Mållös efter tre mål

Phu!
Skulle kunna skriva av mig en roman.

"Någon gång ska väl Arsenal lyckas att klå fotbollsvärldens kelgrisar Barcelona?"
"Kan det bli denna gång?"

Så har tankarna virvlat några dagar. Det kändes större än en final när lagen tågade in i en underbar inramning på Emiraten, f'låt Arsenal Stadium.
Förväntning och spänning, som ett barn på julafton. Risk för besvikelse om tomten inte dyker upp, men hopp om paketet överst från önskelistan.

Så kom 0-1. Och Barcelona rullade boll på ett nesligt sätt. Gunners sjönk ihop. Man kände inombords hur det tänktes på planen. Nervöst, kanske uppgivet, "inte ännu en gång".

Men vilken vändning. Och här skulle romanförfattandet kunna ta vid. Men icke. Vilket balsam, vilken glädje. Eller, fel, frid. Frid är ordet inombords. Ikväll. Det på förhand uträknade liket lever!

Koscienly - vilken match!
Vår tjugo år "gamla" polske keeper. Wojciech Tomasz Szczęsny.
Insatser som imponerar stort.

Det enda som får mig att fundera är hur inbytte segermålsskytt, lille tsar Arsjavin, lämnar planen med resoluta steg direkt efter match. Detta samtidigt som efterfesten började ute på gräset.

2-1.
Spöket dödat. Retur väntar.
Gunners For The Win!