Håglösheten i November

Det är november. Inte någon personlig favoritmånad. Tillika en månad där det brukar gå tungt för Gunners.

Det satt långt inne med segern mot West Ham (då var det dock fortfarande oktober i kalendern...), det var segt och trötta ben som huvuden i förlusten borta mot Sjaktar Donetsk. Och det var fullkomligt...håglöst... när formstarka Newcastle kom på Londonbesök.

Förvisso två bollar i virket och en makalös målvaktsräddning. Men det var allt som Arsenal lyckades skapa under 94 minuter. (Hur många hörnor man inte lyckades förvalta tappade jag räkning på.)

Newcastle tog ledningen via en fast situation och ett märkligt ingripande där Fabianski sprang rätt ut i banan, lämnade buren, för att defacto förbättra läget åt Andrew Caroll. Nick i mål och 0-1.

Man hade hoppats på ett annat spel och en annan attityd av Arsenal i andra halvlek. En uppsträckning och en taktisk uppgradering. Men icke. Wenger gjorde de byten han kunde. Comeback för Robin van Persie. Ut med en för dagen bedrövligt seg Chamakh och in med Bendtner. Nasri mot Arsjavin. Det senare sannolikt som tyvärr på grund av skadekänningar
från den första halvleken.

Men tre byten gjorde ingen skillnad i spelet. Ingen som helst. Skatorna gjorde det bra. Stod högt på mittfältet, samlade försvaret, drog ut på tiden. Alles om Alles en sönderblåst och ryckig historia.

Arsenal försökte transportera bollen luftvägen centralt in mot Newcastles box, en metod som gav noll i utdelning. En metod som snarare uppskattades av gästernas backlinje där boll efter annan lätt nickades bort, bort och bort.

Arsenal vare sig fick, eller kunde, dra igång något snabbt passningsspel utmed kanterna eller på gräset. Man kom ingenvart. Kreativiteten lös med sin frånvaro på ett i övrigt soldränkt Emirates.

Att matchen avslutades med rött kort, säsongens andra, på Koscienly, när Nile Ranger skulle stoppas i ett friläge, kändes närmast bara trist som logiskt i denna typ av match.

Tre oerhört viktiga poäng förlorade på hemmaplan. Ett Arsenal på soppatorsk mäktade inte mer, såg oroväckande loja ut. På det stora hela ett rättvisande resultat.

* * *
Edit:
1. Ett engångstack till Torres som satte stopp för Chelsea

2. Åtvidabergs FF:s säsong i den svenska Allsvenskan blev bara ettårig. Trist. De små lagen med genuin fotbollskultur behövs här hemma.