Det drar ihop sig...

Det drar ihop sig till returmötet i Champions Leagues åttondelsfinal säsongen 2010-11. Förutsättningarna är glasklara. Om Arsenal ska avancera vidare i det europeiska cupspelet så krävs att man håller nollan på Camp Nou, eller att man gör fler mål än Barcelona.

Alla har fjolårets möte, då lagen möttes ett steg senare, i färskt minne. 2-2 inför returen där Bendnter öppnade med 0-1, men sedan så rann det iväg till 4-1, och totalt 6-3 till Barcelona.

Det var förvisso ett annat lag då. Med Silvestre i backlinjen och Almunia i mål. Om Djourou-Koscienly sköter jobbet bättre återstår att se. Vem Messi är har ingen missat. Men räkna med hög press från fler spelare än just Messi, den kvicka vesslan. Villa (målskytt senast) och Pedro är inga duvungar som försitter chanser. Bakom den finns Iniesta, Xavi och Busquets som vet hur snabbt slå precisa bollar som varit i rull på minimala ytor. Arsenal kan alltså inte lämna en fri kvadratdecimeter under en mikrosekund när matchuret tickar.

Arsenals eget lag då?
Robin van Persie något otippat med i truppen. Jag gissar att det är mer psykologiskt spel än allvar från Wengers sida. Skulle bli direkt förvånad om RvP får spela alls, om inte läget är ytterst dramatiskt, exempelvis att Barcelona håller en ledning om 1-0 med 85 minuter på matchuret.

I vilken form Fabregas är vet ingen mer än han själv, Weger och laget.
Wilshere som först hade litet svårt mot Barscas kvicka rullande på Emiraten blev plötsligt respektlös i andra halvlek. Mer av sådant är ett måste under tisdagens kväll. Walcott är den stora förlusten. Killen som nu är skadad hade annars varit mannen att riva upp djupa ytor och använda dem mot en backlinje som dras med skador i Puyol och en avstängd Piqué.

Jag tror att det blir tufft och kommer inte att deppa ihop av en respass i och mot Barcelona.
Eftersom Arsenal aldrig riktigt spelar som förväntat, så kanske laget kan höja sig till helt andra nivåer än när man möter Birmingham...?

* * *
Jag har förklarat att drömmen om ligatiteln sannolikt är död. Vi får väl se. (ingen blir gladare än undertecknad om det är uppåt väggarna fel!)

Att Liverpool slog ett ManUtd ur form gynnar självklart Arsenal. Men då gäller det att ta chanserna när de bjuds. Det är fortfarande en gåta hur man kunde ha sådan loj attityd mot Sunderland hemma. Jag tror dessutom att det är läge att blicka bakåt nu. De båda ljusblå lagen under tycks ha hittat formen på upploppet till slutspurten.