Viktiga poäng i ligan när Stoke slogs med 2-0 hemma. Detta efter två kännbara "käftsmällar" i november mot Sunderland och Chelsea. Skadeläget fortsatte precis innan matchstart med en ospelbar Eduardo som hastigt fått en en muskelskada. Så fick Le Boss snabbt möblera om framåt. Platsen som central forward till Arsjavin, som skötte uppgiften lysande.
En del märkligheter hanns med under lördagen, såsom en svagt slagen straff av Fabregas (tänka sig, Arsenal fick en straff...) och Eboué stod ivägen för en boll i ett öppet mål.
Nåväl. Det blev 3 poäng. Och det var väl hyfsat när Chelsea tappade litet mark i "The Clash of Cash". Men jag förhåller mig tillräckligt småsint för att inte någonsin tacka Man Citeh för den saken.
Hurusom syntes matchen mot Stoke ha blivit en kostsam historia. Tomas Rosicky, som nyss slussats in i spel efter 18 månaders frånvaro, skadade ljumsken och förväntas vara borta minst en månad. Det smärtar att skriva, men bör Wenger satsa mer på tjecken efter säsongen?
Eboué, Traoré och Gallas linkade också av planen. Finns nu ens någon backlinje att ställa upp i sista CL-kvalspelet mot Olympiakos på onsdag? Matchen är av ringa betydelse, så varför inte mönstra juniorerna?
Det är så oskönt med dessa skador när man vet hur tufft spelschemat i sig är i december, och strax efter nyåret.
Liverpool borta 13/12, Burnley borta 16/12, Hull hemma 19/12, Aston Villa hemma 27/12, Portsmouth borta 30/12, West Ham bort i FA-cupen 2/1, Bolton hemma 6/1 och så Everton hemma 9/1.
Åtta matcher, exklusive CL-kvalet, på fyra veckor!
Då kan inte sjukstugan vara proppfull.
Nu ser den ändock ut att vara det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar