En osannolik drabbning

Att det skulle bli något att minnas, oavsett resultat, låg åtminstone i förväntningarna när Arsenal tog emot Barcelona på hemmaplan i det första kvartsfinalmötet i Champions League.

Att se Arsenal så totalt och fullständigt utspelade, som under matchens första halvlek, hade man kanske inte väntat sig.

Det var en sannslös fotboll som Barcelona spelade, som om det vore en magnet i bollen. Arsenal så fullständigt tillbakatryckta, och uppsnurrade. Det spelades nog i chock. Samtidigt ramlade Gallas (som mönstrats in i comeback) samman, och därefter Arsjavin.

Två tidiga byten, och två nyckelspelare borta som vi inte lär se under överskådlig tid.

Världens mest ojämne keeper, Manuel Almunia, blev mannen att hålla kvar Arsenal i matchen under första halvlek. Barcelona kunde gått till vila med minst fem mål på bortaplan.
Nu stod där 0-0 på resultattavlan.
Det kändes fullkomligt overkligt.
Kanske skulle Barcelonas furiösa spel bedarra?
Kanske skulle Arsenal visa att även de kan kriga till sig boll, och spela med densamma, istället för att bara jaga och jaga?

Ut klev istället en annan Almunia. Och "Svenskarnas kelgris numero uno", Zlatan, fick sig en boll serverad som Almunia rusade ut mot. Retfullt l-o-b-b-a-d-e-s bollen över Almunia och ramlade i båge in i mål. som i slow motion. Jag har sätt snyggare mål och sämre målvaktsmisstag inom juniorfotbollen.

Tretton minuter senare kom tvåan. Vermaelen som i denna match ständigt hamnade på efterkälken var fortfarande inte riktigt vaken när Zlatan åter slog in bollen.

Uppförsbacken kändes enorm.
Men sport är sport.

Med en man kvar att byta så slängde Le Bposs in Theo Walcott. Skulle den unge engelsmannens speed kunna riva upp några ytor hos Barcelona?

Svaret som leverardes efter två minuter var inte bara litet yta, utan även en kvittering till
1-2. Det kändes i stunden som ett segermål i en avgörande cupfinal. Strupen skrek och hjärnan fick plötslig tilt.

Barcelonas "totalfotboll" kom så litet i svaj, och knappt tio minuter senare fick Zlatan lämna plats åt Thierry Henry. En man som haft sådan ruvelse inför denna match. Han mottogs som den evige hjälte han är av publiken. Inte ens den mest skicklige dramatiker hade luckats få med ingridienser av den här arten i ett skådespel. vad skulle hända nu? Henry ur form denna ssäong, men skulle han vara mannen att sätta spiken i kistan mot sin gamla klubb?

Det blev inte så. den store Messi bleknade också något varefter matchuret tickade. När Fabregas kom igenom och drev mot mål mot den klubb som fostrat hobnom, så satt den gamle försvarsräven ut ett långt ben. Domare Massimo Busacca pekade på straffpunkten.

En märkbart tagen som pressad Fabregas hämtade lång anda. Såg nästan besvärad ut, när han sedan klev fram och klippte in 2-2. Jag antar att det hördes över större delen av norra London denna sista marskväll år 2010. Jag tyckte att det svajade till i tygsjoken bland diverse klubbflaggor i taket på sportbaren där jag själv satt med sällskap.

Hälften av de församlade i total lycka, den andra halvan i snabb förstämning.

Vilket slutresultat och vilken osannolik drabbning. Det blev också en kostsam sådan. Fabregas drog på sig en skada i samband med straffen, ännu oklart hur allvarlig. Med rådande otur så förvånas jag föga om han blir borta när ligan ska avgöras. I övrigt fick han under kvälen ett gult kort som ändå innebar att han inte skulle få äntra camåp Nou, om så i det bästa av skick.

Arsjavin ett annat tungt avbräck. Att Gallas inte spelar på ett tag (mer i år?) må vara lättare att acceptera. Han var inte i matchform efter sin frånvaro, och varför Wenger startade med honom är litet av en gåta.

Hur det funderas i Arsenal nu skulle man gärna vilja höra. Först är det ligamöte mot Wolves i helgen, sedan väntar en retur på Camp Nou.

Har Arsenal något chans till avancemang med två mål insläppta på hemmaplan?
Vet ej. OM barcelona startar som i London lär det bli snabb respass.
Samtidigt kommer både Pique som Puyol att vara avstängda. sannolikt kommer så Iniesta åter.

Det blir mycket "om" och "men" och "kanske".
Här krävs hårdare spel av framförallt Song och Diaby.
Definitivt en kvickare Vermaelen.

Arsenals gigant under onsdgaskvällen var Samir Nasri. Han tog ett enormt ansvar hemåt som framåt. Sprang han två marathon?
Jag tror det.
Sådan "spirit" är ett måste om en vecka i Spanien.