En osannolik drabbning

Att det skulle bli något att minnas, oavsett resultat, låg åtminstone i förväntningarna när Arsenal tog emot Barcelona på hemmaplan i det första kvartsfinalmötet i Champions League.

Att se Arsenal så totalt och fullständigt utspelade, som under matchens första halvlek, hade man kanske inte väntat sig.

Det var en sannslös fotboll som Barcelona spelade, som om det vore en magnet i bollen. Arsenal så fullständigt tillbakatryckta, och uppsnurrade. Det spelades nog i chock. Samtidigt ramlade Gallas (som mönstrats in i comeback) samman, och därefter Arsjavin.

Två tidiga byten, och två nyckelspelare borta som vi inte lär se under överskådlig tid.

Världens mest ojämne keeper, Manuel Almunia, blev mannen att hålla kvar Arsenal i matchen under första halvlek. Barcelona kunde gått till vila med minst fem mål på bortaplan.
Nu stod där 0-0 på resultattavlan.
Det kändes fullkomligt overkligt.
Kanske skulle Barcelonas furiösa spel bedarra?
Kanske skulle Arsenal visa att även de kan kriga till sig boll, och spela med densamma, istället för att bara jaga och jaga?

Ut klev istället en annan Almunia. Och "Svenskarnas kelgris numero uno", Zlatan, fick sig en boll serverad som Almunia rusade ut mot. Retfullt l-o-b-b-a-d-e-s bollen över Almunia och ramlade i båge in i mål. som i slow motion. Jag har sätt snyggare mål och sämre målvaktsmisstag inom juniorfotbollen.

Tretton minuter senare kom tvåan. Vermaelen som i denna match ständigt hamnade på efterkälken var fortfarande inte riktigt vaken när Zlatan åter slog in bollen.

Uppförsbacken kändes enorm.
Men sport är sport.

Med en man kvar att byta så slängde Le Bposs in Theo Walcott. Skulle den unge engelsmannens speed kunna riva upp några ytor hos Barcelona?

Svaret som leverardes efter två minuter var inte bara litet yta, utan även en kvittering till
1-2. Det kändes i stunden som ett segermål i en avgörande cupfinal. Strupen skrek och hjärnan fick plötslig tilt.

Barcelonas "totalfotboll" kom så litet i svaj, och knappt tio minuter senare fick Zlatan lämna plats åt Thierry Henry. En man som haft sådan ruvelse inför denna match. Han mottogs som den evige hjälte han är av publiken. Inte ens den mest skicklige dramatiker hade luckats få med ingridienser av den här arten i ett skådespel. vad skulle hända nu? Henry ur form denna ssäong, men skulle han vara mannen att sätta spiken i kistan mot sin gamla klubb?

Det blev inte så. den store Messi bleknade också något varefter matchuret tickade. När Fabregas kom igenom och drev mot mål mot den klubb som fostrat hobnom, så satt den gamle försvarsräven ut ett långt ben. Domare Massimo Busacca pekade på straffpunkten.

En märkbart tagen som pressad Fabregas hämtade lång anda. Såg nästan besvärad ut, när han sedan klev fram och klippte in 2-2. Jag antar att det hördes över större delen av norra London denna sista marskväll år 2010. Jag tyckte att det svajade till i tygsjoken bland diverse klubbflaggor i taket på sportbaren där jag själv satt med sällskap.

Hälften av de församlade i total lycka, den andra halvan i snabb förstämning.

Vilket slutresultat och vilken osannolik drabbning. Det blev också en kostsam sådan. Fabregas drog på sig en skada i samband med straffen, ännu oklart hur allvarlig. Med rådande otur så förvånas jag föga om han blir borta när ligan ska avgöras. I övrigt fick han under kvälen ett gult kort som ändå innebar att han inte skulle få äntra camåp Nou, om så i det bästa av skick.

Arsjavin ett annat tungt avbräck. Att Gallas inte spelar på ett tag (mer i år?) må vara lättare att acceptera. Han var inte i matchform efter sin frånvaro, och varför Wenger startade med honom är litet av en gåta.

Hur det funderas i Arsenal nu skulle man gärna vilja höra. Först är det ligamöte mot Wolves i helgen, sedan väntar en retur på Camp Nou.

Har Arsenal något chans till avancemang med två mål insläppta på hemmaplan?
Vet ej. OM barcelona startar som i London lär det bli snabb respass.
Samtidigt kommer både Pique som Puyol att vara avstängda. sannolikt kommer så Iniesta åter.

Det blir mycket "om" och "men" och "kanske".
Här krävs hårdare spel av framförallt Song och Diaby.
Definitivt en kvickare Vermaelen.

Arsenals gigant under onsdgaskvällen var Samir Nasri. Han tog ett enormt ansvar hemåt som framåt. Sprang han två marathon?
Jag tror det.
Sådan "spirit" är ett måste om en vecka i Spanien.

Svenskt fokus på Zlatan

Onsdagen närmar sig och med den följer första kvartsfinalen i Champions League för Arsenal.

Mycket har skrivits , och mycket skrivs om att just två offensiva lag som Arsenal och Barcelona, som dessutom råkat på varandra i en final för fyra år sedan, nu möts igen.

Bläddrade som vanligt i DN till morgonkaffet och noterade att svenskt fokus ligger på Zlatan. I anglosaxisk press skrivs inte mycket om Sveriges största fotbollsstjärna. Desto mer om att Andrés Iniesta saknas, och att Xavi förväntas samtidigt spela efter att ha gjort comeback i Barcelona mot Mallorca.

Att Iniesta saknas talar för att Zlatan får spela i ett tremannaanfall, resonerar DN.s skribent Göran Bolin. Och spelar Zlatan så skulle det gynna Arsenal blir resonemanget.
Varför?
Därför att Arsenals backlinje har lättare att håll ordning på en stor och fysisk spelare som Zlatan, än de små och kvicka.

Ungefär som att Arsenals vassaste vapen framåt är de korta och kvicka i Arsjavin, Nasri och Fabregas (om han nu kan spela...)

Kanske ligger något i saken. Sol Campbell är heller definitivt inte Arsenals snabbaste i mittlåset. Men Zlatan lär som bekant inte ligga ensam på topp. Det finns fler att hålla koll på och sno boll från i Barcelona.

Man kan glömma det. I detta land.

* * *
Gissar att även Arsenal ställer upp med sin störste pjäs framåt. Danske Bendnter som ska kötta sig fram mot Alves, Puoyl och Pique...
Han får bana väg för de kvicka.

* * *
Matchen då?
Kanske är förväntningarna så stora på att två lag med liknande spelfilosofier drabbar samman, att det blir vad man minst väntar sig. Tror dock inte det. Arsenal vet att mål på hemmaplan är ett måste. Barcelona vet att mål på bortaplan kan vara helt avgörande.

Man får sudda ut minnesbilder som när Manchester United var på Emiraten i fjolårets semifinal. Det här är en annan match, ett annat år, och ett annat lag.

Fördel och favoritskap Barcelona. Men jag vill inte hävda att detta är en kvartsfinal utan chanser.

Jag vill gärna se fysiske Eboué ges plats. Hemma som borta.
Jag vill definitivt inte se Almunia fumla. Vill någon röd-vit, det?
Några anser kritiken efter den gångna helgen orättvis. Spanjoren hade ju räddat en straff mot West Ham helgen innan. Men Almunia känns instabil och oberäknelig. Och Victor Valdéz ÄR den långt bättre målvakten av de två.

Grå måndag

Höst. Grå måndag. Halsen svider. Lufrören rosslar och strupen hackar och hostar. Det är sådana tider nu. Jag tänker nu inte på "svinfluensatider" vilket det kanske förvisso är för vissa, utan mer att tiden på året brukar bjuda den vanliga höstförkylningen när man nu umgåtts på arbetplaster som i skolor och på dagis under några veckor.

Det är en grå septembermåndag.
Måndag efter en helg då landslag spelade och ligor vilade.

Måndag en helg efter att Rooney ånyo råkade få en tveksam straff med sig.
Denna gång i det Engelska landslagets dräkt och inte i Manchester Uniteds outfit.
Som av en händelse...?

Det är måndagen efter att Sverige (via sitt manliga landslag) gjorde en riktigt bra insats, kanske den första riktigt godkända, i det kvalspel som kommer att avgöra vilka nationer som spelar i Sydafrika kommande sommar.

Det är måndagen efter det att den svebska journalistkåren nu riktigt fått frossa loss i "fenomenet Zlatan".
Visst. Det blev ett viktigt mål med magen. Men hur hade rubrikerna varit om en Hysén, en Elm eller en Berg gjort det nästan filmregiserade målet på stopptid plus?

Kan inte ta ifrån Zlatan målet. Inte målets betydelse för kvalets fortsättning. Men var var Zlatan de övriga 92 minuterna?
Jag såg honom, kaptenen, slå ut med armarna ibland.

* * *
Det är måndagen då det gått tre dygns edan vi fick veta att Djourou blir borta på grund av skada i upp till ett halvår.
Är nära att skriva "vad var det jag sade" apropå skador och noll nya förvärv.
Nu lär Senderos, som blev kvar, få lira.
Men varför inte låta testa mannen bakom Arsenals FA-Cupseger i våras, reservernas lagkapten Kyle Bartley?

* * *
Manchester United...igen...och deras supportrar. De älskar ju att sjunga sinnessjuka texter om just Wenger. Deras stora hang-up. Hädiskt och totalt humorbefriat om män som gillar småpojkar.
Det är så.... Scum!
Nu har köpjättarna Amazon och Play.com haft den goda smaken att at bort desas "chants" som funnits till försäljning. Gott så. Men det lär aldrig förändra mentaliteten hos dessa självgoda gloryhunters. Det är en grå måndag.

* * *
Patrick Barclay, känd fotbollsskribent och krönikör, experttyckare i SKY, har tyckt till om hur Arsenal särbehandlas. Negativt:
http://bit.ly/1pTIWo

* * *
Bendtner, Ramsey och van Persie gjorde alla mål för sina landslag i helgen.
Stabilt.

* * *
Jag skippar fåniga rykten om Wengers fokus på italienska spelare som inte platsar i Inter. Ett nytt Silly Season kommer till jul. Hostmedicin nu för att möta en ljusare tisdag.

Junikylan biter

Så var nationaldagsfirande och EU-val till ända, studenter och skolavslutningar väntar för de unga som har sommarlovet om hörnet. Stackare. I denna....brrr...junikyla.

Och ovanpå detta: en av de tråkigaste, lojaste, segaste, fotbollslandskamperna på årtionden pliktskyldigt genomliden. Det var de röda och vita, inte från Norra London, utan från grannlandet i syd som firade mest den "blågula dagen" när Sverige skulle ta tag i saken för att nå VM i Sydafrika...
Tjenaremoss!!

Bendtner och Zlatan. De var lika osynliga. Bleka.I övrigt har jag aldrig förstått hur två så olika spelartyper ens kan jämföras.Ok. Två fotbollspelare som inte har något problem med sin självbild. Där upphör väl i övrigt alla likheter.

Tyst i pressen, eller snarare - samma tugg och tjat. Idag som igår, som i förrgår, som i fredags. Vermaelens ankomst (eller inte) ältas till förbannelse.
Wenger själv har åkt till Kina. Heavy!
Han kanske sin vana trogen vill vänta med att handla till slutet av augusti. Men jag trodde inte det i år. Trodde han ville ha en komplett trupp att starta upp försäsongen med.

Dzeko tycks ha varit ett blindspår, eller Arsenal ett simpelt lockbete som prishöjare. AC Milans stab har varit på plats hos målsprutan via privatjet i Sarajevo. Det blir prislapp som Arsenal aldrig kan matcha.

Ur rykteshögen idag rycker vi...eh...Kolo Touré till Man City, och Micah Richards år andra hållet.Den skrev jag om för över ett år sedan. Återvinning.

Walcott uppges ha gjort en medioker insats för sitt England i helgen. Och Gibbs gör succé för Englands U21 med målproduktion.

Termometern visar +7c och det är nedräkning till semester. 10 dagar kvar. Mot andra breddgrader. Snart.

Landslagstristess och Appiah

Inget kan få mig att hetsa upp mig över kvalet till Fotbolls-VM, Albanien-Sverige, i kväll. Inget. Ändå anses jag nog som tämligen intresserad av fotboll. Men svensk landslagsfotboll under Lagerbäcks regi har fått mitt intresse att svalna de senaste åren. När denna bortamatch i Tirana dessutom analyseras ned i varenda sportsändning, radio som TV, och fyller ändlösa spalter i tidningar och på webbsidor - och med vinkeln att det blir en "tuff uppgift" mäktar jag inte.

Men det kanske det blir. Tufft.
Det kanske är den väckarklocka svensk fotboll på dekis behöver.
Stryk mot Albanien och ett halvknackigt kvalspel.
Trots att vi har Zlatan. Denne evigt så omskrivne svenske "världsspelare".

Klubbfotboll betyder mer än den nationella fotbollen.
Det kan tyckas märkligt i sig.
Men så är det.

I VM-kvaltider är det tämligen tyst på "matnyttigheter" kring Premier League, som annan europeisk klubbfotboll. Det blir mest larviga rubriker sprugna ur någon kommentar, placerade utanför något reellt sammanhang.
"Jag trivs här"
"Jag har mycket att lära av X"
"Vi kan vinna titeln"
"Krisen gör oss starkare"
Etcetera, etcetera, blaha, blaha!

Ett undantag: Fenerbaches defensive mittfältare, 28-årige ghanesen Stephen Appiah, som efter en längre tids skadeproblem nu får lämna den turkiska storklubben som fri transfer, var tänkt till London och West Ham. Efter att manager Alan Curbishley i veckan hastigt aviserat att han lämnar klubben (fått nog) så kan Appiah få annan klubbadress i London. I norra London, och då inte bland de vita tröjorna...

Appiah spelade under fredagskvällen i VM-kvalmötet mot Libyen, där de Ghana torskade med 1-0. Rapporter idag om att Appiah syntes vara i god form och kondition, när han kom in och fick byta av Chelsea's Michael Essien som skadat sig.

Lönen £40,000 i veckan är vad Appiah varit utlovad av Hammers. Kanske kan Gunners toppa budet, när inget (in)köp av just en rutinerad defensiv mittfältare nu blev av?

Nätet (denna eviga källa till rykten, skvaller och antaganden) bjuder också på några sajter som påstår att Appiah redan tidigare redan har testats av Arsenal (!), men falerat i den medicinska undersökningen...

Fortsättning lär väl följa som det brukar heta. [insert "klyscha" here]
Ungefär så upphetsande blir lördagen - ur ett tämligen snävt Gooner-perspektiv.

Agbonlahor, Mputu, och "old news"

Aston Villas 21-årige anfallare Gabriel Agbonlahor blir Aston Villa trogen. Det vet The Telegraph att rapportera. Eller kanske snarare att dementera.

"I'm a local lad who is enjoying my football. There is no reason why I want to leave Villa."

Tidningen gjorde, bland flera, häromdagen gällande att just Agbonlahor skulle vara siktad av Arsenal och prislappen sattes snart till £ 15 miljoner. Lögn och förbannad dikt.

Flamini skadad och Diaby likaså inför lördagens möte mot Wigan. Får vi se Diarra, Denilson och Gilberto ta sig an mittfältet från start nu?

I övrigt är det mest fortsatt EM-rapporter som präglar en snabbscaning av rapportflödet. Wenger "hejar på England", och i England fruktas Arsenals brasilianske kroat, Eduardo Da Silva. Wenger surar i övrigt på Elfenbenskustens landslag och är orolig för att bli av med Kolo och Eboué i Africans Nations Cup i januari. En farhåga som ventilerades redan innan säsongsstarten… [infoga "återbruk" här]
Här hemma lovar Zlatan blågul sommarfest. Och Zlatan är ju Zlatan. Han vet ju, påstås det.

Kongolesen Tresor Mputu har nu påbörjat sin tio dagars prövotid hos Arsenal. Letar förtvivlat efter stofff om hur det går. Känns annars som en sådan typisk potentiell Wengervärvning. Långt ifrån Agbonlahor. I brist på att något vettigt att referera som ännu inte läckt ut så får väl några gamla bilder duga. Sunkig video. Sköna mål:
http://www.youtube.com/watch?v=IMz3Kn51cnQ

Tresor Mputu på besök

Missade matchen igår. Men anrika Reading har aldrig slagit Arsenal, så jag var inte sjuk av oro där jag satt. Satt fast. Sådär 11 000 meter någonstans över alperna på ett flygplan som var irriterande försenat. Landad, utcheckad och efter dryga trettio mil av snöglopp på E4:an så visade Text-Tv:n siffrorna 1-3 väl åter i hemmets trygga hägn. Radiosporten behagade inte ge något litet resultat från matchen, de hade fullt upp att sända fotbollsgala och tala om Zlatan. Däremot fick jag mig litet allsvenska hockeyresultat till livs bakom ratten. När man inte talade om Zlatan. Eller Therese Sjögran.

Premier League tycks endast vara intressant om det finns en svensk i laget. Eller på tränarbänken.

Nu ska Sverige ta sig till EM. Det lär rapporteras bibeltexter av analyser inför EM-kvalet i Spanien. Du lär få läsa om varje liten nysning som sker runt Lagerbäcks gossar.
Spännande?
Nej.
Kul om Sverige tar sig till EM?
Ja.
Men för mig engagerar Arsenals fram- eller motgångar mera. Det lär så bli litet av varan Engelsk klubbfotboll kommande vecka. Men det ska förhoppningsvis bli litet ordning på denna sajt igen trots allt.

Allt som skrivits om gårdagskvällens möte om Reading har du redan läst någon annanstans. Eller sett själv. Nyheten för dagen är att Arsenal får besök. Av 21-årige Tresor Mputu från Kongo. Tio dagar får han på sig i London för att visa vad han går för. På YouTube blir alla stjärnor. Så vad säger det?
Här dock ett, av otaliga, klipp på Mputu:
http://www.youtube.com/watch?v=cJieGKM2tpE


I övrigt har Wenger låtit berätta att han kanske kommer att köpa EN ny spelare under vinterns transferfönster. Han väljer att inte berätta om vad han tänker sig. Kan man gissa
på målvakt?

It’s allways kind of Silly!

I skrivande stund har det gått knappt åtta dygn sedan transferfönstret stängdes. Öppnar först igen för att släppa in litet frisk (?) decemberluft. Ändå är spekulationer om kommande övergångar, köp och byte i rullning. An ongoing Saga.

Gilberto Silva är i sikte för Valencia till vintern. Som bekant ägnades åtskilligt i såväl traditionell print som kilobits i cyberspace åt saken den gångna sommaren. Men någon affär blev det inte. Men Valencia ger inte upp utan är redo att betala £10 miljoner för den defensive mittfältsbrassen. Allt då enligt Daily Mail.

Gilberto själv uppges anse att han vill ta en CL-titel med Arsenal. Detta är nu inga citat från Gilbero själv. Han uppges på löst och luddigt manér bara anse så.
Silly rullar på.
Året om.

Arsenals skandinav från de sydligare breddgraderna, Nicklas Bendtner, gnäller ut i media. Detta sedan han tvingades stå över uttagningen i mötet mot Pompey. Den 19-årige dansken”kräver en förklaring” av Wenger. En förklaring kan ju heta Adebayor. En annan Van Persie.

Please, lay off.

Sluta gnäll!

Nitton år ger trots allt inte något alibi för att få agera som en tjurig 4-åring, eller?


Dagen efter den sedan i somras, förväntade förlängningen, av Wengers kontrakt publicerar propagandawebben en hyggligt läsvärd intervju.
Vad driver en herre som Arséne Wenger, hur håla motivationen uppe efter 11 år i samma klubb?

"That's never been a problem because I feel I love to win and I hate to lose. That's just enough to keep the motivation very high. Every defeat in a career of somebody who wants to win is a really, really big bang in your head, you know. That will last as long as I live and, of course, you don't always have the strengths to do that and achieve that but that kind of motivation is stable within myself. When I've achieved something I forget about it and just focus on the future and how much I can do better. That's part of my personality."

I sin helhet, här:
http://www.arsenal.com/article.asp?thisNav=News&article=481177&lid=NewsHeadline&Title=Wenger+-+I+love+the+Club+and+I+love+the+job

Sverige-Danmark ikväll. Har det någonsin skrivits så många spaltmil inför en landskamp som denna?Fantasilöshet råda.Herrarna Filip och Fredriks ”busiga upptåg” känns i rapporteringsflödet som en vital injektion jämfört med främst de svenska tabloidernas trista überbevakning av den totalt humorlöse Zlatan samt Lagerbäck & Co.
Gissar på kryss.