Wolves borta...

Arsenals första tripp till Molineux ocvh ligaspel sedan "The Invincibles" var på besök 2003/04. Senast lagen möttes var tidigt i FA-Cupen under januari 2005 då Vieira och Ljungberg spelade bort Wolves med varsitt mål. 2-0.

Wolverhampton på hemmaplanen kommer att kämpa som djur ocvh bjuda till match. Oddsen ändå litet väl smickrande för Arsenal. Åratal av statistik lagen emellan talar för Arsenal. Risk för underskattning efter ett tufft matchschema utfärdad!
BBC:s veckans "head to head":
http://bit.ly/3pGyyN

* * *
Arsenalssfärens mest intressanta blogg med ständigt unikt material och med fokus på klubbens framtid, "Young Guns", scoopar med att unge mittfältaren Craig Eastmond får Wengers förtroende at följa med nordväst idag. Intressant. Debatten rasar nu bland olika supportar kring huruvida detta är "rättvist". Detta då många anser att Francis Coquelin, som gjorde en enastående säsong i fjol, borde vara före i kön...

Blir nog ändå bänken för Eastmond.

* * *
Fran Merida har lovat att skriva nytt kontrakt med Arsenal. Ännu inget påskrivet. Men om detta stämmer är det idel goda nyheter, och förklarar varför det varit ändlösa artiklar i veckan i jnetnationell press om att Merida ska hem till Spanien. Någon har uppenbarligen andra intressen här... (läs: Agenter som vill trissa priser)

* * *
Noteras att Chelsea F-Å-R värva i vinterns transferfönster.
Trots att FIFA först utfärdat värvningsförbud fram till 2011 efter att klubben ånyo gjort en "Ashley Cole" och försökt dra till sig Gael Kakuta från Lens.
Saken överklagades och Chelsea får fortsätta handla trots sina tvivelaktiga värvningsmetoder.

Den som är förvånad räcker upp en hand. Nu.

Champagnefotboll på Emirates

Så fick Wenger och hans Arsenal dra det längsta stråt mot Koemans och hans nuvarande lag AZ Alkmaar. De holländska gästerna avfärdades med 4-1. Lagkapten Cesc Fabregas i strålande, lysande, skinande, ja fullständigt formidabel form.

Öppnade målskyttet med distinkt skott som blev mål tack vare svagt målvaktsingripande. Samir Nasri åter. Och visst passade han på att presentera sig och sin comeback. Frispelad, snabb rush, och så slalom mellan två backar och 2-0 inklippt i nätet - innan lagen gick till halvtidsvila.

Almaar bjöds inget, gjorde heller inget väsen i form av några rejäla farligheter. Arsenal kunde till och med spela på halvfart de första tio minuterna efter paus, sedan var det dags för Fabregas att slå bollen i nät igen. Här var det lekstuga för firma Fabregas-van Persie-Nasri-Diaby-Arsjavin. Song tog det defensiva ansvaret i dagens 4-1-4-1 uppställ. Så fick även Diaby näta efter att Wenger bytt in Eduardo och låtit van Persie vila.

Det var champagnen. Det var det glada. Det är nära nu. En poäng från avancemang sedan Standard Liege blandat sig i leken på allvar och slagit Olympiakos hemma.

Något för offensiva Gunners att förbättra?
Ja. Defensiven.

Jermaine Lens fick trycka in en reducering i slutminuterna. och såg jag inte månne fel, eller var det unge offensive Gibbs som snubblade och tappade sin markering?
(vill inte mninas semifinalreturen i våras...)
Och Almunia... nej!
Ingripandet i den situationen borde varit betydligt bättre.

* * *
Såg matchen på SKY SPORTS 2 (detta efter att CDon's tjänst strulat ihop helt, men debitera kunde de) Mycket intressant eftersnack med något "märkliga trion" Tony Adamas, Henke Larsson (!) och Graeme Souness. Här hyllades anfallsfotbollen. Men också några mer allvarsamma funderingar om Gunners akilleshäl i den svaga defensiven.

Gamle backhjälten Adams var inte nöjd. Och som Souness, den gamle spusaren/poolaren, summerade saken:
En backk måste vara fysisk, en back måste ta kropp!
Arsenals ytterbackar har som främsta mål att springa före sina moståndare. Korrekt noterat.

* * *
Så för femtioelfte gången:
Det är provocerande att se halvtomma långsidor i 80:e matchminuten. Jag vet av egen erfarenhet att London är en stad med sina knepiga avstånd. Att pendling kan vara ett rent helvete i vardagen. Att det gott kan ta upp mot 2 timmar en kväll att komma hem när T-bana och bussar är i total osynk i det våta höstmörkret.

Men man går inte från en match innan den är färdigspelad. Aldrig. Det har blivit en sjuk kultur på Emiraten.
Tamigfan!

Rår Wenger på Ronald Koeman?

Holländskt besök i London under kvällen när gruppspelet i Champions League fortsätter och det är dags för retur mot AZ Alkmaar. Ett snöpligt kryss på stopptid senast där många med mig kände att Arsenal förlorade två poäng istället för att vinna ett.

Frågan är om det gått troll i saken på coachnivå?
Alkmaars holländske coach Ronald Koeman har nämligen ett otäckt gott facit mot just Arsene Wenger. Under Koemans ledning lyckades Gunners aldrig slå Ajax 2003. Och i relativt färskt minne kan vi plågas över hur PSV Eindhoven, under Koemans befäl, skickade ut Arsenal ur Champions League i mars 2007.

http://bit.ly/157yUF

Dags att vända trenden!

* * *
Vad att förvänta av kvällens match?
Tålamod. Tålamod och tålamod.

Gissar att taktiken från AZ är att bjuda en tight defensiv, kanske med marockanen Mounir El Hamdaoui beredd på kvicka attacker när kontringar bjuds. Det vill säga, ungefär samma matchbild som holländarna bjöd hemma. Och det var inte utan problem Arsenal arbetade med att ta sig igenom mittfält som dyrka upp försvar.
Till det krävs tålamod.

Tummar hålls för att Gibbs som får ta plats på vänsterkanten i Clichys frånvaro håller sig kylig när attackerna kommer.

* * *
Vi vet alla förutsätningarna: Vinst idag för Gunners och man är närmast klara.
Hemmaförlust samtidigt som Olympiakos vinner över Standard Liege och plöstligt har vi en annan tabell...

* * *
Slötittade på Atletico-Chelsea igår. Många gamla bekantingar: Reyes såg lika glad ut som vanligt med sitt vita flin. Ashley Cole och Anelka knogar på i blåstället för ryssens pengar. Och så var han åter: Den alltid så otäckt livsfarlige Didier Drogba.

Satt just och funderade efter Agueros vackra ledningsmål, om NÄR just Drogba skulle vakna till liv, kvittera och vända. Och det skedde bäst medan tankarna rullade och for. Att sedan Aguero åter lyckades kvittera med ett praktmål, hjälpte inte spanjorerna. Chelsea klara för avancemang som ett av fyra lag från Premier League.

Sannolikt nu även Manchester United, som sin vana trogen tog poängen i slutet efter att stundtals varit respektlöst utspelade av CSKA.

Arsenal kan bli tredje engelska laget ikväll.
Liverpool står som bekant inför en riktig ödesmatch.

Manchester City och Adebayor spelar inte CL överhuvudtaget.
Så icke heller Spuds.

209 aktier ifrån och ny skada

Amerikanske affärsmannen och miljardären Stanley "stan" Kroenke fortsätter att suga marknaden på aktier i Arsenal. Under förra veckan shoppade Kroenke upp sig till ett 28,9 procentigt aktieinnehav i klubben.

Under dagen har Kroenke förvärvat ytterligare 407 aktier á £8 500 / styck.
Det innebär att Kroenke nu endast är 0,3 procent, eller 209 aktier ifrån ett innehav som innebär att han kan lägga ett formellt bud på klubben.

Ordförande Peter Hill-Wood har varit ömsom sparsam och ömsom lugnande i kommentarerna kring Kroenkes "naggande". Senast under årsmötet i samband med Wengers sextioårsfirande sade Hill-Wood att han inte förväntade sig några dramtiska förändringar i klubben.

Återstår att se vad Kroenke har i kikaren när han lägger beslag på de sist 0,3 procenten.
För det lär han göra.

Klart synes nu vara att oligarken Alisher Usmanov, med sina 25 procent i klubben, framstår som den som dragit det kortaste strået i "jakten på Arsenal".

Värt att observera: Kroenke och Usmanov har också blivit tämligen olika behandlade för sitt köpande. av supportar som av styrelse.

Reaktionen under tisdagen från AST, Arsenal Supporterst Trust, ser i korthet ut såhär:

"If a takeover is launched by any party, we would seek urgent discussions with those involved.

The AST has a good relationship with both Stan Kroenke and members of his team at Kroenke Sports Enterprises (KSE). We have stressed to them the importance of custodianship and that the club will be stronger if it has supporters directly involved in its ownership model.

While we cannot vouch for their future actions we are encouraged that they have said they see the AST having an important role to play at Arsenal."

Väna ord, men med viss skärpa, och tydlig krav på dialog.
Mer bett och skärpa på följande rader:

"The AST has repeatedly stated that we are generally opposed to a takeover and would fight any plans that require the club to incur debt to pay for a takeover as has happened at Manchester United and Liverpool."

Uttalandet i sin helhet här:
http://bit.ly/3GjNhh

* * *
Kan truppen någonsin vara fullt frisk?
Nej. Nya skador synes ständigt tillkoma. Och då talar jag inte om enstaka blåmärken. Svårt ska det tydligen vara. Med lång frånvaro.
Suck!
Senaste tillskottet på skadelistan; Gaël Clichy som drabbats av en stressfraktur.

Clichy missar nu minst en månads spel, och därmed de båda CL-matcherna
mot AZ Alkmaar och Standard Liege. Dessutom tre (mycket) viktiga ligamatcher: Wolverhampton (tufft), Sunderlund (tuffare) och Chelsea (tuffast!)

Gibbs lär få bekänna färg den kommande månaden.

1000:e poängen i derbyt mot spurs

Säsongens stora ligaderby del nummer ett av två avklarad.
Arsenal vs Tottenham. Seger, 3-0 och den 1 000:e poängen för Wenger i Arsenal.
Ett härligt omen, om man nu ägnar sig åt just omen, varsel och siffermysticism. Annars bara härligt. En snygg siffra, och just mot Spurs.

Som alltid inför de "stora matcherna" är pulsen lika hög som förväntningarna. Alltför ofta påminns man om att det stora spelet inte alltid återfinns i de på förhand tänkta stora matcherna. Det var sannerligen ingen rolig matchbild under de första fyrtio minuterna. Inte alls. Det kan ingen påstå. Derbykänslan var klen. Och ovanligt mycket slarviga pass och en nervös känsla från hemmalaget.

Arsenals mittfält arbetade omständligt. Song gjorde sin sämsta start för året. Vad Diaby gjorde, eller snarare inte gjorde, var om möjligt ett än större mysterium.

Bendtner fysisk och pigg, till dessa att ljumsken pajade ihop. En ny skada. Om en månad är han åter. Tidigast.
"It's a shame that we lost him today and I am quite scared that he will be out for a while. It is a groin injury and I am scared it could be three or four weeks."
- Wenger-

Sedan hände snabba mirakel. På 11 sekunder. Fotbollshistoria enligt dem som är mer "nördiga" i fotbollens fantastiska statistiska än undertecknad. Robin van Persie (vem annars?) i fortsatt målform. Fram med (höger)foten när Gomes går mot bollen, som istälet slås retligt vackert i nätmaskorna.

Samling vid mittpunkten lads!
Och se där, Fabregas rusar förbi sex vita äggfåglar och skottar in 2-0. Emiraten fullkomligt exploderade i skrik och en vacker fond av rödvita halsdukar.
Mäktigt!

Efter halvtidsvila kom Song i helt ny skepnad ut på planen. Hela laget uppenbarligen stärkta i självförtroendet. Och denna gång läxan vis från den föregående helgen. Fortsatt order att trycka på, gå för flera mål. Inte tappa poäng. (Fjolårets 4-4 satt nog också i allas medvetanden)

Och det gick vägen!
Robin van Persie punkterade i sextionde minuten med 3-0. Och sedan följde en märklig sekvens under 7-8 minuter där Arsenal fullkomligt lekte med Spurs. Rullade bollen inom laget och jublet steg för vaje enskilt tillslag som nu plötsligt satt som en...eh...sportkeps!

* * *
Arsenal kunde/skulle/borde/ gått för både 4-0 och 5-0. Matchens mysterium hur Eduardo som i en kontring kom helt ren med Gomes i en lyckades missa öppet mål. Men sådant må vara förlåtet när Tottenham återigen besegrades i ligaspelet.

* * *
Almunia var åter i målet och gjorde en stabil insats. Kanske en direkt matchavgörande sådan då han tippade ut en hårt slagen frispark slagen av en viss Bentley...

Att Almunia varit borta från planen beror så inte enbart på bröstinfektion. Det vet slaskpressen att berätta idag. Tydligen har spanjoren haft familjeproblem med en mycket sjuk svärmor.

* * *
En härlig seger.
En snyggare tabell tar form.

* * *
Lottat i ligacupen idag.
Och visst blir det ett nytt möte med miljardsatsande Manchester City. Borta.
City kommer sannolikt ställa ordinarie A-lag på planen, för de vill vinna vad som vinnas kan. Något måste man väl få köpa för pengar?

Vad ställer då Wenger på planen?
Återstår att se. Ett lag som revanscherar insatsen i ligan.
Och hur skönt vore det inte att få täppa till käften på glappande sladdertackan Adebayor?
Det görs bäst med seger.
Som på Spurs. Och dess supportar igår.

Talande apropå glappkäftar: Att Redknapp efter lördagens Londonderby ansåg att lagen är "lika bra". Detta efter att hans hönor fått pisk med 3-0.

Från ligacup till klassiskt känslomöte

Hat haft strul med bredband, routerers, och gud vet allt som gäller datorer i veckan. Ett äkta "I-landsproblem", men lik förbannt nog så irriterande.

Veckan bjöd en av de mest underhållande matcher jag sett på länge. Och det var inte det faktum att Arsenal gick vidare med seger när de spelade bort Liverpool med 2-1.

Det gjorde självklart inte känslan och upplevelsen från matchen sämre. Men nöjet bestod främst i att se hungriga och taggade spelare ur det yngre ledet. Då tänker jag inte på Silvestre, eller Senderos, som utgjorde mittbackslås. Att få se kalasmål är heller inte skadligt. Här bjöds vi på tre - av tre gjorda.

Detta var sannolikt det mest rutinerade laget Wenger ställt så tidigt i Carling Cup på mången år. Nasri, Eduardo och Bendtner kan gå in i A-laget sju dagar i veckan om de är friska. Nu fick de litet match i ben, kropp och hjärna efter tider av konvalescens.

Oerhört glädjande att se energiknippt Nasri åter. Litet ringrostig, men ett kapital och en lagspelare som (tyvärr) inte använts denna säsong och som kan bli just hur nyttig som helst.

Utropstecknen som förgyllde kvällen bar namn som Fran Merida och Craig Eastmond. Det kunde sett sämre ut. Är detat säsongen då det ska lossna på allvar för Merida?


Fabianski åter som burväktare.
Kändes tryggare och mognare än Mannone i sina ingrepp.

* * *
I Liverpool gjorde så den omtalade sommarvärmningen från Roma entré: Alberto Aquilani. När han kom in på planen fick Liverpool ett helt nytt spel. Här en dirigent. Apropå sparkapital som ännu inte använts. Om han är bättre än Alonso?
Tveksamt, men omöjligt att döma utifrån speltiden som gavs, dessutom i en ligacup.

* * *
Klassiskt "hatmöte" väntar denna lördag som är röd som en söndag. Det blir inte kyrkogård och ljussättning idag. Det är många mils resor när man har de kära men framlidna på annat håll i landet. Det blir Londonderby i hemmet efter en slitig höstvecka.

Vad att vänta?

Full gas från båda håll. Här lär alla spela snäppet ovanför den egna maxkapaciteten. Prestigen är enorm. Men denna gång är faktiskt även tabelläget direkt hårfint mellan lagen. Matchen gäller mer än gammalt fiendeskap.

Se upp för Peter "Storkträdet" Crouch som kommer att slänga sig fram mellan Gallas och Vermaelen, med huvudet som slagträ mot bollar i luften.

Robbie Keane ska man alltid se upp med. I veckan har han gapat och hojtat om att Tottenham är det bättre laget. Varning före att han får truppen att inbilla sig det.

En smäll idag känns tuffare än idiottappet mot West Ham.
Jag hoppas att Wenger drillat sina mannar. Taggtråd till frukost.

* * *
Vem som står i målet för The Gunners?
Blir detta Almunias återkomst?
Sannolikt.

The Hammer’s hit down

Jag hade en obehaglig känsla i kroppen som började gnaga redan innan helgen.Arsenal kommer att kryssa på söndag. Orsakerna till känslan var följande tankeväv:

1. Arsenal såg grymt slitna ut i Champions League mot AZ Alkmaar i veckan. Det var tungt, och man släppte in en mycket sen kvittering i en match man inte kunde knäppa igen. Ett Londonderby kräver sin energi.

2. Arsenal har de senaste åren av någon märklig anledning fått litet av ett spöke i West Ham.

3. Vinst och tre poäng och Arsenal hade den där chansen att rycka litet till en mer angenäm tabellplacering. Laget har varit i exakt den situationen några gånger tidigare de senaste säsongerna, och resultaten har så istället gått emot.

4. Efter Wengers födelsedagsfirande och Arsenals stora årsstämma lovades medaljer och troféer. Sådana deklarationer är alltid vanskliga och brukar ge rekyl snabbt och skoningslöst.

När så Tottenham under lördagen förlorade hemma på in "borg", så tillkom punkten
5. ...se punkten 3!

Och så rätt jag fick. Tyvärr som fan. Och så heligt sur jag blev. Jag tänker inte skylla på ett horribelt domslut, det var ett rent kompensationsdomslut – efter en incident som de facto var en straff. (Inte för att jag på något sätt accepterar just favörer från domare som rättar till sin misstag i efterhand)

Det var en blek och glåmig match. 2-0 i halvtidsvila och West Ham hade enbart en ensamt slitande Carlton Cole. Likväl fortsatte krysstanken att gnaga på. För mittfältet klickade rejält och spelare som Arsjavin och Fabregas såg inte mindre slitna ut i London ån tidigare i veckan i Holland. Ändå fick de nöta på. Trots att Nasri (!) som Bendtner var åter på bänken.

Det var slarvigt och det blev nonchalant. Och det här var en tillställning som Arsenal skulle ha knäppt igen tidigt efter vila. Så blev det nu inte alls. Viljan kanske fans (men det syntes förbannat dåligt) och orken tröt. När West Ham kvitterade till 1-2 så fylldes hela östra London av energi medan den helt sipprade bort hos gästerna från norr.

Nästa fasta situation blir livsfarlig, tänkte skallen. Och den kom. Visst kom den, i form av en straff. Och där var två viktiga poäng förlorade. Om så domaren lagt till stopptid på 20 minuter hade Arsenal aldrig vänt idag. Så kändes det.

Grunnar nu på hur detta lag ska ladda om till nästa Londonderby. De som möter Liverpool i ligacupen i veckan lär inte vara med då.