Söndagens match, tillika cupvinst, i nora London bjöd verkligen en show att njuta av för varje Arsenalsupporter. Sannolikt för den allmänt intresserade fotbollsentusiasten. Det blev ett brittiskt möte med och mot Glasgow Rangers och deras livliga följe. Försäsong till trots, kanske litet vägledande om hur det kan se ut i matcher mot vissa lag i Premier League. De som Arsenal senare år haft så förfärligt svårt att dyrka upp.
Här var det attack och rivstart. Wengers "nya uppställ" 4-3-3, som mer liknar
4-2-3-1 formation, gav snabb utdelning med en formidabel uppvisning via spelare som Arsjavin, Eduardo och (matchens spelare) Jack Wilshere.
2 mål med mindre än 20 minuter spelade. Och vilka mål. Vilket passningsspel. Boll på snöre. Tillslag och fräcka klackar. Löpningar som sällan blev fel. Det var ren och skär fotbollsfest.
Månne den spelledige Walcott nu får vissa svettningar samt något att fundera på efter att ha studerat sin unge landsman tillika klubbkamrat dominera med ett självförtroende och en fräckhet som som var lika beundrandsvärd som häpnadsveckande.
Efter matchen var Wenger snabb på att prisa Wilshere, men även klar på att söka tona ned förhoppningar som tryck på den unga engelsmannen i ett land där alla ständigt vill ha en ny fixstjärna.
Och återigen: Försäsong är försäsong. Hur Wilshere står sig i ligalunken mot kontrande grislag har ingen svaret på. Räkna med en försiktig infasning i elitfotbollens bästa liga.
Det är självklart flera som tål att prisas efter matchen. Eboué - som sällan får ros här - är ännu en. Almunia, som efter en något tveksam start med sina utrusningar för att sedan spela topp notch.
Intressant blandning av laget "utan ledargestalter" (s.i.c!) där Wenger blandade på bästa sätt från A-lag som Young Guns. Ingen kan säga att framtiden inte ser hoppfull ut.
Men som nämnts - med vilken säkerhet, pondus och med vilket självförtroende spelar sådana som Watt, Ramsey och inte minst Fran Merida när snålblåsten viner iskall över den brittiska ön, samtidigt som det kniper i leriga måstematcher där alternativen noll poäng eller tre poäng kan vara avgörande?
* * *
Bordeaux marockanske anfallare Chamakh har offentligt frinat ihop på sin klubbledning. Han vill till Arsenal. I franska L'Equipe idag:
http://bit.ly/5bRrj
Frågan är fortfarande (och kanske mer efter helgen) om det är just ytterligare en anfallare till i truppen som Arsenal nu främst behöver?
* * *
Senderos till Everton?
Litet här och var står att läsa att affären är klar. Dock inte på någon av de båda lagens propaganda-sajter. Om Arsenal släpper ytterligare en mittback - så måste platsen ersättas.
Frågan är av vem?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar