Har haft en närmast larvig "fotbollsabstinens" senaste tiden. Först ställdes hemmamatchen mot Bolton in på grund av snöoväder i London. Därefter såg jag reprisen av andra halvleken i det sällsynt märkliga mötet med Everton på besök på Emiraten med isbana runt planen.
Där blev så ett kryss i slutminuten. Tre pinnar var så något av ett måste idag. Inte minst med tanke på lördagens resultat där såväl Man Utd som Chelsea tog full pott
Även om det blivit vinster senare år så kändes inte Bolton borta, dessutom taggade med en ny tränare i Owen Coyle, som den mest lättknäckta nöten. Arsenal brukar ha svårt mot rugbylag.
Fabregas åter och det blev den injektion laget behövde. Men det var Bolton som höll i taktpinnen i matchstarten. Kommunikationen mellan Gallas och Almunia var inte den bästa och Bolton tog sig in centralt gång efter annan efter att ha snurrat upp Traoré.
Så blev det lagkaptenen som efter vackert väggspel med Eduardo fick sätta ettan via en hård markboll. Att fälla Fabregas utan att utdöma straff tyckte domare Phil Dowd var okey.
Två gånger. Han tyckte dessutom att det var helt okey när Boltons Matthew Taylor tryckte ned Fabregas huvud med knäet i marken som drog honom i håret.
Detta blev så taktiken för rugbylaget: "Knäck Fabregas."
Dessbättre lyckades man inte, men det kändes oroligt kvarten in på andra halvlek då Bolton pressade på. Fran Merida kom så på efter Craig astmonds första start i högsta ligan. Och efter allt snack om Meridas eventuella framtid så väntades med spänning på om han avsåg göra något avtryck på matchen. Och så blev det med segermål, 0-2 med knappt tio minuter kvar av matchen. Härligt.
Glädjande också att se Clichy åter, som fick femton minuters speltid i sin comeback.
Oerhört viktiga poäng, och Arsenal är i allra högsta grad med i toppstriden.
Nu väntar dock ett nästan osannolikt tufft spelschema för The Gunners. Må spelare få vara hela. Januari kan avgöra ligan.
* * *
Imorgon om alla osannolika transferrykten och Wengers luddiga tal om behovet av nyförvärv. Där avses inte bolivianska ynglingen Samuel Galindo, 17, som vi i övrigt självklart välkomnar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar