Nytt år - Berg och dalbanan fortsätter

Från glädje till besvikelse på några dygn. Arsenal bjuder onekligen på berg- och dalbaneliknande uppträdanden som känslor. Det nya året var två dagar gammalt när det var dags för Londonderby. Borta mot Fulham på Craven Cottage. "Varning utfärdad" bör ha utgått till samtliga då Fulham plockat poäng av "storlagen" under innevarande säsong.

Här hade Arsenal chansen, efter nyårshelgens resultat, att närma sig toppen ytterligare. Förutsatt att man tog en bortaskalp.

Det var en match som startade i ett rasande tempo, från båda håll. Wenger såg inte nöjd ut vid sidan när chanser och anfallsvågor byttes på ett sätt som påminde mer om juniorhockey än fotboll. Men det var underhållande att beskåda. Litet "Old School English Football", fast tio gånger snabbare som betydligt mer tekniskt. Och på riktigt fingräs istället för leråker.

Arsenal tog så ledningen via Kosczienly, första målet för säsongen. Sedan följde en bombmatta mot David Stockdale i Fulhams mål, men något andra mål kom inte. Tempot fortsatte perioden ut, och den ende som inte tycktes vara riktigt vaken eller fokuserad i The Gunners var Theo Walcott som gjorde en mycket slät figur.

Efter paus hände det som inträffat så många gånger förr, och som jag naivt nog trodde slipats bort under hösten. Arsenal kom ut som ett annat lag. Man undrar vad som hände där i omklädningsrummet?
Att 0-1 skulle innebära någon form av kassaskåpssäker trepoängare med ytterligare 45 minuter att spela var inte en tanke någon kan ha intalat sig med tanke på Fulhams ebergifyllda spel. Och inte blev hemmalagets tempo svagare i den andra perioden. Tvärtom. Fulham tog fullständigt tag i taktpinnen och Arsenal kom knappast över egen planhalva.

När Djourou, högst tvivelaktigt, fick sitt andra gula kort i matchen och Arsenal decimerats till 10 man så var det mest en tidsfråga om när kvitteringen skulle komma. Och den kom. I 85:e minuten. Fulham gick för fulla muggar och på stopptid lyckades Bobby Zamora trycka in 2-1.
Inte någon vidare comeback av Squillaci som i total brist på baksidan fått komma in i sin blott tredje match för säsongen!

Återigen var det en match där Arsenal nekades straffspark, detta sedan Gervinho fällts, så för dagen var det inte handboll som accepterades av FA:s representant med visselpipa, Lee Probert.

Men förlusten ska inte skyllas domaren trots utvisning och utebliven straff. Förlusten var lagets. Oförmåga och oskärpa i att sätta chanserna och förvalta övertaget under den första halvleken. Detta i kombination med den märkliga scenförändringen i andra halvlek då det blev passivt och slarvigt.

Flera spelare såg riktigt trötta ut, bland dem Robin van Persie.
Sannolikt dags för litet välbehövlig vila nu när FA-cupspel mot Leeds står på schemat först om sju dagar.
Sannolikt lär Wenger plocka ur det yngre gardet när det laget ska sättas samman.

Summa sumarum efter måndagskvällen blir att Arsenal nu står med en oerhört svag backlinje samtidigt som halva ligan är spelad och kampen om fjärdeplaceringen lär fortgå när så viktiga poäng förlorades.

Några nyförvärv i det förestående transferfönstret är knappast att vänta, om inte Wenger inser allvaret med alla skadade backar.
Robin van Persie behöver onekligen hjälp framåt, och jag är fortfarande osäker på om Henry, som är en tillfällig lösning (och lär få spela på kanten) är mirakelsvaret.

Tim Payton, krönikör på The Independent och aktiv i Arsenal Supporters Trust uttryckte sina känslor i twitterform efter matchen;
"Reminder to Mr Wenger that £50million in the bank doesn't score goals or keep clean sheets"

Rätt så!

Poänglöst för skakigt Arsenal på Ewood Park

Tålamod. Det är ordet som jag söker inpränta. I mig själv som till andra. Det har gungat betänkligt i Arsenal en längre tid. Och med spelarbyten som nyförvärv krävs tålamod att sätta ihop ett nytt lag.

Krysset mot tyska ligamästarna Borussia Dortmund i Champions League gav någon vag förhoppning om att laget möjligtvis kanske skulle vara på väg att få i ordning på sitt defensiva spel. En konstant anstormning från hemmalaget resulterade i ett ytterst snöpligt mål.
Kanske trots allt något att bygga vidare på?

När Premier Leagues femte omgång för säsongen var att starta var det besök hos Blackburn Rovers på Ewood Park. Blackburn, ligajumbo, och på sitt sätt lika hårt pressade som Arsenal med ett poäng, tre förluster och sju insläppta mål.

Med sådana förutsättningar och tisdagens match i sinne borde det varit uppdukat till vändning för Arsenal där Wenger proklamerat att ligan "egentligen startade för laget efter transferfönstrets stängning" (och efter den historiska förlusten borta på Old Trafford, 8-2)

Visst. Det såg hyfsat ut i första halvlek där Gervinho fick debutera som målgörare och även Arteta. Arsjavin var otroligt pigg och for fram som ett yrväder och irriterade såväl Blackburns mittfält som backlinje. Song låg djupt nere i banan och agerade som en femte defensiv resurs framför backlinjen där nyförvärvet André Santos trots brist på matchträning tagit plats på vänsterkanten. 1-0 blev 1-1 och här den första defensiva missen, blev 1-2 via Arteta. Gervinho hade chansen att göra 1-3, men sumpade läget till den väntande lagkapten van Persies sura minspel.

Att lagets viktigaste spelare, Bacary sagna linkade fram efter en lufttur kändes inte som ett gott omen. Men till halvtid var det Arsenal som fört matchen och Arsenal som ledde.

Sedan hände det som hänt alltför ofta, som nästan blivit mer regel än undantag, och som blivit märkligt synbart under det senaste året: Andra halvlek var en helt annan match.
Att Blackburn hade alla anledningar som fanns attt trycka på var självklart och naturligt. Att Arsenal återigen skulle "kollapsa" var väl heller inte oväntat efter en rad smärtsamma erfarenheter.

Lika eländiga som Arsenal är på att utnyttja egna fasta situationer, frisparkar som hörnor, lika dåliga är man fortsatt på att försvara sig och rensa när motståndarlaget får en möjlighet nära Arsenals mål. Tidigare kvicke Arsjavin hann inte med i svängarna och bjöd Blackburn på en frispark till vänster om straffområdet. Bollen in i rörig box, och Song bjöd på 2-2 med höften.

När Sagna linkade av för att bli näste man på sjuklistan kom Djourou in. Inom loppet av två minuter hade han dragit på sig ett gult kort som blivit uppsnurrad på läktarplats av Martin Olsson. Hörna för Blackburn några minuter senare och Yakubu som varit giftig på 1-1 under första halvlek stod omarkerad, och sannolikt offside och kunde obesvärat trycka in 3-2.

Det skakade i hela Arsenal som återigen tappt en ledning, och bjudit motståndarna på ett självmål. Som om det inte vlore nog så bjöds ytterligare på ett av Koscielny i 68:e minuten. Även det via bjudningar från Djourou och Song som inte hör hemma i ett spel på den nivå som Premier League ska bjuda. Oerhört tungt att beskåda.

Nu hade Atsenal att jag ikapp ett tvåmålsunderläge och det var en kamp mot klockan. Walcott byttes in för Arsjavin som helt tappat gnistan från den första halvleken. Och med sex minuter kvar fick även inbytte Chamakh läget, trängde sig fram mellan mittbackarna och nickade in en reducering. Det första ligamålet sedan november 2010.

Längre än så kom inte Arsenal. På stopptid brände Per Mertesacker chansen som kunde givit någon form av "upprättelse" eller i alla fall ett poäng. En nick som lade bollen över målramen. Intensiva slutsekunder och Walcott blev fälld. En annan dag hade det kanske blivit straff, men inte lördagen den 17 september på Ewood park.

Tre mål gjorda, eller om man ska räkna korrekt, fem mål gjorda varav två till motståndarlaget.
Och ny förlust. jag kan inte påminna mig när Arsenal senast hade 8 mål i negativ målskillnad men sådant är läget. I tabellen huserar man i botten med lag som Bolton (nästa lag att möta) Tottenham (två matcher mindre spelade) och Sunderland plus Fulham, (en match mindre spelad)

Läget är onekligen allvarligt för att uttrycka sig milt. Jag har aldrig avskrivit ligan efter fem omgångar, men törs göra det i år. Det blir en lång säsong. Att hamna "topp 4:a" i maj 2012 bör till och med den mest positiva slå ur hågen. Hur Arsenal överhuvudtaget ska få ordning på dessa återkommande berg- och dalbane-matcher som defensiva brister förblir stora frågetecken. Om inte nya spelare kan hjälpa till så är det fundamentala brister i lagets taktik. Brister som motståndarna väl vet att utnyttja.

Hur detta ska vändas har jag inte en aning om. Självklart höjs nu allt högre röster som större skaror om att Wenger måste ta konsekvenserna som tränare. kanske är det så, då han uppenbarligen inte når ut till spelarkollektivet som laget. Vem som skulle vara mannen att förändra det material som finns kan man fundera över när Arsenal tycks göra sin sämsta säsong i mannaminne.

The Union of European Football Associations Strikes

"Ungefär så här stor Clownnäsa skulle jag vilja ha fastopererad" Michel Platini, fransos, känd Wengerhatare och UEFA:s president illustrerar på franskt manér med yviga gester...

UEFA Strikes!
Wenger och Nasri bestraffas för "olämpligt uppförande" efter CL-returen i årets kvartsfibnal i Barcelona. Wenger som lovade att återkomma med ett rejält försvar, efter att ha blivit anmäld av domarskämtet Bussaca.


Tydligen var det inget som bet på det klanderfria som kritvita Europeiska Fotbollsförbundet.
Idag dömdes Wenger och Nasri (!) till en matchs avstägning i nästa Europaspelsmatch och drygt 100 000 kronor i böter.

Skam den som är öppet kritisk och begagnar sig av yttrandefrihet.
Straff ska de ha!
#Libyen? #Nordkorea?


* * *
Nu är dealen gjord, Jens Lehmann på korttidskontrakt med Arsenal. Verkar gå glädjevågor bland supportrarna. Själv är jag skeptisk. Eller mindre nostalgisk. Får "Mad Jens" stå?
Sannolikt, Almunai kan vara nästa man att skada sig.

* * *
Rörigt värre om Djourous fysiska tillstånd. Schweiziska Fotbollsförbundet som ansett Djourou frisk nog att spela landskampsmatch fick krypa till korset efter påtryckningar av Arsenal. Djourou är så illa därann i sin axel att det är slutspelat menar Arsenal. Punkt.


Och någon Vermaelen lär inte spela på hela säsongen. Idel förskjutningar i rehabplanen medför nu att alla planer på spel ställs in helt. Kris på mittbacksplats. Lysande. Ge Ignasi Miquel chansen!

* * *
Kan en klubb som inte "leverarar titlar" höja europas dyraste fotbollsbiljetter ytterligare?
Ja. Arsenal kan. De spelar ju snyggt.
Storm bland Gooners.

* * *
Vad tomt det är med match endast var sjubnde dag som bäst. Vad hände?

* * *
Arsenals damer kan få det tufft i sitt Champions League-spel. 1-1 under torsdagskvällen mot Linköpings FC hemma i London. På onsdag är de i närheten av mina hemtrakter för retur. På anrika Kopparvallen i Åtvidaberg. Det lär bli viss svensk Arsenaluppslutning ryktas det.

* * *
Up The Gun!

Skön helg, tuff vecka

Premier League omgång 32:
Wigan: 1
Arsenal: 4

Till kära släktens stora glädje rusades med jämna mellanrum från påskbord till Text-TV:n under Påskaftonen. Wigan - Arsenal: 1-0. W.T.F?
Så stod det länge. Vad var detta? Och målgörare: Mido. Såklart. Den gamle spursaren. Hmpf.
Lämnade resultatet och såg först senare under kvällen att Arsenal vänt och vunnit med 4-1 borta på JJB.

Och trots Tottenhamvinst mot West Ham inföll så St Totteringhams Day. Påskdagen bjöd sedan på kryss mellan Aston Villa och Everton. En skaplig fotbollshelg, f'låt, påskhelg.

Väl åter i "civilisationen" har jag via Arsenal TV sett samandraget av Wigan-mötet, och det syntes mig som att Arsenal var under STOR press de första 45 minuterna. Osäkerhet, eller orutin, hos Fabianski gav Wigan ledningen. Kanske kunde de gjort 2-0 och en helt annan match när Gibbs drog ned Antonio Valencia som sprintat fri mot Fabianski. Av någon anledning klarade sig Gibbs med gult kort. Egentligen skulle han fått lämna planen.

Det som skedde i andra halvlek såg betydligt trevligare ut. Framförallt Arsjavins raket som gav 1-3. Mindre kul att få Djourou skadad. För nu väntar en tuff vecka:
Retur i Champions League mot Villareal. Marcos Senna, målskytt för de gula senast, är borta med skadat ben efter ligamötet mot Malaga. Men det ger ingen fördel per automatik. Silvestre och Touré måste jobba tight som mittlås. Villareal kommer at gå för avancemang. Gibbs på flanken känns som ett ytterst osäkert val i en sådan match av vad jag sett från Wigan-mötet. Kanske får Eboué ta plats på vänsterkanten?

Och därefter är det dags för semifinal i FA-cupen mot Chelsea.

Vilken ödesvecka.
Vilken fotbollsvecka.
Vilken vecka för Gunners att inte dra på sig fler skador.
Nageflisor kommer att ryka.

Dyrköpt kryss

1-1 jag sa', 1-1 det va'...
Det blev ett dyrköpt kryss på Emiraten när serieledande Liverpool kom på besök. Fabregas skadad, och hur lyckligt är det när mittfältet redan är så sargat?

Howard Webb som älskar att stå i centrum, och alltid delar ut fett med kort som en pokerdealer på en sjaskig sylta, samt blåser i sin domarpipa varannan minut, såg dessutom till att ge Adebayor två gula kort. Ut och hejdå. Lysande inför nästa bortamöte mot Villa.

Matchens första 45 minuter spelades i ett hyfsat tempo. Det var fart och attack, från båda håll. Inte avvaktande och segt som befarats. Robin van Persies ledningsmål, ett skott med högern, en delikatess. Men frågan var nu bara exakt NÄR Keane, som varit urusel i Liverpool, skulle få göra mål för Liverpool mot just Gunners. Det fick han innan halvtidsvilan, och "assist" bör tilldelas Djourou och Gallas som låg högt uppe i banan och inte hann ikapp den ständigt väntande Keane.

Andra halvlek linkade. Tack vare Webb. Märkligt nog lyckades inte Liverpool forcera fram något matchavgörande eller några nämnvärda farligheter, detta trots fördelen av en man mer på planen. Och trots Fabregas frånvaro på mittfältet där Liverpool stundtals även tog kommandot.

Fabregas mot Diaby var inget önskebyte, och då har vi ändå inte sett Fabregas i form denna höst/vinter. Diaby är en skicklig dribblare, men håller alldeles för länge i bollen innan han spelar den vidare. Inga farligheter därifrån, trots chans att poassa en friställd Robon van Persie som var onside.

Summa sumarum: Ett rättvist resultat utifrån de förutsättningar och den prägel matchen gavs. Snart får Wenger enbart köra reserver, då ordinarie manskap är skadade / avstängda.

Det blev inget "ryck" idag. För något av lagen. Läge: Status Quo. Gladast ikväll är sannolikt Chelsea, Manchester United och Aston Villa. Där gick ännu en match i serielunken, och vare sig Arsenal eller Liverpool fick ta hem den fulla potten.

För övrigt var det trivsamt att se Nasri åter. Men han syntes dock mest under första halvlek.

Minns 23 augusti 2008

Andra omgången i Premier League säsongen 08/09. Arsenal är iväg på Craven Cottage och Londonderby mot Fulham. Här ska snart säsongens första förlust inkasseras. Samtidigt på Britannia Stadium i Stoke-On-Trent tar nykomlingarna Stoke City rutinerade gäster från Birmingham i Aston Villa på besök. Det är första gången lagen möts sedan 1988. Och det är hemmapremiär för Stoke i Premier League.

När domare Halsey väl sätter pipan till munnen för att blåsa av matchen efter 94 spelade minuter har Stoke tagit sin första seger i Premier League. 3-2 mot Aston Villa.

Liam Lawrence, Ricardo Fuller och Mamady Sidibe hade sänkt Villa och inkasserat sina första tre poäng i ligan. Efter tio spelade omgångar har det blivit ytterligare två segrar, ett kryss och sex förluster. Laget har inte skrällt som Hull, men väl parkerat sig på plats 15 i ligatabellen och tagit fyra poäng mer än vad Spurs mäktat.

Ingen kan anklaga Stoke för att spela "den vackra fotbollen". Men väl den klassiska ruffiga engelska fotbollen. Som Blackburn Rovers eller Bolton för några säsonger sedan. Och i laget skjuter man när tillfälle ges. Något att ha i bakhuvudet med Bentleys halvplansvolley i färskt minne.

Det är nu dags för ett mentalt sargat Arsenal att åka till Britannia Stadium under morgondagen.
Mentalt sargat, åtminstone enligt rapporterna i de brittiska tabloiderna som skvallrar om rejält liv och kiv i omklädningsrummet på Emiraten efter att ha tappat matchen helt mot Spurs.

Wenger lär ha surat till och planerar möblera om i laget inför lördagen. Gallas som är "skadad" spelar som tidigare nämnts inte alls. Vet inte exakt hur Le Boss tänker kring materialet han har att förfoga över. Djourou och Kolo Touré lär dyka upp som nya mittlås. Diaby kommer att vara med från start, liksom Song spekuleras det nu i blogosfär som media.
Vi lär få svaret.

Adebayor, som inte förtog sig under onsdagskvällens derby babblar om att "visa karaktär" på den officiella propagandawebben. Iklädd någon hallickliknande utstyrsel (som påminner om klädseln i någon amerikansk -70 talsdeckare) ler "Ade" det stora vida leendet i samband med att han kränger nyproducerade TV-spel till kidsen på The Armoury.

Jag får en obehaglig känsla. Och jag skulle definitivt inte skulle köpa en begagnad bil av den killen just nu. Inget försäljarsnack Ade - "Up for grabs now!"

Pressad Premiär

Så var det igång. "Cirkus" Premier League. Inväntat, efterlängtat. PL-bilagor, experttips och spaltmil av krönikor och utlåtanden har föregått helgen. Och nu är det allvar. Hemmamatch mot nykomlingen WBA. Easy Pieces. Här skulle bli fest och målkalas i Londons varma augustisol. Det blev vinst och det blev tre poäng.

Men en tämligen pressad och mycket blek premiär. Nasri fick dock snabbt presentera sig i ligan och inför hemmasupportrarna med ett tidigt mål. Matchens enda mål. Sedan såg det ut som att WBA var betydligt närmare ett mål och ett oavgjort resultat, än att Gunners skulle mäkta med att utöka ledning och målskillnad.

Nervöst, stabbigt och darrigt varefter matchuret tickade vad var som bjöds från hemmalaget i en pressad premiär.

Löften och uttalande om att lagkapten Gallas nu plötsligt skulle ha "mognat" och ändrat sin attityd mot sina medspelare visade sig vara tomma ord. Det var pinsamt att se Gallas skälla och vråla inför publik och TV-kameror på Djourou, som faktiskt räddade Arsenal med nöd och näppe från att åka på ett kvitteringsmål.

Arsenal hade - återigen - förvånansvärt svårt att söka stänga matchen. Omständligt kringspel och märkliga skott avlöste varandra. West brom stod upp med den äran. Tufft backspel och farliga kontringar.

Ingen premiär att minnas, men banne mig att ta fasta på.
Wenger och Pat Rice har fyra ögon.

Har valt att inför denna säsong inte ge mig på att tippa ligan. Inte ens ligatoppen. Och vad säger en match?
Ja. Ganska mycket. Sättet den genomfördes på gav fler frågetecken än utropstecken kring fortsättningen av de kommande nio månaderna.

Djourou, Clichy och Nasri är trion som har all anledning att glädjas över premiärsegern. Övriga bör nog ägna sina tankar åt hur premiären 08/09 gestaltade sig, och vad man nu har att stå inför.

Djourou mot Kolo?

Dagar av glädje. 7-0. En milstolpe i minnet. Nu blickar vi framåt. Förväntad höjdarmatch. Arsenal mot Pool borta på Anfield. Pool som matchas med ständigt nya startelvor av Benitez. Tror Le Boss kommer att köra samma startelva mot Pool som mot Slavia Prag.
Det innebär att gnällige Lehmann inte står. Kränkte Lehmann som verkar närmast kontraproduktivt för närvarande om han nu inte blivit gravt felciterad å sistone. Nu går även Franz Beckenbauer in och manar Lehmann att välja sina ord och inte trappa upp ordväxlingen med Wenger.

Djourou väntas åter till Arsenal i januari efter pågående utlån till Birmingham. Orsaken till att Wenger förväntas plocka hem den unge Schweizaren är att kung Kolo Touré kan försvinna i början av året i samband med African Nations Cup.

Myles Palmer skriver på ANR att Arsenal kommer att krossa Liverpool på söndag.
Det känns möjligtvis inte helt okey då Myles antagandet oftast brukar visa sig ge motsatt effekt.

Mer spännande än så är inte dagen ur ett snävt Arsenalperspektiv.

Petit talar fritt, Hill-Wood Bloggar, Djourou lämnar...

En gammal ”hjälte” (ingen ironi här), Emmanuel Petit, som bar Arsenals tröja åren 1997-2000 och bl a bidrog med 11 mål , talar idag fritt om sin gamla klubb i nordöstra London.

Närmare bestämt i The Mirror. Petit som idag försörjer sig som expertkommentator på Setanta Sports (potentiellt blivande samproducent till just digitala Arsenal-TV) anser att Arsenal har blivit ”En säljande klubb”.

Ingen kan väl lasta Wenger, eller styrelsen, för att, i jämförelse med flera ligakonkurrenter, ha storhandlat i sommar. (De har ju ”bara” satt sprätt på närmare en kvarts miljard i svenska kronor)

Vad Petit påpekar är att klubben släppt spelare runt de 30, som Pires, Vieira, Henry och nu senast Freddie ”Arsenal satsar inte, och jag vill ha kvar min höga lön oavsett om det innebär att gå till en Londonrival” Ljungberg, utan att återinvestera i (så kallade) färdiga världsspelare.

Det kommer att kosta Arsenal Champions Leagueplatsen enligt den före detta mittfältaren, som befarar att årets lag är i avsaknad av en profil och ledargestalt:
"If you sell players who represent the image and the spirit of the club, for example Patrick Vieira, you can spend a lot of money, you can find very good players, but in the dressing room and on the pitch you need leaders"

Petit anser också att Arsenal behöver pengar för att vara med i det stora racet. Och att pengar bäst kommer från en ny ägare:
"It becomes a downward spiral unless Kroenke or somebody buys the club. I just want the board to realise that if you want to win titles you need the dynamism of the young players, but the experience and maturity of the older players as well"

Vist finns poänger i hans resonemang om rutin. Men Petit synes uppenbarligen ha fallit in i den "doom-fallang" som präglar många vanliga Gonners numera. Shop or loose. Låt oss se vad årets gäng mäktar innan vi dömer.

På propagandawebben låter ordförande Peter Hill-Wood starta upp sin egen lilla kolumn med tyckanden efter snart 25 år vid rodret. Hill-Wood tror naturligtvis på laget, på säsongen, på framtiden, på att kontraktssamtalen med Wenger kommer att gå bra.

Just en sådan krönika som man kan förvänta sig av en ordförande innan ligastart. Men ungefär lika intressant som ett uttalande från Van Persie som tror att "det blir Walcotts år i år" eller en nyvärvad Sagna som tycker att Kolo Touré är "en stor förebild".

Frågan jag ställer mig är varför Hill-Wood, som levt tämligen skyddat jämfört med sin sparkade ex-kollega och vice ordförande, David Dein, nu plötsligt börjar profilera sig på den officiella propagandawebben?

Med elaka amerikaner, suspekta F1-ägare, och kanske någon trött shejk med för många miljarder, så är det nog dags att visa upp sig. Synliggöra sig inför potentiella fiender/uppköpare. Och Hill-Wood startar sitt anförande med att slå an tonen om att det visst har hänt, och händer nya saker i Arsenal med honom själv som ordförande. Och det är onekligen ett ytterst genomtänkt statement…
"I think most of the changes have been for the good. One of the main improvements is obviously the new stadium. This is the second year at Emirates Stadium and I have to say I was absolutely delighted at how things went in the first. I feel I’m in a position to say just how well it’s gone because the move wasn’t down to me, it was down to the many people who have been involved in organising the relocation, responsible for running matchdays and the other many events that go on at the stadium"

Schweiziske allroundbacken, 20-årige Johan Djourou, som faktiskt spelade 30 matcher för Arsenal den gångna säsongen, kommer att lånas ut till Birmingham under ett halvår. Det kan bara innebära mer speltid borta. Att Djourou sannolikt inte kan garanteras lika mycket plats i årets startelva som i fjolårets ack så skadedrabbade Arsenal.

Imorgon börjar ligan.
Ikväll tippar SwedeArse densamma.