Målfest med tennissiffror

Från 0-1 till 6-2.

Det blev en riktigt målfest på Emiraten när Blackburn Rovers, som chockstartade med snabbt mål, var på Londonbesök.
Åtta mål och åtta målskyttar. Med tanke på att Arsenal gjorde sex av dem var det sällsynt trevligt att målskörden fördelades på spelare i halva laget.

Alla poäng så viktiga, och Blackburn lyckades ta ledningen inte bara en, utan två gånger. Sedan blev det målfrossa och en slutgiltig hänsynslös kross av Arsenal. Och planens störste för dagen var lagkapten Cesc Fabregas. Fyra assist och ett eget mål.

Ett mål som firades med att rusa mot Arsenaklackens mer högljuda supportar i kurvan och peka på klubbnäreket för att även kyssa detsamma.

Vad var det för signal?
Förhoppningsvis: Tro inte all skit ni läser i tidningarna om att jag ska till Barcelona i januari.

Premiär för Walcott, som nämnde Fabregas bjussade en genrös pass vilket resuterade i att Engelsmannen fick en smakstart. Detta när han denna oktoberhelg gjorde sitt första ligaframträdande för säsongen och direkt hamnade i målprotokollet.

Flexibelt och vackert mellan Arsjavin, Fabregas och Robin van Persie.
Mycket vill gärna ha mer sägs det. Men jag hade gärna unnat Rosicky ett mål.

* * *
Thierry Henry på plats aplåderade sitt gamla lag. Gott att se. Många rader i pressen senaste dagarna om just Henry och en återkomst till norra London, i någon form, i någon framtid.
Jag blir alltid glad av attt se Henry.

* * *
På Stamford Bridge och prestigemötet Chelsea-Liverpool (2-0) fanns, av någon anledning, en annan gammal hjälte i Patrick Vieira. Det hävdas att han kommer till Gunners januari. Detta då Song spelar i afrikanska mästerskapen.

* * *
Tabellen börjar äntligen ser hyffsad ut. Fjärde platsen i ligan idag. Och då har Arsenal en match mindre spelad än Tottenham.

* * *

...och så väntar tretton dagar utan Arsenal i ligaspel och cupspel. Det ska VM-kvalas.

Inga skador tack!

Alla behövs, friska och krya, när det är dags att möta Birmingham som AZ Alkmaar.