Om man har "mage" att kritisera Arsenal efter en förlust, eller tappade poäng så är man en patetisk medgångssupporter. Det vet vissa att döma. Vad vet jag?
Jo. Här skrivs enkom sanningen. Arsenal i sitt vedervärdiga vita bortaställ mot Burnley kunde väl inte sluta väl?
Nej!
Det kunde inte det. Och enbart högre makter vet om det beror på Nikes groteska dress
"a la lillytwhite style" eller på att ett hårt skadedrabbat lag inte mäktar matcher mot lag som Burnley.
Och onsdagskvällen bjöd den absolut sämsta insats jag genomlidit med Arsenal, sett dem prestera, sedan CL:s semifinalsretur hemma på Emiraten mot Manchester United i våras!
Genomuselt och underkänt. Det finns inget att berömma efter en sådan match. Därför stoppar jag snart här. Hemsk match. Att inte Burnley vann var egentligen sportslig orättvisa. Tyvärr. Så förbannat illa var det, trots resultatet 1-1. I backlinjen, på mittfältet som framåt. Detta trots att Arsjavin sprang en dubbel marathon.
Och här Arsenal tappade allt det man "kom i kapp" efter segern på Anfield.
Berg och dalbana. Fler utförsbackar i december?
Fritt fall, att vänta?
Walcot? Almunia? passningsspelet i sidled? Avsluten? Silvestre?
Punkt var det, ja.
Nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar