fredag 29 januari 2010

Efter Villa inför ManUtd

Tiderna förändras snabbt. För exakt en vecka sedan låg Arsenal först i tabellen, och var fortfarande med i FA-Cupen. Nu är FA-Cupen slut och laget befinner sig på en tredjeplats.

Hade Gunners "råd" med ett kryss mot Aston Villa?
Med tanke på tidigare framgångar just borta mot Birminghamlaget hade nog många sett onsdagens möte som det "lättare" i det spelschema som väntar. Det blev allt annat än lätt. Det kunde slutat med noll poäng. Det kunde även slutat med tre poäng. Det var en spännande tillställning och fullkomligt öppen historia.

Man får hoppas att det inte blir Fabregas stolpskott eller Rosickys ribbträff som man minns med bitterhet när säsongen är slut, utan hellre då två kvalificerade räddningar av Almunia.

Det saknades en tuffing på mittfältet. Eller, oj vad man saknade Alex Song!

Aston Villa spelade hårt, snabbt och högt uppe på planen. Det märktes onekligen att många av de som varit skadade och nu återvände i spel inte var helt inne i rätt tempo, blick och tillslag. Clichy som ett exempel. Men det var en nyttig match att få i benen inför söndagen som stundar.

Det såg på andra sätt ut att bli en mardrömsmatch. Vermaelen som spelat samtliga ligamatcher linkade av. Det kändes som det sista Arsenal behövde. Nu klev Sol Campbell in och gjorde ett jobb som får betecknas som "med beröm godkänt".

Därefter vet vi att skadan på den belgiske backklippan tack och lov inte var så illa som först befarades.

Även Eduardo sträckte sig. Han räknas inte åter förrän tio dagar in i februari. Kanske hade det onda det goda med sig: att Wenger nu skulle komplettera laget innan transferfönsteret stänger?
Men, nej, så tycks det inte bli upplyser Le Boss himself!

Nypremiär så för Bendtner. Det var som med Clichy, även om Bendtner fick betydlugt kortare speltid. Han var tung och stark att hålla i boll, men som tidigare, seg att släppa bollen vid rätt tillfälle.
Eller ta ett avslut.

Kryss, mållöst och 0-0 på Villa Park får ändå anses fullkomligt rättvist i mötet.

* * *
Men nu då?

Nu kommer Manchester United på besök. Det är i det närmaste en "måstematch".
Jag vill inte ens tänka på hur det såg ut senast de röda djävlarna var på besök. Även om det då inte handlade om ligaspel.

Wayne Rooney synes vara i fullständigt sanslös form för tillfället. Det vet alla. Hur tänker man nu agera föratt stoppa hans framfart?

Man får hoppas å en smart game-plan. Det blir inte så litet schack över detta för båda parter så viktiga möte.


Förhoppningsvis kan Arsenal dra någon nytta av att Manchester United fick ge allt och litet till för att sätta Manchester City på plats i returen för att nå finalen i Carling Cup. Vad jag har förstått så fick man kämpa. Därutöver saknar ManUtd avstängde Rio Ferdinand i backlinjen. Om det nu gör någon skillnad. Rio har inte gjort sin bästa säsong i år vill här hävdas.

Song gör comeback, och uj vad det behövs i match av denna kaliber. Hoppas nu att det inte finns massor av "mentalt bagage" efter respass i African Nations Cup...

Får vi se Arsjavin som striker?
Kanske. Jag tror dock att Wenger är hyfsat sugen på att spela Bendtner.

Låt klockan gå mot söndagen.

* * *
På Silly-fronten intet nytt.

Wenger är väl inte överlycklig över att ha förlorat Smalling mot Manchester United som uppges ha cashat upp över 140 miljoner svenska kronor. (Detta samtidigt som klubben har skulder på miljarder...)

Litet överdiplomatiskt, kanske mest med tanke på matchen som stundar, så önskar Wenger självklart den unge Fulhambacken all lycka till i sitt framtida värv som karriär.

Några andra köp ser det inte ut att bli av. Det är tillochmed osedvanligt dött på ryktesfronten bland de mest utsvävande spekulationsmaskinerna.
Men vad tyst det varit kring Wolfsburgs Edin Dzeko.
Vi får se...

Inga kommentarer: