Knappast övertygande i måstematchen

Det var som om det vore en avgörande final som väntade när Arsenal åter klev in i ligan efter tretton dagar av uppehåll.

Förlust, eller ens kryss, hemma mot nykomlingen Swansea och det hade väl närmast brutit ut nya kravaller i norra London.
En vinst och säsongens första trepoängare var bara ett måste.

I veckan har förväntningar på nyförvärv som spaningar på berörda spelare på internationella uppdrag avhandlats och analyserats ned i minsta detalj.

Spekulationer som mer eller mindre kvalificerade gissningar om eventuell startelva har flödat. Samtidigt har debatten om nya spelare, biljettpriser och Arsenals agerande där värvningar gjordes i sista stund efter en turbulent sommar satt igång fejd efter annan mellan olika supporterfraktioner. Sådant är läget kring Arsenal i september 2011. Allt i skuggan av den förevigt så smärtsamma massakern på Old Trafford. 8-2 kommer att ta decennier att glömma.

Swansea, nykomlingen (eller återkommaren) från Wales hade gjort noll mål på tre matcher i Premier League inför lördagen. Arsenal knappt bättre med två.

Från start fanns Mertesacker och Arteta bland de nya. På bänken satt Santos, Park och Benayoun.

Det blev en match där det kändes att kraven tyngde och nerver satt långt utanför matchstället för de rödvita. Swansea höll jämna steg på mittfältet, kom i snabba rusher och Arsenal spelade hellre i sidled än framåt.

Det hann tillochmed bli riktigt otäckt när 198 centimeter långe Mertesacker sökte rädda en boll som gick åt Szczesnys vänstra hörn. En magisk reflex från polacken räddade Arsenal från en mardrömsstart.

Spelet böljade på. Nya spelare och tydligt att lagmaskinen är långt ifrån samspelta ännu. Arteta gjorde en väl godkänd debut men blev stundtals osynlig. Målet, det enda, kom av en alert Arsjavin efter en bjudning i en rejäl målvaktstabbe.

Walcott är ett frågetecken. På fel plats och med fel beslut alltför ofta. Få fyllde på i boxen, och offensiven lämnade en hel del att önska på många fronter.

Mertesacker lär behöva sin tid att finna sin plats och sitt spel. Det är inte världens kvickaste mittback. Kvick är dock Sagna som saknades något enormt på Old Trafford. Växer alltmer ut som en av Arsenals viktigaste spelare. På andra flanken huserade Gibbs i en comeback som ställer samma typ av frågor som kring lagkamrat Walcott. Speed finns, men alltför många missbedömningar.

Med tjugo minuter kvar att spela fick vår ryske målskytt lämna planen för Benayoun. Israelen gjorde inga misstag, men å andra sidan inga stora intryck.

På tilläggstid blev det, som vanligt, onödigt spännande. En kvittering från Swansea var inte avlägsen med två hörnor, men Arsenal höll undan och tog en oerhört - OERHÖRT - viktig seger.

Nu trummar det på med liga- och cupspel. Nu gäller tålamod. Spelet måste få sätta sig. Folk som saknas får bli friska eller komma åter från avstängningar.
Främst Gervinho behövs inbillar jag mig. En Wilshere och Vermaelen också.

Efter match är Wenger lättad. Tacka fan för det.

Efter match är många supportrar griniga över att det ska vara så svårt att köra över en nykomling hemma. Jag säger återigen: Hav tålamod och inse att innevarande säsong är i omställningstid. Detta medan Fabregas sprutar in mål i Barcelona.

http://twitter.com/swede_Arse

Rekordvinsten

När Arsenal summerat och offentliggjort räkenskaperna för verksamheten fram till och med den 31 maj 2010 så framkommer att klubbens ekonomi är dess minsta bekymmer.

Trots global finanskris, så har man i förtid lyckats sälja av 90 nya bostadsrätter som uppfördes kring Higbury vilket medför att man nu betalat av lånen, och slipper räntekostnader. Pengar som nu kan gå till annan verksamhet. Främst följa avbetalningsplanen av Emirates som beräknas vara betald år 2031.

Totalt redovisar klubben ett resultat på + 61 miljoner pund efter skatt.
Det är siffror som sannolikt får skuldtyngda konkurrenterna att blekna.

Omsättningen har ökat från 313 miljoner pund till 379 miljoner pund.
Intäkterna från ligaspel som Champions League ökade som klubbens vinst på spelarförsäljningar.

Mer här:
http://bit.ly/a4AUeR

Den missnöjde må fråga sig varför inte fler spelare köptes in för säsongen, främst då en ny keeper. Uppenbarligen är Wengers tilltro till den egna truppen så stor att han inte fann det mödan värt, eller att han inte hittade rätt man till platsen.

* * *
A propos målvakter:

Wojciech Szczesny är missnöjd med att han får för litet speltid i Arsenal, och har öppet filosoferat kring ett eventuellt klubbyte för att komma vidare i karriären.

Själv förstår jag inte varför Fabianski nu går före Szczesny.
Vad jag än mindre förstår är varför inte Vito Mannone, som gjorde några habila insatser i ligan förra hösten, ges ett större utrymme.

Uppenbarligen har Wenger någon egen turordning bland målvakterna. Han manar till lugn för den yngre polske målvakten, och söker gjuta olja på vågorna med tal om
att chansen kommer, och erbjudanden om nytt kontrakt. Men före Szczesny finns tydligen nämnde Mannone, enligt Le Boss:

"He is right, he deserves a chance but the keeper is in front of him, Vito Mannone, deserves a chance as well"

Mannone I mål när Carling Cup går vidare!?

FA-Pokal för framtiden på Anfield!

FA Youth Cup Final 2:2
Liverpool: 1 (2)

Arsenal: 2 (6)

Exakt på dagen TJUGO ÅR sedan det "mirakulösa guldet med den mirakulösa vändningen" borta på Anfield, då Arsenal säkrade ligatiteln på stopptid i slutminuterna, så åkte Arsenals reserver anno 2009 upp till Liverpool för returen i FA Youth Cup Final. Gänget ledda av en som var med på planen 1989: Steve Bould.

Och visst blev det pokal för de unga som förvisso hade bekväma 4-1 med sig från fredagens möte. Och för första gången sedan 2001 hade Arsenals ungdomar tagit sig till cupfinalen, och säkrade titeln. Stort, och ett synnerligen gott avslut på säsongen!

En synnerligen "märklig kväll", där lagkapten Jay Emmanuel-Thomas fick lyfta en åtråvärd buckla på ett ett sådant datum. I Liverpool.

Steve Bould har all anledning att vara nöjd med insatsen den gångna säsongen. Seger i Premier Aacademy League - på White Heart Lane, och så FA Youth Cup och seger på Anfield.

Tongivande spelare för kvällen; Jack Wilshere, Henri Lansbury, ovan nämnde Emmanuel-Thomas och inte minst keepern James Shea. Kvickhet och attack mot ett Liverpool som var mer taggade i returen än under första finalmötet. Men arsenal ägde mittfältet och skapade passningskorridorerna. Ny styrka åt Liverpool fem minuter in i andra halvlek efter kvittering 1-1 och tveksamt ingripande av backen Kyle Bartley.

Men sedan var det Young Guns som åter tog tag i taktpinnen.

Uppgifter i Setanta Sports 1 gjorde gällande att flera managers från The Championship var på plats under kvällen. När firandet väl lagt sig återstår att se vilka som nu erbjuds plats som "utlånade" under kommande säsong.

Helt klart är att Wilshere som redan debuterat i A-laget, och Emmanuel-Thomas lär synas som märkas mer framöver.

En efterlängtad pokal bärgad. Och det på en plats och mot ett lag som inte gjorde segersmaken sämre!

Beating the scum

Arsenal - Manchester United: 2-1
Vilken match.
VILKEN MATCH!
Vilken nödvändig vinst.
Vilken Samir Nasri.
Mer imorgon...

Fotbollssurr och ekonomi

Det går tydligen "sådär" för gamla bekantingar. Hleb har gått och blivit sakadad i Barcelona och det är osäkert när han är åter i spel. Henry får nöta bänk. Flamini har fått allt annat än en smakstart i italienska storlaget AC Milan. Det finns ingen skadeglädje i det. Jag bara undrar hur det kommer sig att oturen grinat så många i ansiktet när de lämnat norra London?
Exemplen finns det många fler av, som bekant.

Det var en härlig lördag som inte behöver någon djupare analays. 0-4 borta och Arsenal ägde det gamla rugbylaget Blackburn på Ewood Park. Stundtals var det lekstuga när bollen retsamt rullades runt och de blåvita inte ens fick låna boll.

Eboué föll lätt. Båren ut var ett tragikomiskt moment. Han får en touch på tåspetsarna. Jag har vevat reprisen via min digibox, och det kan omöjligtvis ha varit så illa. Men jag är inte läkare.
Återigen: OM Eboué nu är uppe och hoppar igen: låt mig slippa se sådant från Arsenalspelare.
Denilson har lyft sig, men sanningen i vitögat, grabben har ett stycke kvar till att vara en solid klippa på mittfältet. Det felar i vissa passningar (andra kan vara briljanta) men framförallt så är Denilson en offensiv kraft. Det blir obalans med Fabregas. Eller inte. Och så har Wenger hittat något - igen.

Arsenals ekonomi kunde vara sämre rapporterar The Times. Klubben är på väg att göra rekordresultat trots amorteringar och räntor på en jättearena.
En omsättning på £225 miljoner, trots att inga medaljer och titlar bärgades i fjol.
En vinst före skatt på £40 miljoner.
Läget kunde vara kärvare.

Liverpool blöder ekonomiskt och supportrarna är i uppror över det amerikanska ägarskapet.

Mot Kiev.
Med en annan startelva än i lördagens ligamöte.
Oavgjort i gruppspelspremiären borta får man vara nöjd med.

Lerigt och skitigt: Cupspelsvinst utan Diarra

Burnley: 0
Arsenal: 2 (Eduardo 9’, Bendnter 75’)

Så klev Arsenal in i den klassiska FA-Cupen och dess tredje omgång. En engelsk klassiker!
Och det var så cuplikt det bara kunde bli borta mot Burnley på Turf Moor. Fotbollsplanen långt ifrån storlagedns- och storarenornas precisionsklippta ytor. Här fick Arsenal spela boll på nedsliten plan med väl synliga jordfläckar. Härligt!

Startelvan Arsenal som tippades i inlägget nedan.
Dock med en noterbar skillnad som gav alla tydliga signaler: ingen Diarra!

Inte ens som bänknötare på utflykt hade den högljutt gnällige fransosen fått Wengers välsignelse. Allt lägre odds på att Diarra har ny klubbadress när månaden är slut.

Matchen då?
Burnley rivstartade och Arsenal sov. Det var oerhört nära ett ledningsmål för hemmalaget redan i fjärde minuten då Lafferty nickade i ribban. Om Burnley fått mål hade sannolikt hela matchbilden blivit än annan. Nu var det istället Arsenal som vaknade till och Eduardo visade ånyo målthyvstakter i matchens nionde minut efter att ha serverats en långboll av Kolo Touré. Burnley sliter och kämpar, tar kommandot i mitten av första halvlek, men får gå mållösa till halvtidsvila. Några mindre lyckade avslut av Arsenal via Eboué, Bendnter och Eduardo plockades lätt av Burnleys keeper Kiarly.(Förövrigt planens coolaste, sjyssta vita mysjoggingbrallor a la reabacken på COOP Forum)

Andra halvlek och Arsenal gick på halvfart. Att rulla boll på planen var inte helt lyckat varpå densamma spelades ut X antal gånger till Burnleys favör. Men trots idel inkast nära Arsenals
planhalva, samt ett antal hörnor, så lyckades inte Burnley skapa någon riktigt het eller farlig målchans.

I 60:e matchminuten blev Burnley en man färre då Lafferty fick rött kort efter att ha kapat Gilberto mitt på planen. När de vilda protesterna lagt sig, så fortsatte hemmalaget att söka pressa ned Arsenal i banan. Diaby och Denilson slog ut bollar litet här som var från mittfältet utan egentlig adress. Hos Traore var trafiken livligast och han fick så lämna plats åt Justin Hoyte i 71:e minuten. Fyra minuter senare fastställer Bendtner slutresultatet. På vast pass från Eduardo kom den unge dansken ensam med Kiarly och lägger kyligt in bollen snävt till höger. 0-2

Härefter orkade inte Burnley resa sig, och Arsenal slog av på takten med någon enstaka kontring utan någon större finess eller ambition. Eduardo kunde ha blivit tvåmålsskytt men en förutsägbar vänsterdragning innan det tilltänkta avslutet plockades av Kiarly i sina nu lerfläckiga joggingbrallor.

Summa summarum:
1. Arsenals spelare förtog sig inte i mötet.
2. Laget för dagen var inte helt samspelta.
3. Bendnter var stundom valpig och överarbetade sina avslut, men gjorde tillslut
ett kyligt mål.
4. Eboués formkurva imponerar inte!
5. Diarra fick inte vara med
6. Vad gör vi utan Kung Kolo om några veckor?
7. Kommer Kiarlys brallor ut på E-bay!?

Van Persies skalle räckte

Det blev tätt, det blev fult, det blev vinst.
0-1
Nicken av Van Persie på Hlebs krossboll räckte till full pott mot Hammers och fortsatt serieledning. Men kunde, kanske till och med borde, ha blivit just kryss som jag tippade.
Och som befarades, Freddie var mannen som var i form.

Jag är inte mer enögd än att jag kan medge att offsideflaggan som åkte upp när vår fd Gunner just rullade in bollen bakom Almunia var tveksam. Mycket tveksam.

Ingen kan heller påstå att Arsenal, som har Champions Leaguespel att fokusera på, helt förtog sig på Upton Park. Möjligtvis Flamini som var på gränsen till övertänd, och kunde ha fått lämna planen om Alan Wiley varit mer generös med sina kort.

Att få Hleb skadad (benet rejält svullet från knä till fot enligt tidningsuppgifter) var knappast optimalt med Rosicky redan placerad på sjukbänken.

Får i övrigt hoppas att Adebayor, som linkade av, är tillbaka på tisdag.

Respekt till Freddie som lämnade planen, gick emellan The Pitch Medics och fram till Hleb och klappade om honom på huvudet. Sportsmanship!

Upptäckte av pur slump igår att tisdagens CL-match i Bukarest går att köpa live som bredbands-TV. För 45 spänn. Tack för det då Viasat har beslutat att gömma undan matchen på Viasat Sport 3, och eftersända den med start 22:45.

Laggande pirat TV från Asien kan jag avvara.

Dagens skämt: The Special One ska ta sig an Tottenham nästa säsong...
Något som piggar upp denna gråa höstsöndag, då man halvförkyld, egentligen borde vara ute i båten och trolla höstgäddor!