Att Arsenal äntligen lyckades slå Chelsea (med Drogba i laget) var ett trendbrott som var årets fetaste julklapp. Så mycket har analyserats kring den matchen på annat håll, att det räcker med att nämna att det gav en innerlig glädje, som då, i stunden, ett visst hopp om ett riktigt trevligt avslut på året.
Men...
Efter en sådan insats hade man litet darriga vibbar. Förstås. Och tvi vale att de skulle besannas.
Wigan borta borde vara tre poäng. Borde. Ett bottenlag mot ett lag som nu hade en delad förstaplacering att slåss om. Wenger hade möblerat om fullkomligt i laget sedan Londonderbyt. Märkligt må tyckas med tanke på hur startelvan mot Chelsea jobbade på.
Å andra sidan väntar nu hårt matchande. I Premier League, i Carling Cup och inte minst i FA-Cupen.
Och det var litet av en chokstart på bortaplanen. Wigan kämpade och Arsenal spelade "pass-och-stopp". Inget flyt och ingen fart. Mittfältsgeneral för dagen skulle vara Diaby. Han kom in och gick sönder (För 104:e gången, och sedan linkade av.
Sorry, och det är omskrivet här förr; Diabys karriär gick om intet redan våren 2006)
Domare Lee Probert, iklädd rosa mundering a la Italia, var onsdagskvällens stora clown. Men knappast någon som gav behållning i ett hjärtliga skratt. Tvärtom.
I 17:e matchminuten hittade han en straff åt Wigan efter att Wigans Charles N'Zogbia börjat med att trilla på ovan nämnde Diaby utanför straffområdet.
1-0 på DW Stadium.
Arsenals spel var långt ifrån imponerande och det kändes i magtrakten som i hjärnbarken att det inte skulle bli någon särskilt trevlig kväll. Arsjavin och Bendnter lyckades ändra på saken (tillfälligt) där Arsenal så fick tryck på Wigan och de båda herrarna lyckades kvittera som ta ledningen innan vilan.
Vad som sades under paus vet bara gudarna, Wenger och laget. Men uppenbarligen beslutades att man inte skulle ta med sig spelet från slutet av första halvlek, utan istället börja om på ruta ett.
Det blev en tafatt, blek och riktigt trist tillställning. Det kunde blivit en direkt livsfarlig sådan. Ety hälsenor och skankar var fria för varje sko och dobb, vilket bekymrade domare Probert föga. Istället uppvisades en lärobok i fullkomlig inkonsekvens där frisparkar utömdes per pur slump.
Kanske när Probert mest var sugen på att se om pipan fungerade.
Ut åkte i alla fall N'Zogbia via rött kort sedan denne, på bäste Zidane-manér, skallat ned Diabys ersättare Jack Wilshere. Arsenal hade nu chansen attt spela elva mot tio i tretton minuter av ordinarie matchtid.
Istället för att säkra segern fick Wigan kvittera på hörna. Syndabock blev Sebastien Squillaci som störtade fram och stötte in bollen i egen kasse. Men om han så förångats hade målet ändå kommit via Rodallega som fick husera fritt framför buren.
Man funderar på om Djourou gjort någon skillnad här. Jag vill tro det. Med tio minuter kvar var läget sådär lagom "Arsenal-desperat". Wenger lyfte av Arsjavin och Wilshere och kastade in Walcott och Nasri. Föga hjälpte det denna onsdagkväll. Nasri spelade utåt kanterna istället för inåt boxen - och klockan tickade snabbt. En frispark från Nasri togs bort av en blå arm.
Men det var inget som Probert, eller kollegorna på sidan bekymrade sig över.
Se själv:
http://dai.ly/iiAu0b
Så blev det enbart ostrukturerad stressjakt där Wigan lyckades dra ned på tempot med all upptänklig kraft. Hemmalaget hann till och med att plåstra om som städa öronen på den i första halvleken närmast döende Thomas...
...och uret rusade obönhörligt mot slutet.
Och det var - tyvärr - det "dåliga" av Arsenal vi fick se de sista minuterna av fotbollsåret 2010. Ett lag som hade svårt att organisera sig, att forcera, att "grinda" ned motståndare.
En skitmatch. Efter en stormatch. Det känns alltför typiskt.
Jag hoppas slippa läsa om att Wenger skyller på planen eller annat under torsdagen.
Arsenal har det svårt i norr. Och grannarna i Manchester var de lyckligaste när året slår igen. Uppenbarligen hade FA hörsammat sir Alex Fergusons klagomål om domarkåren från tisdagen.
Jag antar att Fergie var nöjde med regeltolkare som Probert på planen där konkurrenterna spelar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar