Det brukar bli målrikt mot Spurs. Och Almunia brukar vara som sämst om motståndarna heter Tottenham eller Manchester United. Onsdagen bjöd självklart inget undantag. Åtta mål, 4-4, och två poäng förlorade för The Gunners i en liga där nu bara en dåre överdoserad på crack på allvar överhuvudtaget kan leva i tron att någon titel hägrar.
En verklig "smaskstart" med 0-1 av Arsenalfostrade Tottenhamsupportern Bentley som nu äntligen "kommit hem" till rätt sida gatan. Ett märkligt mål från halva plan där bollen gick i båge in över Almunia som - stod och sov. Att sedan just en gammal Mancs-försvarare i nyförvärvet och mittbacken Silvestre kvitterade för Arsenal via en nick gjorde derbykänslan än mer bisarr.
Sedan såg det ut att bli fason på spelet mot ett fullkomligt tandlöst Spurs. Robin van Persie gjorde sannolikt årets bästa ligamatch då han innan sin kanon till 4-2 varit delaktiga i de övriga tre hemmamålen.
Men till vilken nytta?
Det som stundtals kändes likt en stabil derbyseger som skulle kröna derbykvällen var en simpel illusion. Eller kanske snarare en fet kalkon. En kollaps av ett lag som inte förmådde knyta ihop säcken eller döda matchen.
Nye Spurstränaren Harry Redknapp gjorde alla sina byten rätt och Wenger gjorde alla sina byten fel. Ut plockades matchens energiknippen: Walcott, Nasri och van Persie. In kom Eboué, Diaby och Song. Här skulle säjfas och säkras...
Tjenamoss!
Clichy gjorde ETT misstag på hela matchen, och det kostade 4-3. Almunia var inte direkt på tå när Jenas skruvade in bollen i 89:e minuten. Att Aaron Lennon fick kvittera i 93:e minuten försatte väl så inte någon i chock. Möjligtvis i raseri alternativt glädjechock beroende på var sympatierna ligger.
Det finns pinsamma förluster, och detta kändes som en, även om poängen delades. En titt i tabellen visar redan Arsenal SEX poäng efter ligaettan Liverpool. Detta alltså innan månaden november ens startat. Aston Villa och Hull på 20 poäng, men med något sämre målskillnad. Mancs femma med 18 poäng och en match mindre spelad.
Kommer Arsenal topp-fyra i PL denna säsong?
Svaret är med stor sannolikhet: NEJ.
Om man så räknar bort förluster mot storheter som Fulham och Hull så konstateras att det inte håller att skänka bort poäng i slutminuterna. Tabellen ljuger inte, och Wenger bör fundera litet på varför 2006 års säsong ser ut att upprepa sig 08/09 - eller - riskerar bli resultatmässigt än sämre.
Visar inlägg med etikett Bentley. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Bentley. Visa alla inlägg
onsdag 29 oktober 2008
måndag 11 februari 2008
2-0, Five points clear
Arsenal: 2 (Senderos 4', Adebayor 91')
Blackburn Rovers: 0
Phu!
Phu!
En halvtaskig match som blev till en riktig rysare och nagelbitare. Skulle Arsenal rycka, eller misslyckas?
Tidigt mål av Senderos på hörna av Eduardo. McCarthy tappade helt markeringen på Senderos som använde sin rakade skalle för att dra bollen bakom Brad Friedels nätmaskor. En smakstart. Men Arsenal och tidiga mål behöver inte alltid göra lyckan säger erfarenheten. Och Blackburn växte med råge in i matchen. Dominerade stundtals mittfältet då Arsenal fick slå undan boll ur alla möjliga som omöjliga vinklar. Det började lukta kvittering...
Paus.
Ny Arsenalpress i 50:e minuten, sedan ner i lägre tempo. Nu började de egna handflatorna bli lätt fuktiga. Sportklyschan "släkten är värst" gjorde sig påmind. Skulle Bentley bli mannen som petade in en reducering...?
Arsenal greppade så åter taktpinnen i 70:e minuten, men Friedel syntes omutlig med benparad efter annan. Hleb, Flamini, Cesc, alla med skott. Annars var det just det "tråkigt nätta" och överarbetade spelet det som stundtals utmärkte Arsenal och lagets ineffektivitet för kvällen.
Blackburn segade ur de sista tio minuterna, och på stopptid kunde en tämligen osynlig Adebayor visa måltjyvstakter. 2-0. Underbara 2-0.
Fem poäng till godo i ligatoppen. So sweet!
Men ligan är inte avgjord ännu. Om nu någon lever i sådan villfarelse
Med kvällens spel på näthinnan så suger jag på tabellplaceringen, men avstår att fundera vidare på FA-Cup och CL-spel. Det blir nog bäst sömn av det.
Blackburn Rovers: 0
Phu!
Phu!
En halvtaskig match som blev till en riktig rysare och nagelbitare. Skulle Arsenal rycka, eller misslyckas?
Tidigt mål av Senderos på hörna av Eduardo. McCarthy tappade helt markeringen på Senderos som använde sin rakade skalle för att dra bollen bakom Brad Friedels nätmaskor. En smakstart. Men Arsenal och tidiga mål behöver inte alltid göra lyckan säger erfarenheten. Och Blackburn växte med råge in i matchen. Dominerade stundtals mittfältet då Arsenal fick slå undan boll ur alla möjliga som omöjliga vinklar. Det började lukta kvittering...
Paus.
Ny Arsenalpress i 50:e minuten, sedan ner i lägre tempo. Nu började de egna handflatorna bli lätt fuktiga. Sportklyschan "släkten är värst" gjorde sig påmind. Skulle Bentley bli mannen som petade in en reducering...?
Arsenal greppade så åter taktpinnen i 70:e minuten, men Friedel syntes omutlig med benparad efter annan. Hleb, Flamini, Cesc, alla med skott. Annars var det just det "tråkigt nätta" och överarbetade spelet det som stundtals utmärkte Arsenal och lagets ineffektivitet för kvällen.
Blackburn segade ur de sista tio minuterna, och på stopptid kunde en tämligen osynlig Adebayor visa måltjyvstakter. 2-0. Underbara 2-0.
Fem poäng till godo i ligatoppen. So sweet!
Men ligan är inte avgjord ännu. Om nu någon lever i sådan villfarelse
Med kvällens spel på näthinnan så suger jag på tabellplaceringen, men avstår att fundera vidare på FA-Cup och CL-spel. Det blir nog bäst sömn av det.
Man of The Match? (Friedel ej räknad)
Sagna!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)