Jodå. Det var en fartfylld tillställning som det sig bör när ärkerivalerna Tottenham och Arsenal möttes i ligans andra som sista säsongsderby. Låt mig få den saken dokumenterat på pränt. Som ren fotbollsunderhållning bjöd onsdagskvällen på det mesta, och litet till. Tre mål och 1-2 (Walcott, van Der Vaart, Nasri) efter endast tretton minuter.
Inte bara Arsenal var pressade av att prestera fullt ut. Även Spurs har allt att kämpa för intill slutet med en fjärdeplats att slåss om.
Att Arsenal lyckades göra 1-3 via Robin van Persie kändes gott i stunden, men vi har alla varit med förr denna säsong. Ett, två, tre, ja inte ens fyra mål, räcker för seger. Så inte var det förvånande att siffrorna ändrats till 2-3 till halvtidspaus när Huddlestone lyckats få mål på en skymd Sczezny.
Vansinnestempot fortsatte i den andra halvleken och chanserna böljade åt båda håll. När Walcott (förövrigt utmärkt på planen) var decimetern från att klippa in 2-4 så var det ett tydligt omen om att 3-3 låg närmare till hands.
Och precis som under höstens möte då Arsenal förlorade med 2-3 hemma mot Spurs, så var väl en straff att vänta?
Då var den tveksam sedan bollen touchat Fabregas hand. Under onsdagen var den klockren sedan Sczezny kommit in med händerna mot Lennons ben före de var på bollen. Van Der Vaart klippte in 3-3.
Och så skrevs slutresultatet. Sczezny revanscherade sig förvisso med en benparad som kunde gett noll poäng. Wenger bytte in dansken och ryssen med tio minuter kvar att spela på bekostnad av Walcott och Nasri. Varför byta Walcott är ännu en gåta att söka lösa. Ännu en varför Bendtner återigen fick spela på hans plats. Varför inte byta till 4-4-2 och testa Bendtner på topp med van Persie?
Förutsägbart och noll utdelning i bytet.
Om Sir Alex var glad på läktaren i söndags när Arsenal kryssade mot Liverpool i 101:a minuten, så lär Ancelotti vara lika glad under onsdagen. Säker seger för Chelsea mot Birmingham innebär att Arsenal istället för att gripa det allra sista som tunnaste halmstrået sedan Manchester United tappat två poäng mot Newcastle under tisdagen, nu halkade ned till tredje plats i ligatabellen. Detta på 64 poäng men med sämre målskillnad än Chelsea.
Att Arsenal ens ska sluta tvåa i ligan känns inte ens sannolikt efter kvällen. Chelsea går förbi, Manchester United får fira på Emiraten kommande söndag och man får börja fundera på Augusti 2011 redan nu.
Ett stalltips från en amatör är att Fabregas då är i annan klubb. Med tanke på de senaste månadernas insats så kan jag inte påstå att saknaden blir chockerande, och spelmässigt inte avgörande. Kanske blir symbolvärdet kännbart. Lagets enda "världsstjärna" lämnar. Men spelet har varit knackigt. Så även på White Hart Lane aprilkvällen 2011.
Passa på att festa i Påsk.
Dagen efter Valborg lär bli tuff.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar