söndag 27 december 2009

Lagkapten Fabregas frälste Arsenal

Arsenal: 3 - Aston Villa: 0
En av ligasäsongens hittills absolut viktigaste segrar blev ett faktum först sedan lagkapten Fabregas kommit in som avbytare. Utöver två producerade mål bidrog han även med en rejäl energi-injektion i hela laget. Vilken underbar lirare som ledare!

Att det så endast blev 27 minuter spelade ställer en del oroliga frågor om hur pass skadad Fabregas verkligen är.

Uppdatering kommer!

Här har varit jullov!

Här har varit tystnad och stiltje. Totalt jullov. Inte en rad om Nasri , FA och efterspel att vänta efter ligamötet mot Hull. Inte en rad om rykten om eventuella nyförvärv, om Wengers julchatt med supportrarna, om Chelseas poängtapp, om Kroenkes fortsatta aktieköp, om bråket med Barcelona, om... you name it.

Bara tomt och tyst. Inte ens årliga fiktiva klappar till olika spelare som lag.

Men nu vaknas det till. Åter vardag. Efter klappar, snöskottning, stress som vila, umgänge och plock. Matfat ut, matfat in. Kalla drycker och varma drycker.

Idag spelas en synnerligen viktig match på Emiraten. Arsenal 35 poäng mot Aston Villa 35 poäng. Ingen har glömt hur det gick i novmber i fjol när Birminghamlaget var på besök. En neslig förlust. En kostsam förlust. Hur hantera ett formstarkt Villa i år?

Ett av årets absoluta utroppstecken spelar för övrigt också i Birmingham. Hos Villas ärkerivaler Birmingham City. Sebastian Larsson är på väg att bli stor i världens tuffaste liga. Det finns sannolikt sämre skolor att fostras och slipas i än hos Arsenal.

Kan nu när succén är ett faktum inte låta bli att fundera på hur det månne gått om denne svensk fått vara kvar och mogna till i The Gunners.

lördag 19 december 2009

Frågor och svar

Porto vs Arsenal?
Knappast en "drömlottning". Kanske den allra tuffaste lottningen. För båda lagen.

Går Gunners vidare från åttondelen i CL mot Porto?
Ytterst tveksamt med nuvarande form, kommande spelschema och ständiga skador.

Vilka vinner Champions League?
Chesea går hela vägen om Drogba är hel och frisk.
Många "speciella möten", är lottningen riggad?
Fotboll korrupt? Nähä...

Skrällen?
Bordeaux går till semi!

Spelar Arsenal Champions League hösten 2010?
Det får vi hoppas. Det avgör den kommande månaden.


Ligahelg igen. Så kommer Hull City på besök. Mins vi alla deras senaste visit?
Ja. Det var en mycket pinsam hostoria för Phil Brown. Men annars njöt vi i stora drag.

Kommer Arsenal att klara sig utan Cesc Fabregas?
Ja. Men det blir med nöd och näppe mot Hull. Men det gick bra senast.
Även om Cesc fick huvudrollen efter en match på bänken...

Blir det en bättre insats idag, än det vi såg av laget mot Burnley i onsdags?
Ja, något. Wenger har varit arg och rutit hela veckan.

Kommer Silvestre fortsätat spela vänsterback?
Tyvärr.


Och kommer Walcott att få spela från start?
Ja. Vilka val har Wenger?
Är Walcott verkligen en ny Francis Jeffers?
Risken finns. Våren lär ge oss alla svaret.

Hur slutar då lördagens match?
En nagelbitare som ger poäng. Ett eller tre.
Blir det något nyförvärv i transferfönstret?
Ja.

Vem?
Wenger måste främst förstärka mittfältet med eviga skador och därtill Songs redan kända frånvaro i Afrikanska Cupen. Om man kan få Rafael van der Vaart till ett
hyfsat pris blir det affär.

Vem försvinner?
Phillipe Senderos som är längst in i Wengers frysbox. Ett öde han inte är värd.

Är det förvånande att Adebayor har bråkat med lagkamraterna i Man Citeh efter förlusten mot Spurs?
Nej. Inte ett dugg. Vi har alla bara väntat på någoty sådant.

Hur tufft blir december/januari för Arsenal, för spelare som supportrar?
Betydligt tuffare än vad någon vågade tro i mitten av oktober.

Hur mycket saknas Robin van Persie?
Oändligt mycket mer än vad någon kunde förutse.

Vad har egentligen hänt med Eduardo?
Han kom tillbaka efter skadan, spelade bra, men lyckas nu missa öppna lägen?

Han är i en tung mental svacka. Främst efter alla skriverier och allt tjafs om "dykningen" mot Celtic. Självförtroendet och det psykiska välbefinnandet blir en oerhört tuff nöt att återhämta.

onsdag 16 december 2009

Loosers i vit dress på Turf Moor

Om man har "mage" att kritisera Arsenal efter en förlust, eller tappade poäng så är man en patetisk medgångssupporter. Det vet vissa att döma. Vad vet jag?
Jo. Här skrivs enkom sanningen. Arsenal i sitt vedervärdiga vita bortaställ mot Burnley kunde väl inte sluta väl?

Nej!
Det kunde inte det. Och enbart högre makter vet om det beror på Nikes groteska dress
"a la lillytwhite style" eller på att ett hårt skadedrabbat lag inte mäktar matcher mot lag som Burnley.

Och onsdagskvällen bjöd den absolut sämsta insats jag genomlidit med Arsenal, sett dem prestera, sedan CL:s semifinalsretur hemma på Emiraten mot Manchester United i våras!

Genomuselt och underkänt. Det finns inget att berömma efter en sådan match. Därför stoppar jag snart här. Hemsk match. Att inte Burnley vann var egentligen sportslig orättvisa. Tyvärr. Så förbannat illa var det, trots resultatet 1-1. I backlinjen, på mittfältet som framåt. Detta trots att Arsjavin sprang en dubbel marathon.

Och här Arsenal tappade allt det man "kom i kapp" efter segern på Anfield.

Berg och dalbana. Fler utförsbackar i december?
Fritt fall, att vänta?

Walcot? Almunia? passningsspelet i sidled? Avsluten? Silvestre?
Punkt var det, ja.
Nu.

söndag 13 december 2009

En ängel över Anfield

Med flera lördagsresultat som gav vattnad mun, poängtapp för Chelsea, förlust för Manchester United och Spurs, så inväntades högtiden under Lucia. Den som kom att avgöras på Anfield i Liverpool.

Det brukar alltid vara synnerligen spännande tillställningar när dessa två kontrahenter gör upp på planen. Men det var oroligt i magtrakten när Liverpool deklarerat att man nu "startar om", och med målfarlige Fernando Torres åter i startelvan. Detta samtidigt som sjukstugan är fortsatt full hos världens vackraste Londonlag.

Och inte startade man bra. Läs: Arsenal. Liverpool startade dock alldeles ypperligt med högt tempo som hög press på bollhållare. Frågan var så inte om Liverpools ledningsmål skulle komma, utan när. De kändes giftiga vid varje fram- som inspel, medan Arsenal var så uddlösa att man funderade på om det bara var Song som var villig att arbeta hårt i blåstället man spelade i för dagen.

1-0 av Kuyt i minut 43 efter att Almunia fumalt (!) och tappat boll efter frispark. Trodde ärligt talat att det var den matchen, och sannolikt även den säsongen.

I paus fick spelarna sig en rejäl uppsträckning av Wenger. ("Ni är inte värda tröjan ni spelar i"
- enligt Vermaelen, efter matchen) Kanske hörde även Glen Johnson detta utbrott då han 5 minuter in i den andra halvleken blev så stressad av Walcott och Nasri att han rullade in bollen i eget mål.

1-1 och en vän ängel flög över Anfield. Eller kanske var det Lucia som spred sitt ljus. Arsenal fick bättre fart på passningsspelet och här serverades en synnerligen jämn drabbning. En nagelbitare till peparkakan. Så kom Arsjavin fri, och gjorde det jag trodde man glömt under november, nämligen konsten att skjuta. Och med ett praktskott gick bollen i mål.

Sedan väntade 36 minuters jakt där Liverpool fick på en oerhört tuff press. Men Arsenal lyckades hålla undan, och resultatet stod sig matchen ut. Vermaelen gjorde ett hästjobb. Men även unge Traore ute på vänsterkanten.

Ljus i decembermörkret. Arsjavin gjorde det mot Liverpol igen, och äntligen tog Gunners chansen som bjöds när andra lags resultat öppnat för en fortsatt spännande säsong.

Kniven på strupen i varje match nu.
Så även mot gäng som... Burnley!

onsdag 9 december 2009

Tonåringar numret kort

Hade knappast förväntat mig målfyrverkeri. Inte från Arsenals sida när Wenger plockade ihop ett lag av reserver och juniorer för att åka till Aten. Sista gruppspelsmatchen i Champions League hösten 2009 och motståndarna långt mer erfarna Olympiakos.

Måste ändå tillstå att detta unga Arsenal stod emot väl så bra. Skapade stundtals press under första halvlek, ägde bollinnehavet men skapade inga riktiga farligheter framåt. Det blev ett misstag som kostade Arsenal den första förlusten i Europaspel sedan semifinalen i våras.

18-årige Kyle bartley missade i en tackling högt uppe i planen vilket gav fri lejd för Olympiakos Leonardo. Fabianski i målet chanslös. Detta tre minuter in i andra halvlek. Fabianski annars stabil med undantag av en sådan där märklig utrusning som även Almunia och Mannone kan bjuda på.

Men ett mål var det enda som Olympiakos bjöds på. Det kunde varit sämre. Bartly och Gilbert får annars godkänt sett över matchen.

Av Calos Vela och Walcott hade jag kanske förväntat mig något mer. De chanser som gavs, eller skapades, lyckades båda bränna litet väl enkelt. Orkar inte med någon djupare analys av detta faktum för kvällen. Fran Merida ser jag gärna mer av. Ruggigt snabb som teknisk i vissa moment. Men allt måste inte överarbetas...

Man of the match från The Gunners: Alex Song. Mannen gjorde tre personers jobb i Aten. Jag börjar plötsligt fasa för hans frånvaro i vinter.

Liverpool borta från avancemang. Som befarat.
Återstår att se vad lotten ger de övriga tre engelska lagen i åttondelarna.

I övrigt, ingen match att minnas. Blev mycket "stumt och trubbigt" mittfältsspel. Nu laddas för söndag vad gäller fotboll. Lucia och nyss ovan nämnda Liverpool. Får Wenger ihop någon trupp?

Gäsp. Mobilen står på 04:50. Imorgon upp och ut och resa en sväng.
Julsemester snart.
Tack och bock.

Young Guns i Grekland

Det blev det unga gardet, The Young Guns, som får åka till Grekland för att spela sista gruppspelsmatchen mot Olympiakos i Champions League. En klapp på axeln från Wenger då äventyret i Carling Cup redan tagit slut. En otrolig chans för så unga spelare att spela lagfotboll på internationell nivå. Dessutom i en otroligt tuff bortamiljö.
Och så Tom Cruise mot Olof Mellberg. Spännande i sig.

Arsenal har råd att göra så. Avancemanget är redan färdigt. Visst kan man, som andra, fråga sig hur pass sportsligt lagvalet är för belgiska Standard Liege, som också har allt att spela för.
Men vad hade Wenger för alternativ?
Spela ett halvtrasigt lag som har idel tuffa ligamöten, med Liverpool borta på söndag, och riskera åka på än fler skador?

Låt domen komma efter kvällen. Ynglingarna (med ålderman Silvestre som lagkapten) kanske får en glad kväll i Aten?

* * *
Såg hur Micheal Owen lyckades göra hat-trick under tisdagskvällen när Manchester United bortaslog ett Wolfsburg som också hade chans på avancemang. 3-1 var knappast rättvisande siffror. Wolfsburg pressade hårt, hade inte marginalerna helt på sin sida och spelade litet väl vådligt och öppet i matchens sista del. Det straffde sig snabbt.

Läste att förlusten för det tyska mästarlaget som även går halvknackigt i Bundesliga, borde öppna för ett transferköp av Edin Džeko. (Förövrigt Wolfsfurgs målgörare för kvällen)

Tror inte det. Wolfsburg begär 25 miljoner Euro och Džeko får inte spela Champions League för något annat lag innevarande säsong. Å andra sidan värvades Arsjavin i januari. Också då portad från CL-spel för Arsenal.

Men är Arsenal/Wenger beredda att lägga den suman?
Och blir det överhuvudtaget någon värvning, även om Wenger sagt sig vara öppen för det?

Tror tyvärr det är tveksamt.

* * *
Läste också att Real Madrid ska sälja av en startelva efter att nyligen ha shoppat loss för
2,7 miljarder i svenska kronor.

Vad kan prislaapen vara för Rafael van der Vaart?
Ingen utrpräglad striker, och en spelare som tappat tempo och speltid på grund av skadebekymmer. Men ändå. Till rätt pris kan holländaren inte vara annat än en förstärkning som mittfältskraft när Song försvinner till afrikanskt cupspel, och Diaby fortsätter att skada sig, Rosicky är på rehabilitering och Walcott och Denilson spelar var tredje match.

* * *
Wenger kan tänka sig att låna ut Wilshere för mer speltid. Blandade känslor.
Mer speltid är bra. Fler skador i Arsenal och de krafter som finns behövs hemma.

* * *
Avslutningsvis. Humor!

söndag 6 december 2009

Kostsam seger mot Stoke

Viktiga poäng i ligan när Stoke slogs med 2-0 hemma. Detta efter två kännbara "käftsmällar" i november mot Sunderland och Chelsea. Skadeläget fortsatte precis innan matchstart med en ospelbar Eduardo som hastigt fått en en muskelskada. Så fick Le Boss snabbt möblera om framåt. Platsen som central forward till Arsjavin, som skötte uppgiften lysande.

En del märkligheter hanns med under lördagen, såsom en svagt slagen straff av Fabregas (tänka sig, Arsenal fick en straff...) och Eboué stod ivägen för en boll i ett öppet mål.

Nåväl. Det blev 3 poäng. Och det var väl hyfsat när Chelsea tappade litet mark i "The Clash of Cash". Men jag förhåller mig tillräckligt småsint för att inte någonsin tacka Man Citeh för den saken.

Hurusom syntes matchen mot Stoke ha blivit en kostsam historia. Tomas Rosicky, som nyss slussats in i spel efter 18 månaders frånvaro, skadade ljumsken och förväntas vara borta minst en månad. Det smärtar att skriva, men bör Wenger satsa mer på tjecken efter säsongen?

Eboué, Traoré och Gallas linkade också av planen. Finns nu ens någon backlinje att ställa upp i sista CL-kvalspelet mot Olympiakos på onsdag? Matchen är av ringa betydelse, så varför inte mönstra juniorerna?

Det är så oskönt med dessa skador när man vet hur tufft spelschemat i sig är i december, och strax efter nyåret.

Liverpool borta 13/12, Burnley borta 16/12, Hull hemma 19/12, Aston Villa hemma 27/12, Portsmouth borta 30/12, West Ham bort i FA-cupen 2/1, Bolton hemma 6/1 och så Everton hemma 9/1.

Åtta matcher, exklusive CL-kvalet, på fyra veckor!
Då kan inte sjukstugan vara proppfull.
Nu ser den ändock ut att vara det.

lördag 5 december 2009

Händer, fötter, skador, VM

Veckans snackis ur ett snävt Arsenalperspektiv blev ett uteblivet handslag.
Att wenger inte tog Mark Hughes i hand efter förlusten i Carling Cup har ältats till förbannelse. Enligt någon outtalad gentelemannaregel "måste" tydligen coacherna ta i hand efter spelad match.


Wenger anser att han är fri att handhälsa på vem han vill.
Hughes tillsammans med brittisk media - blåser upp bilden kring Wenger som den arrogante fransosen. Så kom uppgifter om vad Hughes kallde Wenger under matchen.
"F***ing wa**er".

Sandlådenivå.

* * *
Från händer till fötter. Robin van Persie har nu opererat sin skadade fot i Holland. De läkarraporter som Arsenal fått sig tillsända pekar på en lyckad operation. Återstår nu 4 månader av läkning, rehabilitering. träning, övning. Så kan van Persie spela fotbolls-VM i Sydafrika och bli skadad på nytt...
(hopas man inte)


* * *
Arsjavin är frispråkig. Arsenal saknar än det ena, än det andra vet han att berätta i media.
Nu misstänker den rykse stjärnan att han håller på att bli utbränd. Sjukstugan nästa?

* * *
Blir Theo Walcott någonsin frisk, eller tillhör han den överreprsenterade gruppen i Arsenal som ständigt drabbas av skador?
Nu är han skadad. Igen. En halvlek mot tre matchers vila. Inget framgångskoncept.


* * *
Efter Wengers tal om nyförvärv i januari så spekuleras det fritt kring diverse anfallsspelare. ´
Igår skrev Wenger av tre, eller möjligtvis två namn: Edin Dzeko och Mario Balotelli.

Sommarens förväntade värvning, Maroune Chamakh, går för fullt i Bordeaux. I ligan som i Champions League. Vem tror att Wenger lägger pengar på honom nu?
Han kan komma efter säsongen.
Gratis.

* * *
Det får inte bli förlust idag när Stoke kommer till Emiraten. Det blev det senast i fjol. Utgår från att Gunners håller bättre koll på när Rory Delap tar inkasten i år.

* * *
Så går inte veckans stora fotbollshändelse att undvika: lottningen till gruppselet i VM i Sydafrika 2010. Bland många iaktagelser förmedlas två:
England och Italien måste fått de absolut lättaste lottningarna i något mästerskap på flera decennier.

Förstår knappt seedningssystemet när sådana totalt ospännande grupper kan skapas. Allt annat än vidare avancemang för de båda länderna innebär per automatik 2010 års största sportfiaskon.

onsdag 2 december 2009

Kompromisslöse Wenger tog laget ur cupen

Det kändes (tyvärr) knappast spännande på förhand. Miljardbygget Manchester City, med hemmaplansfördel, skulle sätta A-laget på planen i kvartsfinalen av Carling Cup.

Kompromisslöse Wenger, som anser att Carling Cup är ungdomarnas tillställning lät i enighet med sin envishet vara konsekvent att spela just ungdomarna. Med undantagen Rosicky, Song och ålderman Silvestre.

Och de stod emot. I en halvlek och 5 minuter in i den andra. Sedan lät man investeringen Tevez (som inte gjort mål på decennier) få fritt spelrum i eget straffområde. Pang och upp i krysset och 1-0. Inget som Fabianski kunde lastas för.

Tvåan kom i minut 69 när kvicke Shaun Wright­-Phillips kom på Arsenals vänsterflank och smällde in tvåan på skott. Det var spiken i kistan, men Citys unge Weiss fick sätta trean i minut 89. Åter var det öppna fält i den egna försvarslinjen.

Arsenal, de kom sällan till några avslut. Men väl när, då sköt inte alls. De unga har tydligen lärt sig att när chanser uppstår - då ska det gås in på mål. En taktik som sällan brukar fungera. Inte heller på Man Citys tunga backlinje. Känslan från start besannades så.

Manchester City och Mark Hughes känner sig sannolikt pressade att prestera troféer redan i år efter att ha börjat slira litet i ligan.

Uppenbarligen känner inte Wenger alls det trycket, utan anser att det finns titlar som kan missas. Detta med tanke på valet av eget lag vs förväntat motsånd.

Så nu är Arsenal ute ur Carling Cup och får inte spela någon fjortonde semifinal, occh inte någon final på "nya" Wembley.

Avslutningsvis några rader om...

...hur fyllkomligt fysiskt illamående Ade-BUY-ors blotta väsen gör mig. Faktiskt långt värre än Ashley Cole (!).

Detta trots att Cole var fostrad i klubben och gick till en stadsrival för pengar, och Ade inte är annat än en simpel legoknekt som spelar för mset pengar. En som kom - och försvann - i Arsenal.


Med tanke på den tidiga höstens dubbla incidenter med överdrivet firande och stämplingen av Robin van Persie, så blev man knappast bättre till mods när Adebayor skulle spela "goa gubben" och gå runt och krama på sina forna lagkamrater. Silvestre som Eboué gjorde miner som sade mer än tusen ord.

Sex gula kort hann ett ungt Arsenal, oförmögna att skapa något riktigt farligt, med att dra på sig under matchen. Måste vara någon notering för rekordböckerna.

söndag 29 november 2009

Åter skymningslandet

Här gör Arsjavin 1-2. Men det gör han inte alls. Precis här lyfter domaren André Marriner pipan och blåser av för frispark till Chelsea. Orsaken otydlig. Att Eduardo sparkat mot en boll som Petr Chec inte hade kontroll på.

André Marriner var en fullständig katastrof. Men man börjar bli härdad. Luttrad. Men det var inte där matchen avgjordes även om Marriner är typen som tycker att domaren är större som viktigare än lagen, spelet och matchen.

Det blev helt enkelt storsmisk på bar rumpa i Londonderbyt mot laget vi aldrig kan slå med Drogba på planen. Chelsea kom till Emiraten. Man lät Arsenals lättare spelare fullständigt springa skiten ur sig (utan att skapa några direkta farligheter) för att sedan göra 0-1 ur ingenting, och sedan få till en nästan exakt repris till 0-2. Detta endast tre minuter senare. "Nästan exakt" - då skillnaden var att ettan sattes av Drogba assisterad från vänster av Ashley Cole. Tvåan satte den egna backen Vermaelen, assisterad av just allas älskling, Ashley Cole. (vilket oskönt hån)

Total ridå i ösregn och väta.
Till halvtidsvila med två mål i baken.

Wenger - som innan matchen själv uttryckligt sagt att detta var matchen man väntat på, matchen där man skulle bevisa att det inte var ynglingar mot män - lät för ovanlighetens skull göra byte redan direkt efter halvtid. Song mot Walcott.

Det hjälpte föga. Arsenal hade ingen förmåga att ta sig igenom gästernas försvar. Det blev mest gammal "gurburk", eller:

"Jag-vågar-inte-ta-avslutet-själv-så-jag-gör-saken-komplicerad-och-låter-moståndarförsvaret-samla-ihop-sig-så-kan-jag-passa-in-någon-röd/vit-i-en-kompakt-blå-gröt-först-!"

Att få stryk smärtar. Attt ständigt få stryk av detta Chelsea som har Drogba på planen känns än mer irriterande. Men Chelsea var det långt bättre laget. Lugnare, mer stabila, mer flexibla.

Och klockan talade hela tiden för Chelsea. Vi har sett symptomen förr. Ju mindre kvar av matchen att spela desto mer stressade blev Arsenal. Vätan och kylan gjorde sannolikt sitt,
men skeva passningar och tjongbollar blev plötsligt en bärande spelidé denna sista söndag i helvetesmånaden november 2009.

Två ligamatcher utan Robin van Persie och noll producerade mål i ligan.
Jag har helt underskattat hans frånvaro.
Eduardo, Walcott och sedan Vela kan inte ta de giftiga avsluten.
Fullkomligt opotent. Och varför inte låta ryssen spela längst fram?

Nasri försökte med skott. Ingen följde efter.
Arsjavin sprang och slet som ett djur, han haltade av kramp de sista tio minuterna, men något mål blev det inte. Utöver det bortdömda.


När novemner slutar ser tabellen ut som följer:

1. Chelsea, 14 [12-0-2] 36-8 = 36p
2. Man United, 14 [10-1-3] 30-13 = 31p
3. Tottenham, 14 [8-2-4] 33-19 = 26p
4. Arsenal 13, [8-1-4] 36-18 = 25p


Det skiljer 11 poäng upp till Chelsea, dock med en match mindre spelad.
Det skiljer också tio insläpta mål bakåt.
Är ligasäsongen slut här?
Sannolikt.

Kan bara se två ljus i detta skymningsland nu:

1. Biljetterna till Arsenals hemmamtcher återstående del av säsongen blir billigare av ockerbolagen som säljer fotbollsresor/biljetter.

2. Medgångssuportrarna kan krypa in i sitt vinteride, vråla efter nyförvärv och Wengers omedelbara avgång och sedan följa La Liga.

Avslutningsvis:
Oerhört fundersam övger Wengers val av vänsterback idag. Det blev unge som orutinerade Traoré. Hade hellre sett Eboué. Ingen superfavorit, men väl en energispelare. Och mer långt mer av varan rutin.

Wenger bör själv ha en del att fundera över ikväll. En hel del.
Då inte enbart på skador och dumma domare.


EDIT:
FA-Cupens tredje omgång är lottad. In kliver Arsenal mot ett annat Londonlag, tillika PL-lag, West Ham. Hammers har hemmatch, och den spelas de 2 alt. 3 januari 2010.
Hela lottningen här:
http://bit.ly/5mmAM6

Framåt som bakåt inför derbyt



All medial uppmärksamhet för dagen ligger på Spanien, La Liga och mötet mellan Barcelona - Real Madrid. El Clasico is the shit, and the hype. Förvånas inte nämnvärt då varje svensk sportredaktion som publicerar på papper och webb lägger 2-4 sidor om dagen kring Zlatans förehavanden.

Matchen lär väl ses även här - men utan något hamrande hjärta.
Real Madrid har alltid varit "spaniens Manchester United" för undertecknad, Ändå har de i spelarna Xabi Alonso och Kaka två spelare som aldrig haft anknytning till Arsenal (eller, Xabi kunde ha haft, om Wenger varit snabbare på faxen...) som är roliga att se. Likaså Messi och självklart Thierry Henry.
Hur matchen sedan slutar bekommer mig inte alls.

Det gör dock resultatet av dagens Londonderby.
En av säsongens prestigemöten som kommer att få stor effekt på toppformationen i den liga jag följer, The Premier League.

Moneybayor och Kolo's Man City spelade oavgjort mot Hull under lördagen när SVT hade nostalgikoma med gamla Tipsextragubbar, och Aston Villa delade poäng med Tottenham. Två intressanta resultat.

Hur står då Gunners upp utan Robin van Persie?
Beror på Eduardo som Arsjavin. Kanske även Carlos Vela. Samtliga tre kan vända med boll på en femöring om så nogsamt uppvaktade av tre motspelare. Men sedan gäller det att med den snabbheten kombinera precisionen.
Däri ligger frågetecknet.


Skott utifrån mittfältet är ofta underskattat hos Arsenal. jag hoppas att man lärde sig något från Denilson i veckan.

Men min farhåga ligger främst inte hur det går framåt, utan hur man sköter sig bakåt. Nicolas Anelka och Didier Drogba är livsfarliga vapen i Chelskis tjänst. Och vi har en backlinje som åderlåtits av skador. Jag tror som hoppas att Gallas kommer till spel. Om inte hoppas jag att Wenger flyttar ned Song i mittlåset framför att han kastar in Silvestre. Senderos ska aldrig [N-E-V-E-R] någonsin spela försvar mot Drogba. Det har vi alla flera smärtsamma

facit på.

Eboué kan spela på vänsterkanten, även om det inte är hans favoritposition. Bättre så än att låta unge Traoré förstöra självförtroendet mot ett lag som Chelsea.

Önskad backlinje:
Sagna-Gallas-Vermaelen-Eboué

Befarad backlinje:
Sagna-Silvestre-Vermaelen-Traoré

Vill hävda att det är häri skillnaden kan ligga när matchen ska avgöras. En extra varning utfärdad för "usle Ballack", som just därför kanske inte är så taskig just idag?

* * *
...Tänd ett ljus, och låt det brinna!

lördag 28 november 2009

Säsongen över för RvP

Den lojala propagandawebben låter meddela att Robin van Persie kommer att tvingas genomgå operation och förväntas vara borta från spel under de kommande 4 - 5 månaderna.

Tänk: fem månader. Det innebär att säsongen är över. Har den här mannen en evig otur som flåsar honom i nacken, finns riktigt onda makter, eller är han verkligen osedvanligt skadebenägen?


Robin van Persie fick så /äntligen/ visa vad han kan. Den bästa säsongsstarten någonsin i Arsenal. Men knappt hann en tredjedel gå av densamma innan ett landslagsuppdrag för Holland - ÅTERIGEN - försatte van Persie i ospelbart skick med en svår långttidsskada.

Tack som fan, De Oranje!
Och tack som fan, Gli Azzuri.


Om kroppen orkar - undrar man hur hjärna och psyke orkar?
Ännu en långtidsskada.
Ännu ett avbrott.
Ännu en smäll.
Bara hoppas på att van Persies tankar är ljusare och psyket så mycket starkare än det egna.


Är sådana nyheter onda omen om morgondagen, bokstavligt talat?

* * *
Arsjavin har tappat spelglädjen efter att det stod klart att Ryssland missar VM år 2010. Han har nu haft samtal om sin kris och sina motivationsproblem med Wenger enligt brittisk press.

Hur mycket vinnarskalle är Arsjavin?

Landet och nationen kanske är allt för denne ryss. Annars finns här nu ett ypperligt tilfälle att omvända all destruktiv energi till något konstruktiv. Ta revanschen i England, i Arsenal.
Det blir spännande att nu se vem Arsjavin egentligen är.

Medgångsspelare eller motgångslirare?

* * *
Med van Persies skada kommer du nu att vänja dig vid ett nytt Arsenalrelaterat rykte om storköp av anfallare när transferfönstret öppnar per dag.
Börja räkna rykten.


Ny hobby som kan ersätta annan spotting.

torsdag 26 november 2009

I väntan på advent

I väntan på advent. Ljus, lussekatt och första glöggen?

Så var det där med fotbollen också. Arsenal vs Chelsea. Håller ned förväntningarna. De "stora mötena" blir sällan de stora matcherna. Lagen spelar på den andres misstag. Väntar ut varandra. En fast situation, eller en simpel markeringsmiss under 90 minuter, kan vara skillnaden mellan himmel och helvete. Även den första advent.

* * *
Illa att efterspelet från CL-avancemanget mot Standard Liege kostade Gibbs minst tre månaders frånvaro och en söndertrampad fot. Tung dubbelsuck för dessa eviga skador.

* * *
Armand Traore som ersättare?
Tuffing har softfat til sig och blivit aktiv muslim. Minns killen som för två år sedan dök upp på White hart lane med ett...knogjärn!

Sådant är det sannolikt slut med nu. Grabben ska i övrigt ta bort sina gaddningar i en särskild operation. Det passar inte hans gudstro och nya liv. Googla killens myspace. Han har en egen blogg där man får virusvarning. Därför länkas här inte dit.

* * *
Gallas kanske saknas på söndag. Kanske.
Mind games has started.

* * *
Polare Jan-O tyckte att vi skulle starta en sådan där fan-grupp på Fäjjan: "Vi som vill ha Benitez kvar". Vi tycks slippa det. Det där ordnar Liverpool själva. Five more years!

* * *
Vad håller sportredaktionen på Expressen på med?
"van Nistelrooy väljer Liverpool framör Arsenal"
Sitter de och läser sportal eller engelska skvaller- och bettingsajter?
Borde jag vara egentligen förvånad?

* * *
Vela eller Eduardo längst fram på söndag?
Debattens vågor går heta utanför i det som kalls omvärld.
Verklig som virituell.

tisdag 24 november 2009

The Gunners säkrade CL-slutspelet

Låt mig först skriva ett namn, ett ord: Song!
Så. En gång till, Song!
Har jag sett honom bättre?
Tveksamt.

Arsenal klara för avancemang i Champions Leagues slutspel.
Återigen!
Detta efter 2-0 hemma mot gästande belgiska mästarna Standard Liege. Wenger hade vaskat om rejält i truppen sedan ligamötet mot Sunderland och Arsenal startade som ett otyglat getingbo. Med denna liknelse nämnd även åsyftandes att det inte bara blev fart och sting.

Det var väl mycket härs och tvärs, lek och sprall också. Det finns en otäck tendens där spelet i sin kvickhet tenderar bli "väl lekfullt", nästan ruskigt nonchalant. Andra halvlek var ett bra exempel på sådana farligheter. Annan disciplin och annan skärpa krävs när Chelsea gästar Emiraten på söndag.

Men varför gnälla när laget är klart för sextondel i denna stora turnering?
Ska inte låta november ätta upp mig som denna hemska månad tycks sluka var och varannan människa.

Denilson åter, och som målgörare, och som målgörare med distansskott. Trevlig come-back!

En ruggig kollision, "head-to-head", mellan Arsjavin och Gallas höll på att sluta riktigt illa. Ett jack i huvudet på Arsjavin, som ändå fortsatte att slita hund.
Gallas som såg ut som en drucken boxare försvann i paus. Får hoppas att efterbörden "endast" blir en blåklocka som lägger sig till söndagen. Att Gibbs linkade av på stopptid såg värre ut.
Chelsea in my mind.

Almunia fick/lyckades hålla nollan. Två gånger dock med målramen som hjälpreda.
Fabreagas hade inte sin bästa dag på jobbet, men det hade som nämnts Alexander Song.
Hur kan det skilja "ljusår" på insatsen dag från annan. Var det samme Song som spelade mot Sunderland?

Kvällens stora (?) "dunder-och-brak" blev dock ett inväntat faktum när Liverpool är ute ur den fortsatta leken. Detta sedan Fiorentina slagit Lyon, trots att pool lyckades slå Debrecen. Det finns ingen chans att komma ikapp nu.

Får Rafa Benitez sparken nu?
"You Never Walk Alone"...
Nu kan de skråla upp i tårdrypande sorgesong, them scousers!

Domedagsfrossa

Åh, vilket eländes elände det varit sedan den synnerligen onödiga förlusten mot Sunderland.
Litet axplock över allt elände som sysselsätter domedagsprofeterna just nu:

- Arsenal är tillbaka i gamla spår, slår man inte Sunderland så är säsongen körd!
- Nu väntar var stryk mot Chelsea också, så skiljer 11 poäng och säsongen är körd!
- Titta vad som inträffar när van Persie skadas, ingen gör mål. Det är kört!
- Värvar inte Wenger nya stjärnspelare i vinter, då är det kört!
- Kroenke är nu på väg att verkligen köpa upp Arsenal, han ska pantsätta alla skulder. Kört!

Och som lök på laxen så vinner Tottenham med hela 9-1 mot Wigan. Äter nästan upp all målskillnad mellan de bittra rivalerna, tillika konkurrerande Londonlagen i en match.

Tänka sig att Erik Edman gjorde så mycket för att hjälpa sin gamla klubb. Jag gissar att det jublas på skumma spelbolag, och att Tottenhams styrelse firar fram till jul över alla intäkter man nu ska få genom att ge ut en särskild DVD-box med matchen om sådär 12-discar.


Och som grädde på moset så går Kolo Touré, denne "hederslirare" ut i pressen och berättar om hur han blev BORTTVINGAD från Arsenal, och att någon (som han inte vill namnge, men som alla och envar ändå v-e-t är Gallas) var stygg mot honom.

Gråt och tandagnisslan.
Domedagsfrossan har hitatt sin platys i novembermörker och svininfluensatider.

* * *
Ikväll blir Arsenal klara för fortsatt spel i Champiosn League. Ikväll har förhoppningsvis alla vaknat till sans och förstått att några glidarmatcher inte finns. Inte ens mot Standard Liege.
Hur är tongångarna ikväll runt 22:45?

lördag 21 november 2009

Mållöst Arsenal i förlust

Stadium of Light blev "Stadium of Darkness".
För första gången under säosngen klev tidigare så offensiva Arsenal helt mållösa av planen. Sunderlands första vinst mot Arsenal sedan år 2000 var ett rättvist faktum. Inte så mycket att säga om, utöver att tre poäng för Gunners är så mycket trevligare än noll.

Arsenal, sannolikt slitet, efter att flertalet spelare varit ute på landslagsuppdrag, kom absolut ingenstans mot ett Sunderland som spelade riktigt bra. Med självförtroende, hög försvarslinje och en bredd på mittfältet så kom inte Arsenal fram.

Det här var ett lag som Arsenal för dagen aldrig skulle mäkta nöta ned eller springa sönder.

jag hade hoppats att Eduardo, nu med nyskrivet kontrakt, och målgörare för Kroatien, skulle bjuda på några farligheter. Det bjöds på en, men av någon märklig anledning lyckades vår brasse, förlåt kroat, missa ett öppet läge. Sjunde mållösa matchen för Eduardo i Arsenaltröja.

I princip skapade inte Arsenal något. Och äras dem som äras bör: Sunderland tillät inte gästerna något.
Något att fundera på. Hur möta en rörlig "checking line" som det heter på hockeyspråk.

Wenger provade med att slänga in såväl Walcott som Arsjavin som Carlos Vela. Ut gick Ramsey,
Eduardo och Rosicky. Inget lyckades. Inget skapades.

1-0 till hemmlaget via en fast situation, en av matchens få hörnor. Vermaelen något tveksam i markeringsspelet liksom Almunia som gick ned något tidigt. Och det räckte.

Samtidigt hade Chelsea party på Stamford Bridge. Krossade Wolves med 4-0, och ligger redan nu 8 poäng före i ligan med en match mer spelad. Ödeskorparna kraxar nu hest och högt i novembermörkret om att "ligan redan är körd" i och med dagens förlust. Det vill jag inte tro.
Tjugosex matcher och 78 poäng kvar att spela om.


Det blir en viktig match mot Chelsea kommande helg. Inget snack. För att hämta poäng där krävs ett annat spel och en annan attityd. Hoppas så att inte ett redan synbart slitet lag blir än tröttare i ben och huvud efter veckans match i CL mot Standard Liege.
Hur var då Lorik Cana?
Mannen som aldrig fick komma till Arsenal men som väl kom till England, PL och som skrev på för de svarta katterna. Han var planens okrönte konung. Han fick Song att se riktigt blek ut. Jag förbannar beslutet, eller ödet, som inte lät Marseilles forna lagkapten och Nasris gamle lagkamrat, hamna i Gunners.


Jag hade inte gråtit stora krokodiltårar om man haft honom i det egna hjärtats lag.

tisdag 17 november 2009

Dessa kostsamma landskamper II

...å näste man på skadelistan, vänsterbacken Kieran Gibbs. Detta efter att Englands U21-landslag varit på kvalspel i Litauen. Kval var ordet. Svåra kval.
För Gibbs. För Arsenal.


Även här en vristskada. Hur länge unge Gibbs blir borta från spel är i skrivande stund högst oklart. Vad som är fullständigt glasklart är att Gael Clichy redan är skadad och borta från vänsteryttern och att ligan återstartar i helgen där Gunners möter Sunderland.
Därefter väntar CL och returen mot Standard Liege kommande tisdag...

Vem som nu tar "reserven" Gibbs plats?
Resrev-reserven Traore?

Sick of sickness!

söndag 15 november 2009

Dessa kostsamma landskamper


Det som inte fick inträffa - inträffade!

Landslagsuppdrag kan bidraga med skador. Och i en "meningslös" vänskapslandskamp mellan VM-klara Italien och Holland skadade sig en av säsongens absolut viktigaste spelare för Arsenal, Robin van Persie som producerat mål som assist på löpande band.

Klippet på ser du nedan, om du inte redan sett det annorstädes. Robin van Persie i tuff duell med Giorgio Chiellini. Resultatet: akut sjuktransport och en vristskada som kan ta 2-3 månader att läka.

Det är ett grynt slag mot van Persie, som har haft otur med flera skador under de seanste åren (även i fjol drabbades han av långttidsskada i just...en landskamp för Holland!) nu åter tvingas bort från spel i Premier League, Champiosn League, Carling Cup och sannolikt även när Arsenal kliver in i FA-Cupen.

Det är ett grymt slag mot Arsenal och dess supportrar.
Vi vet alla vad just dena tid på året: slutet av november - mitten av januari innebär. Ett tufft matchschema där så oerhört mycket avgörs.
Det är inte tiden på året då man vill se skador på nyckelspelare om de nu prompt måste komma överhuvudtaget.

Vem ersätter nu van Persie?
Ja, inte Bendtner. Han är som bekant redan skadad.

Sannolikt får vi nu se mer av Eduardo (som under lördagen gjorde två mål för sitt Kroatien) i spel på topp.


Rosicky och Nasri bör också gå för full speltid snart. Och förhoppningsvis bör även Theo Walcott snart vara åter.

Men van Persies skada går likväl bara att klassifisera som en onödigt grym och hårdkäftsmäll.

Söndagen den 29:e npvmber, om 14 dagar, så är det dags för en av årets stora drabbningar:
Arsenal tar emot Chelsea. Även i det tsar-blåa London synes skador kunna störa derbyt.
Men notera att det hadlar om "kanske"(may be) skador...
http://bit.ly/41dBfS

fredag 13 november 2009

Åter svenskt grådask

Varit söderöver en sväng. Brukar bli en vårtripp och en hösttripp ned till Malta. Turligt nog inget spel för Arsenal. Många matcher jag sett där som slutat i moll. Så nu håller jag mig borta från den fotbollstokiga ön, gammalt engelskt prokterorat som ligger söder Italien.

Hur många fotbollstidningar det finns i varje sketet charmig tidningskiosk?
Typ fyrtiotalet. Engelska och Italienska.
Men jag håller mig till The Daily News. Så även denna gång.


När det är uppehåll i liga och cuper så frodas bara massor av dumheter. Silly Season får liv. Så mycket "värvningar som Arsenal ska göra" har jag inte läst om sedan i våras. Gäspar och utgår från att noll promille bär sanningshalt.

Jag såg Liverpool fuska till sig ett kryss på en icke-straff, som blev straff, på en sportbar.
Jag har läst att Sir Alex får böta för sitt ständiga gnäll på domarkåren.

Att FA ska granska Eduardos beteende mot Wolves, då han slet upp matchtröjan och visade någon text på portugisiska.
När jag kom hem hör jag att Lampard skadat sig.


Vilken fotbollsvecka.

Och här hemma är det tydligen ändlöst tjafs om vad Zlatan tycker om Hamrén.
Zzzzuck!

Ont i halsen. Trött. In i det svenska grådasket. Vem uppfann november.

söndag 8 november 2009

Tabellen = hel ok!

Det började med en anstormning utan dess like. Wolves var hungriga, och dominerade stort i tjugo minuter. Inget ordnat spel från ett Arsenal som knappast fick fatt på bollen, utan istället jag istället för att var de jagade. Ingen utdelning för Wolves här. Och det kanske var tur. Man vet inte vad det blivit för matchbild då.

Ytterligare en skada i Diaby som fick linka ut med smärat i vaden. In kom Song, och man behöver inte vara lättare synskadadd för att notera scenförändringen. Att satsa på unge Ramsey var vågat. Och han imponerade stundtals. Men Diaby
+ Ramsey fungerade inte optimalt som mittfältspar mot ett attackerande Wolves.

"Wolvesbackar bakom Arsenals seger". Så heter det i Aftobladet. Och det står alla frott att tolka matchen som man vill. Men hade inte Eduardo varit på plats vid ena tillfället och skottat det andra så hade det inte blivit 0-2. Och att åka hem md tre poäng och vinst 4-1 får tala ett annat språk. Det var bud på fler mål.

Otroligt skön seger. Och plötsligt ligger nu Arsenal tvåa i tabellen på bättre målskillnad än Mancs. Återstår att se hur det går under kvällens möte mellan Chelsea-Mancs. Sitter (förhoppningsvis) 10,000 meter upp i luften när den matchen spelas, och lär få resultatet först sent under söndagskvällen. Jag lär inte vara den ende som hoppas på ett fett kryss. Helst en mållös tillställning. Tror dock att Chelsea vinner.

Noterar i övrigt med viss skadeglädje att Adebayor fortsätter visa sitt sanna väsen i Man City.

Bye-bye Sweden - for a while.

lördag 7 november 2009

Wolves borta...

Arsenals första tripp till Molineux ocvh ligaspel sedan "The Invincibles" var på besök 2003/04. Senast lagen möttes var tidigt i FA-Cupen under januari 2005 då Vieira och Ljungberg spelade bort Wolves med varsitt mål. 2-0.

Wolverhampton på hemmaplanen kommer att kämpa som djur ocvh bjuda till match. Oddsen ändå litet väl smickrande för Arsenal. Åratal av statistik lagen emellan talar för Arsenal. Risk för underskattning efter ett tufft matchschema utfärdad!
BBC:s veckans "head to head":
http://bit.ly/3pGyyN

* * *
Arsenalssfärens mest intressanta blogg med ständigt unikt material och med fokus på klubbens framtid, "Young Guns", scoopar med att unge mittfältaren Craig Eastmond får Wengers förtroende at följa med nordväst idag. Intressant. Debatten rasar nu bland olika supportar kring huruvida detta är "rättvist". Detta då många anser att Francis Coquelin, som gjorde en enastående säsong i fjol, borde vara före i kön...

Blir nog ändå bänken för Eastmond.

* * *
Fran Merida har lovat att skriva nytt kontrakt med Arsenal. Ännu inget påskrivet. Men om detta stämmer är det idel goda nyheter, och förklarar varför det varit ändlösa artiklar i veckan i jnetnationell press om att Merida ska hem till Spanien. Någon har uppenbarligen andra intressen här... (läs: Agenter som vill trissa priser)

* * *
Noteras att Chelsea F-Å-R värva i vinterns transferfönster.
Trots att FIFA först utfärdat värvningsförbud fram till 2011 efter att klubben ånyo gjort en "Ashley Cole" och försökt dra till sig Gael Kakuta från Lens.
Saken överklagades och Chelsea får fortsätta handla trots sina tvivelaktiga värvningsmetoder.

Den som är förvånad räcker upp en hand. Nu.

onsdag 4 november 2009

Champagnefotboll på Emirates


Så fick Wenger och hans Arsenal dra det längsta stråt mot Koemans och hans nuvarande lag AZ Alkmaar. De holländska gästerna avfärdades med 4-1. Lagkapten Cesc Fabregas i strålande, lysande, skinande, ja fullständigt formidabel form.

Öppnade målskyttet med distinkt skott som blev mål tack vare svagt målvaktsingripande. Samir Nasri åter. Och visst passade han på att presentera sig och sin comeback. Frispelad, snabb rush, och så slalom mellan två backar och 2-0 inklippt i nätet - innan lagen gick till halvtidsvila.

Almaar bjöds inget, gjorde heller inget väsen i form av några rejäla farligheter. Arsenal kunde till och med spela på halvfart de första tio minuterna efter paus, sedan var det dags för Fabregas att slå bollen i nät igen. Här var det lekstuga för firma Fabregas-van Persie-Nasri-Diaby-Arsjavin. Song tog det defensiva ansvaret i dagens 4-1-4-1 uppställ. Så fick även Diaby näta efter att Wenger bytt in Eduardo och låtit van Persie vila.

Det var champagnen. Det var det glada. Det är nära nu. En poäng från avancemang sedan Standard Liege blandat sig i leken på allvar och slagit Olympiakos hemma.

Något för offensiva Gunners att förbättra?
Ja. Defensiven.

Jermaine Lens fick trycka in en reducering i slutminuterna. och såg jag inte månne fel, eller var det unge offensive Gibbs som snubblade och tappade sin markering?
(vill inte mninas semifinalreturen i våras...)
Och Almunia... nej!
Ingripandet i den situationen borde varit betydligt bättre.

* * *
Såg matchen på SKY SPORTS 2 (detta efter att CDon's tjänst strulat ihop helt, men debitera kunde de) Mycket intressant eftersnack med något "märkliga trion" Tony Adamas, Henke Larsson (!) och Graeme Souness. Här hyllades anfallsfotbollen. Men också några mer allvarsamma funderingar om Gunners akilleshäl i den svaga defensiven.

Gamle backhjälten Adams var inte nöjd. Och som Souness, den gamle spusaren/poolaren, summerade saken:
En backk måste vara fysisk, en back måste ta kropp!
Arsenals ytterbackar har som främsta mål att springa före sina moståndare. Korrekt noterat.


* * *
Så för femtioelfte gången:
Det är provocerande att se halvtomma långsidor i 80:e matchminuten. Jag vet av egen erfarenhet att London är en stad med sina knepiga avstånd. Att pendling kan vara ett rent helvete i vardagen. Att det gott kan ta upp mot 2 timmar en kväll att komma hem när T-bana och bussar är i total osynk i det våta höstmörkret.

Men man går inte från en match innan den är färdigspelad. Aldrig. Det har blivit en sjuk kultur på Emiraten.
Tamigfan!

Rår Wenger på Ronald Koeman?

Holländskt besök i London under kvällen när gruppspelet i Champions League fortsätter och det är dags för retur mot AZ Alkmaar. Ett snöpligt kryss på stopptid senast där många med mig kände att Arsenal förlorade två poäng istället för att vinna ett.

Frågan är om det gått troll i saken på coachnivå?
Alkmaars holländske coach Ronald Koeman har nämligen ett otäckt gott facit mot just Arsene Wenger. Under Koemans ledning lyckades Gunners aldrig slå Ajax 2003. Och i relativt färskt minne kan vi plågas över hur PSV Eindhoven, under Koemans befäl, skickade ut Arsenal ur Champions League i mars 2007.

http://bit.ly/157yUF

Dags att vända trenden!

* * *
Vad att förvänta av kvällens match?
Tålamod. Tålamod och tålamod.

Gissar att taktiken från AZ är att bjuda en tight defensiv, kanske med marockanen Mounir El Hamdaoui beredd på kvicka attacker när kontringar bjuds. Det vill säga, ungefär samma matchbild som holländarna bjöd hemma. Och det var inte utan problem Arsenal arbetade med att ta sig igenom mittfält som dyrka upp försvar.
Till det krävs tålamod.

Tummar hålls för att Gibbs som får ta plats på vänsterkanten i Clichys frånvaro håller sig kylig när attackerna kommer.

* * *
Vi vet alla förutsätningarna: Vinst idag för Gunners och man är närmast klara.
Hemmaförlust samtidigt som Olympiakos vinner över Standard Liege och plöstligt har vi en annan tabell...

* * *
Slötittade på Atletico-Chelsea igår. Många gamla bekantingar: Reyes såg lika glad ut som vanligt med sitt vita flin. Ashley Cole och Anelka knogar på i blåstället för ryssens pengar. Och så var han åter: Den alltid så otäckt livsfarlige Didier Drogba.

Satt just och funderade efter Agueros vackra ledningsmål, om NÄR just Drogba skulle vakna till liv, kvittera och vända. Och det skedde bäst medan tankarna rullade och for. Att sedan Aguero åter lyckades kvittera med ett praktmål, hjälpte inte spanjorerna. Chelsea klara för avancemang som ett av fyra lag från Premier League.

Sannolikt nu även Manchester United, som sin vana trogen tog poängen i slutet efter att stundtals varit respektlöst utspelade av CSKA.

Arsenal kan bli tredje engelska laget ikväll.
Liverpool står som bekant inför en riktig ödesmatch.

Manchester City och Adebayor spelar inte CL överhuvudtaget.
Så icke heller Spuds.

tisdag 3 november 2009

209 aktier ifrån och ny skada

Amerikanske affärsmannen och miljardären Stanley "stan" Kroenke fortsätter att suga marknaden på aktier i Arsenal. Under förra veckan shoppade Kroenke upp sig till ett 28,9 procentigt aktieinnehav i klubben.

Under dagen har Kroenke förvärvat ytterligare 407 aktier á £8 500 / styck.
Det innebär att Kroenke nu endast är 0,3 procent, eller 209 aktier ifrån ett innehav som innebär att han kan lägga ett formellt bud på klubben.

Ordförande Peter Hill-Wood har varit ömsom sparsam och ömsom lugnande i kommentarerna kring Kroenkes "naggande". Senast under årsmötet i samband med Wengers sextioårsfirande sade Hill-Wood att han inte förväntade sig några dramtiska förändringar i klubben.

Återstår att se vad Kroenke har i kikaren när han lägger beslag på de sist 0,3 procenten.
För det lär han göra.

Klart synes nu vara att oligarken Alisher Usmanov, med sina 25 procent i klubben, framstår som den som dragit det kortaste strået i "jakten på Arsenal".

Värt att observera: Kroenke och Usmanov har också blivit tämligen olika behandlade för sitt köpande. av supportar som av styrelse.

Reaktionen under tisdagen från AST, Arsenal Supporterst Trust, ser i korthet ut såhär:

"If a takeover is launched by any party, we would seek urgent discussions with those involved.

The AST has a good relationship with both Stan Kroenke and members of his team at Kroenke Sports Enterprises (KSE). We have stressed to them the importance of custodianship and that the club will be stronger if it has supporters directly involved in its ownership model.

While we cannot vouch for their future actions we are encouraged that they have said they see the AST having an important role to play at Arsenal."


Väna ord, men med viss skärpa, och tydlig krav på dialog.
Mer bett och skärpa på följande rader:

"The AST has repeatedly stated that we are generally opposed to a takeover and would fight any plans that require the club to incur debt to pay for a takeover as has happened at Manchester United and Liverpool."

Uttalandet i sin helhet här:
http://bit.ly/3GjNhh

* * *
Kan truppen någonsin vara fullt frisk?
Nej. Nya skador synes ständigt tillkoma. Och då talar jag inte om enstaka blåmärken. Svårt ska det tydligen vara. Med lång frånvaro.
Suck!
Senaste tillskottet på skadelistan; Gaël Clichy som drabbats av en stressfraktur.

Clichy missar nu minst en månads spel, och därmed de båda CL-matcherna
mot AZ Alkmaar och Standard Liege. Dessutom tre (mycket) viktiga ligamatcher: Wolverhampton (tufft), Sunderlund (tuffare) och Chelsea (tuffast!)

Gibbs lär få bekänna färg den kommande månaden.

söndag 1 november 2009

1000:e poängen i derbyt mot spurs

Säsongens stora ligaderby del nummer ett av två avklarad.
Arsenal vs Tottenham. Seger, 3-0 och den 1 000:e poängen för Wenger i Arsenal.
Ett härligt omen, om man nu ägnar sig åt just omen, varsel och siffermysticism. Annars bara härligt. En snygg siffra, och just mot Spurs.

Som alltid inför de "stora matcherna" är pulsen lika hög som förväntningarna. Alltför ofta påminns man om att det stora spelet inte alltid återfinns i de på förhand tänkta stora matcherna. Det var sannerligen ingen rolig matchbild under de första fyrtio minuterna. Inte alls. Det kan ingen påstå. Derbykänslan var klen. Och ovanligt mycket slarviga pass och en nervös känsla från hemmalaget.

Arsenals mittfält arbetade omständligt. Song gjorde sin sämsta start för året. Vad Diaby gjorde, eller snarare inte gjorde, var om möjligt ett än större mysterium.

Bendtner fysisk och pigg, till dessa att ljumsken pajade ihop. En ny skada. Om en månad är han åter. Tidigast.
"It's a shame that we lost him today and I am quite scared that he will be out for a while. It is a groin injury and I am scared it could be three or four weeks."
- Wenger-

Sedan hände snabba mirakel. På 11 sekunder. Fotbollshistoria enligt dem som är mer "nördiga" i fotbollens fantastiska statistiska än undertecknad. Robin van Persie (vem annars?) i fortsatt målform. Fram med (höger)foten när Gomes går mot bollen, som istälet slås retligt vackert i nätmaskorna.

Samling vid mittpunkten lads!
Och se där, Fabregas rusar förbi sex vita äggfåglar och skottar in 2-0. Emiraten fullkomligt exploderade i skrik och en vacker fond av rödvita halsdukar.
Mäktigt!

Efter halvtidsvila kom Song i helt ny skepnad ut på planen. Hela laget uppenbarligen stärkta i självförtroendet. Och denna gång läxan vis från den föregående helgen. Fortsatt order att trycka på, gå för flera mål. Inte tappa poäng. (Fjolårets 4-4 satt nog också i allas medvetanden)

Och det gick vägen!
Robin van Persie punkterade i sextionde minuten med 3-0. Och sedan följde en märklig sekvens under 7-8 minuter där Arsenal fullkomligt lekte med Spurs. Rullade bollen inom laget och jublet steg för vaje enskilt tillslag som nu plötsligt satt som en...eh...sportkeps!

* * *
Arsenal kunde/skulle/borde/ gått för både 4-0 och 5-0. Matchens mysterium hur Eduardo som i en kontring kom helt ren med Gomes i en lyckades missa öppet mål. Men sådant må vara förlåtet när Tottenham återigen besegrades i ligaspelet.


* * *
Almunia var åter i målet och gjorde en stabil insats. Kanske en direkt matchavgörande sådan då han tippade ut en hårt slagen frispark slagen av en viss Bentley...


Att Almunia varit borta från planen beror så inte enbart på bröstinfektion. Det vet slaskpressen att berätta idag. Tydligen har spanjoren haft familjeproblem med en mycket sjuk svärmor.

* * *
En härlig seger.

En snyggare tabell tar form.

* * *
Lottat i ligacupen idag.
Och visst blir det ett nytt möte med miljardsatsande Manchester City. Borta.
City kommer sannolikt ställa ordinarie A-lag på planen, för de vill vinna vad som vinnas kan. Något måste man väl få köpa för pengar?

Vad ställer då Wenger på planen?
Återstår att se. Ett lag som revanscherar insatsen i ligan.
Och hur skönt vore det inte att få täppa till käften på glappande sladdertackan Adebayor?

Det görs bäst med seger.
Som på Spurs. Och dess supportar igår.

Talande apropå glappkäftar: Att Redknapp efter lördagens Londonderby ansåg att lagen är "lika bra". Detta efter att hans hönor fått pisk med 3-0.

lördag 31 oktober 2009

Från ligacup till klassiskt känslomöte

Hat haft strul med bredband, routerers, och gud vet allt som gäller datorer i veckan. Ett äkta "I-landsproblem", men lik förbannt nog så irriterande.

Veckan bjöd en av de mest underhållande matcher jag sett på länge. Och det var inte det faktum att Arsenal gick vidare med seger när de spelade bort Liverpool med 2-1.

Det gjorde självklart inte känslan och upplevelsen från matchen sämre. Men nöjet bestod främst i att se hungriga och taggade spelare ur det yngre ledet. Då tänker jag inte på Silvestre, eller Senderos, som utgjorde mittbackslås. Att få se kalasmål är heller inte skadligt. Här bjöds vi på tre - av tre gjorda.


Detta var sannolikt det mest rutinerade laget Wenger ställt så tidigt i Carling Cup på mången år. Nasri, Eduardo och Bendtner kan gå in i A-laget sju dagar i veckan om de är friska. Nu fick de litet match i ben, kropp och hjärna efter tider av konvalescens.

Oerhört glädjande att se energiknippt Nasri åter. Litet ringrostig, men ett kapital och en lagspelare som (tyvärr) inte använts denna säsong och som kan bli just hur nyttig som helst.

Utropstecknen som förgyllde kvällen bar namn som Fran Merida och Craig Eastmond. Det kunde sett sämre ut. Är detat säsongen då det ska lossna på allvar för Merida?


Fabianski åter som burväktare.
Kändes tryggare och mognare än Mannone i sina ingrepp.

* * *
I Liverpool gjorde så den omtalade sommarvärmningen från Roma entré: Alberto Aquilani. När han kom in på planen fick Liverpool ett helt nytt spel. Här en dirigent. Apropå sparkapital som ännu inte använts. Om han är bättre än Alonso?
Tveksamt, men omöjligt att döma utifrån speltiden som gavs, dessutom i en ligacup.


* * *
Klassiskt "hatmöte" väntar denna lördag som är röd som en söndag. Det blir inte kyrkogård och ljussättning idag. Det är många mils resor när man har de kära men framlidna på annat håll i landet. Det blir Londonderby i hemmet efter en slitig höstvecka.

Vad att vänta?

Full gas från båda håll. Här lär alla spela snäppet ovanför den egna maxkapaciteten. Prestigen är enorm. Men denna gång är faktiskt även tabelläget direkt hårfint mellan lagen. Matchen gäller mer än gammalt fiendeskap.

Se upp för Peter "Storkträdet" Crouch som kommer att slänga sig fram mellan Gallas och Vermaelen, med huvudet som slagträ mot bollar i luften.

Robbie Keane ska man alltid se upp med. I veckan har han gapat och hojtat om att Tottenham är det bättre laget. Varning före att han får truppen att inbilla sig det.


En smäll idag känns tuffare än idiottappet mot West Ham.
Jag hoppas att Wenger drillat sina mannar. Taggtråd till frukost.

* * *
Vem som står i målet för The Gunners?
Blir detta Almunias återkomst?
Sannolikt.

söndag 25 oktober 2009

The Hammer’s hit down

Jag hade en obehaglig känsla i kroppen som började gnaga redan innan helgen.Arsenal kommer att kryssa på söndag. Orsakerna till känslan var följande tankeväv:

1. Arsenal såg grymt slitna ut i Champions League mot AZ Alkmaar i veckan. Det var tungt, och man släppte in en mycket sen kvittering i en match man inte kunde knäppa igen. Ett Londonderby kräver sin energi.

2. Arsenal har de senaste åren av någon märklig anledning fått litet av ett spöke i West Ham.

3. Vinst och tre poäng och Arsenal hade den där chansen att rycka litet till en mer angenäm tabellplacering. Laget har varit i exakt den situationen några gånger tidigare de senaste säsongerna, och resultaten har så istället gått emot.

4. Efter Wengers födelsedagsfirande och Arsenals stora årsstämma lovades medaljer och troféer. Sådana deklarationer är alltid vanskliga och brukar ge rekyl snabbt och skoningslöst.

När så Tottenham under lördagen förlorade hemma på in "borg", så tillkom punkten
5. ...se punkten 3!


Och så rätt jag fick. Tyvärr som fan. Och så heligt sur jag blev. Jag tänker inte skylla på ett horribelt domslut, det var ett rent kompensationsdomslut – efter en incident som de facto var en straff. (Inte för att jag på något sätt accepterar just favörer från domare som rättar till sin misstag i efterhand)

Det var en blek och glåmig match. 2-0 i halvtidsvila och West Ham hade enbart en ensamt slitande Carlton Cole. Likväl fortsatte krysstanken att gnaga på. För mittfältet klickade rejält och spelare som Arsjavin och Fabregas såg inte mindre slitna ut i London ån tidigare i veckan i Holland. Ändå fick de nöta på. Trots att Nasri (!) som Bendtner var åter på bänken.

Det var slarvigt och det blev nonchalant. Och det här var en tillställning som Arsenal skulle ha knäppt igen tidigt efter vila. Så blev det nu inte alls. Viljan kanske fans (men det syntes förbannat dåligt) och orken tröt. När West Ham kvitterade till 1-2 så fylldes hela östra London av energi medan den helt sipprade bort hos gästerna från norr.

Nästa fasta situation blir livsfarlig, tänkte skallen. Och den kom. Visst kom den, i form av en straff. Och där var två viktiga poäng förlorade. Om så domaren lagt till stopptid på 20 minuter hade Arsenal aldrig vänt idag. Så kändes det.

Grunnar nu på hur detta lag ska ladda om till nästa Londonderby. De som möter Liverpool i ligacupen i veckan lär inte vara med då.

torsdag 22 oktober 2009

Annual General Meeting

När Arsene Wenger fyller 60 år så passar klubbledningen på att hålla sitt Annual General Meeting. Här ska det gågna året summeras, och framtida direktiv dras upp. Det blir sannolikt en hel del nostalgi kring den födelsedagsfirande tränarens år i klubben.

Samtidigt väcks nya frågetecken om det framtida ägarskapet. Stanley Kroenke är just nu på väg att närma sig ett 30 procentigt aktieinnhav i Arsenal. Han har då formellt att lägga ett bud om att ta över klubben helt.

Under dagen har den tystlåtna amerikanen dock inte lämnat några sådana besked.

Ordförande Peter Hill-Wood håller låg profil och viskar om att några stora förändringar sannolikt inte är att vänta.

Vet han det, eller hoppas han det?

Det lär sannolikt komma litet nya siffror och annat matnyttigt efter mötet.

* * *
Om vi lämnar slipsar, kostymer och (aktie)portföljer och blickar utåt "the pitch" så ryktas att Arsenal har återuppväckt intresset kring en viss Lorik Cana...

Det är så dumt att kommentarer är överflödiga. Om det ens bär någon sanningshalt så undrar vän av ordning varför klubben inte klippte den tuffe albanen tidigare i somras utan lät honom ramla in hos de "svarta katterna", Sunderland, för en i PL-sammanhang inte alltför astronomisk summa.

Det priset har dock sannolikt stigit rejält till nästa transferfönster.
Cana kommer aldrig att spela i Arsenal.

* * *
Det måste alltid finnas en syndabock i Arsenals spelartrupp. Som någon slags naturlag.
Diaby har nu fått klä skott för sin insats i Holland inte minst placeringen vid AZ Alkmaars kvittering i nittiotredje minuten. Rätt eller fel?
Kan konstateras: viss osäkerhet i Diabys spel.
Dibay som "varit på gång" i tre års tid nu...

* * *
Intressant om en konkurrent.
Liverpool:
Mycket pengar, mycket spelare.
Och de har knappt en ungdomsakademi.
Men handla kan man:
http://bit.ly/1HLgQv
Någon tränare lär "sitta löst" som det heter i det där sömniga TV-programmet för ungdomar som sjunger andras poplåtar.

* * *
Arsjavin "avslöjar" att han var ytterst nära att skriva på för Spurs ifjol. Tack och lov så hamnade inte stackarn i en oanständig klubb. I övrigt lyfter den talföre ryssen på en intressant frågeställning:

Hur kommer framtidens Premier League se ut när England inför skattesatser på 50 procent, medan de är 27 procent i Spanien.

Sug på den, och tänk nu något längre än att Adebayor lär gör sitt yttersta för att ta plats i något lag i La Liga. (Egentligen har han väl alltid haft hjärtat just där kommer han att hävda)

Premier League på slack mot La Liga?
Spelare med talang lär gå därhän pengarna finns.

tisdag 20 oktober 2009

Slitet Arsenal på kryss i Holland

Så var säsongens sömningaste CL-match, kvalet inkluderat, avverkad på Holländsk mark mot vårens ligamästare AZ Alkmaar. Ett märbart slitet Arsenalkollektiv, där de flesta spelare matchats hårt i liga, cupspel och för sina nationer i VM-kval, kom något uddlösa till ett höstlikt Holland där Alkmaars taktik bestod i att låsa mittfältet i allmänhet och punktmarkera Fabregas i synnerhet.

Tillknäppt och småtrist. Ett misstag i trettiosjätte minuten kostade AZ Alkmaar ett mål när trion Arsjavin->van Persie->Fabregas samarbetade och lagkaptenen fick rulla in 0-1.

Efter pausvila var matchbilden fortsatt densamma. Arsenal hade svårt att ta sig framåt då AZ Alkmaars defensiva spelstrategi höll i sig.

När hemmalaget kom, så kom man på högerkanten, och Clichy hade (återigen) vissa problem att hålla såväl kanten som motsåndaren stången. Några egentliga farligheter bjöds dock inte. Undantaget så en hörna där Diaby var nära att upprepa säongens misstag i Manchester... Men med minimal marginal blev det tack och lov inget självmål denna kväll.

Wenger valde plocka ut Robin van Persie, sannolikt för att spara på kraft och energi inför det kommande Londonderbyt mot West Ham i ligan på söndag. In så med Carlos Vela, som sparkades ned i straffområdet. Dommartrion var svensk,
så "självklart" renderade situationen inte i någon straff. (Traditionens makt?)

I slutet, tre minuter in på stopptid, dömdes istället en märklig frispark i kamp på mittfältet. Bollen slogs in i boxen och en i stunden obevakad Mendes Da Silva fick slå kvitteringen i mål bakom en chanslös Mannone.

Surt och irriterande!
Här blev tre poäng en.
Bör sannolikt inte avgöra gruppspelets utgång, men tre poäng hade självklart varit bättre.


Om det varit mer rättvist vet i tusan. Det saknades kraft och energi hos Arsenal, och AZ Alkmaars taktik gick vägen för kvällen. Jag tror på en annan matchbild i returen på Emiraten om två veckor.

En kväll som denna hade de flesta mer än gärna sett att skadebänken varit glesare. Walcott, Bendtner, Rosicky och Nasri hade behövts, friska och krya, för att avlasta dagens startelva, främst anfall och vingar.

Kan ändå inte annat än att imopneras av främst två spelare denna kväll:
Arsjavin som sliter nåhot kopiöst, även om kraften, eller kanske var det skärpan, i avsluten inte var hundraprocentiga för dagen. Men vilken furie det är. Framåt som bakåt.

Vermaelen som gör en fullständigt felfri match. Inte en passning eller brytning fel, och man kan banne mig inte vara annat än barnsligt glad över det tillskottet i truppen!

Olypiakos tog full pott mot Standard Liege och flåsar Arsenal i hasorna om en gruppseger. AZ Alkmaars sena kvittering till trots, men de går inte vidare, och det gör heller inte belgarna.

Intressanta resultat i övrigt denna afton; Liverpool fick pisk hemma mot Lyon, och ligger nu i litet pressat läge. Av expertisen så överhaussade regerande mästarna Barcelona föll också hemma - och det mot Rubin. Kvällens skräll.

söndag 18 oktober 2009

Ballon d'Or 2009, Cana och goda resultat


Så har den franska tidskriften France Football offentliggjort namnen på de nominerade till den årliag prestigeutmärklsen, fotbollens riktiga finpris, Ballon d'Or, eller guldbollen.

Bland spelarna som särskilt utmärkt sig det gångna året finns tvås pelare med klubbadress Arsenal:
Fransesc Fabregas och Andrej Arsjavin.
Hedersamt att ta plats på den listan.

Men konkurrensen är självklart stentuff, och sannolikheten är nog stor att vinnaren kommer att koras från de spanska mästarna, tillika vinnare av Champions League. Detta är inget spelbolag men om här skulle sättas odds så vore de riktigt låga på en viss Lionel Messi .

Listan i sin helhet här:
http://bit.ly/Rp1SV

* * *
Fortfarande oklart hur omfattande Theo Walcotts knäskada är efter mötet med Birminghams Ridgewell. En magnetröntgen har genomförts under dagen. Wenger tror att det hela handlar om en "vanlig smäll", men kan ännnu inte utesluta tyngre skada på något ligament.

Osannolikt att på senaste tiden så otursdrabbade Walcott åker över kanalen i veckan för att spela mot AZ Alkmaar i Champions League.

* * *
Måste bara skriva det som inte tecknades ned här igår:
Song!
Vilken skön match han gjorde. Vill se mer av den defensive dirigenten på ett sådant humör. Vem fyller hans plats under de afrikanska mästerskapen? Denilson...?

* * *
Många "förstå-sig-påare" visste att att avfärda den albanske mittfältshårdingen Lorik Cana. Ryktad till Arsenal, men gick till Sunderland. Därmed också bevisat att "han inget var att ha" tyckte vissa. Kankse läge att tänka om?

Sunderland går som aldrig förr, och Sunderlands fans har hittat en ny hjälte i Cana...


* * *
Flera resultat att nicka gott åt efter denna helg. Manchester City spelade kryss och 1-1 borta mot Wigan under söndagskvällen. Adebayor byttes ut i 75:e minuten. Mållös. Jag har hela tiden misstänktatt han skulle hitta tillbaka till sin gamla kända form igen...

* * *
Apropå Manchester City. Klubbens senaste beslut är att förbjuda vissa fotografer att rikta objektiven mot motståndarklacken. Orsaken till beslutet är att omvärlden inte ska få se vilka reaktioner som inträffar när Citys spelare gör provocerande målgester framför gästerna.

Citys ledning ägnar sig åt censur. Är det ägarna från det tveksamma stastskicket i Abu Dhabi som bidragit med litet "nytt tänkande" till klubbledningen?


* * *
Brukar sällan ägna detta forum för andra sporter, eller andra lag. Men att gamla klassiska stora lilla Åtvidabergs FF är åter i Allsvenskan. Det är... Stort. Tjugosju år av tålamod.
Detta innebär nu inte att jag hänger på mig blåvit halsduk ikväll, men från hjärtat:

Grattis "Bruket" !

Stort i tider där sportslig framgång bäst stavas "mest pengar" och "fetast resurser"

lördag 17 oktober 2009

Äntligen igång

Äntligen igång efter evighetslångt som sömnigt landskampande. Innan lördagens eftermiddag: Hade riktigt "bad vibes" på Birmingham såväl inför match som inombords bland de få grå.
Och, vad har de för lirare (liksom gäspande ägare) egentligen?
Ja. Bissen, undantaget. Var har han hamnat i för soppa?
Ska han ha "polare" som Ridgewell, Bowyer, McFadden och O'Connor.


Englands finest's?
It's a no-no. It's just plain ugly-rugby.

Det räckte inte med att söka amuptera Eduardo.
Dagens offer, om än med turligt som lindrigare skada, blev Walcott.

Vilket j**vla skitgäng!
Byt plan, regler och bollform, BC-Blues!

Nåväl, underbar seger blev det.
Äntligen är PL igång. Igen. Uppehållet har känts som en istid. Som dött konstgräs i oljepalast.
Och igång där dagen bjöd hyffsade resultat.
Rugbygängets lokalkonkurrenter, Aston Villa, visade att chelski kan förlora.
Och en Liverpoolsupporter visade att "tifo" kan gör skillnad!

Tabellen börjar bli rejält vackrare nu.
Snyggare än mig.
Glöm inte för stunden att vi inte mött Chelski, eller Spurs. Ännu.
3-1. Arsjavin spikade igen kistlocket.
Morsning och god lördag!
(Mer imorgon)

PS. Liverpool är en skön röd ballong. DS.

tisdag 13 oktober 2009

Så fabricerar man en nyhet och annat

Tandagnisslan och mediaspektakel. Det blir lätt så när det är landslagsuppehåll. Silly Season drar igång igen. Klubbarna runtikring ska köpa än den ena, än den andra. Något ska hålla läsare/lyssnare/tittare sysselsatta och aktiva att fundera kring även utanför VM-kvalandet.

Cesc Fabregas är en av dem som har varit hemma i Spanien och spelat VM-kval för nationen. Med Fabregas på hemmaplan så funderar nationell media på huruvida den här mittfältaren ska komma "hem" eller inte. Eller snarare när. Man vet ju att killen någon gång vill till Barcelona. Man vet att intresset är ömsesidigt.

Fabregas har gång efter annan förklarat att han avser fullfölja sitt kontrakt med Arsenal. Att han nu spelar för klubben och att han är trött på rykten om en nära förestående flytt, att han är trött på att supportar misstror honom. Stt man tolkar in för mycket av hans mimik och gester på planen om det inte går så bra som han själv vill.

Men det ger ingen bra story. Man traskar iväg till Barcelonas Txiki Begiristain och frågar om han inte är hyggligt intresserad av den unge Katalanen. Inte minst nu när det vankas Afrikanska mästerskap i vinter. När barcelona riskera bli litet åderlåtna på mittfältet. Jovisst, svarar Begiristain, som vill ha Fabregas, helst i förrgår.

Så blev det en nyhet.
Fabregas till Barcelona!
Igen.
Så kan man repetera nyheten litet varstans under några dagar.
Och storyn blev en sanning.
Eller blev den?
Tro inte på allt du läser.

Att Fabregas är ur form på grund av att farfadern ligger svårt sjuk i Spanien får man nog tro. Hans syster har ju twittrat om det. Och sociala medier är som bekant "The grej of the day"...

* * *
Patrick Vieira kom försenad med flyget till London när han skulle åka och hälsa på gamla vänner vid Emiraten. När matchen var slut gick han istället på annan toppfotboll i den brittiska huvudstaden: Chelsea-Liverpool.

Direkt blev det en "nyhet" att Vieira minsann nu övervägde att flytta till Chelsea i januari. Nu har Vieira talat med Italiensk media om läget i Milan.

Han har gjort klart att han avser fullfölja kontraktet med sin klubb till våren 2010. Vieira ska således ingenstans i januari. Inte till Arsenal. Inte till Chelsea heller.

* * *
Myles palmer och "Arsenal News Review" kan milt uttryckt hålla litet…eh...tröttsam "von oben-attityd", och för mycket av varan av att "det var bättre förr".

Man får ta Myles med en och annan nypa salt. När han träffar författarkollegan Alex Fynn med god insyn i Arsenal blir det riktigt intressant. Och läsvärt:

http://bit.ly/4t6NSL

lördag 10 oktober 2009

Bendtner, Bissen och VM vs en Engelsk Cup

Just ikväll hade Bendtner gärna fått vara helusel. Kass. Nu tyckte jag att Danmark defacto på det hela var det sämre laget på Parken i Köpenhamn. Likt förbannat vann de på sin "borg".
Och just Bendtner , som fick spela kant, till Jacob Poulsen och en konstig studs. Isaksson tidigt ned. Bendntyer gjorde en godkämd insats. Jag var ändå glad över att den gänglige dansken en kväll som denna har en förmåga att överarbeta en del avslut så att de rinner ut till...ingenting.
Men målgivande pass och:
1-0 Danmark och seger.
1-0 Danmark och Bye-Bye svenska VM drömmar i Sydafrika 2010.

Låt mig med kraft nu fastsälla att det inte var på Parken i Köpenhamn, Danmark som Sverige förlorade en plats i världsmästerskapen i "världes största" lagidrott.
Utan plats till ett mästerskap som bara spelas var fjärde år. Vi får inte vara med. Och det beror på, ett snällt uttryckt, halvtaffligt kvasleplande sedan fjolåret som placerade Sverige på sin rättmätiga plats i tabellen.

Apropå gamla Arsenalspelare, så: Sebastian "Bissen" Larsson, sedan två år i Birmingham, var en riktig injektion i matchen. Gillar killen.

Att han inte fick chansen tidigare var ytterligare ett av detta kvals otaliga frågetecken som reser sig i skallen såhär inpå faktumet. Och nu är sagan slut, Lagerbäck. Tack och godnatt!

Det blev trots allt en rad mästerskap. Men det har varit sömningt sedan Sveriges urbleka insats i EM 2008.

Påpekas bör på en plats som denna (skulle i ofs kunna dra någon spaltmil tecken om VM-kvalet i allmänhet och VM-fotboll i synnerhet):

Här firas trots allt (sjukt nog?) hellre en FA-Cup titel för Ther Gunners än ett svenskt gruppspel och ett sorgligt goodbye efter tre matcher i Sydafrika.
Sju gånger i veckan. Tjugofyra timmar om dygnet.

tisdag 6 oktober 2009

SwedeArse fyller 500

Får fira litet vid lap-topen idag. SwedeArse fyller femhundra! Femhundra inlägg. Det har varit roliga, gruvliga, förväntansfulla, fasansfulla, berömmande, bedömande, fanatsifulla, fantasilösa, magiska, minnesvärda, plågsamma, pinsamma, oförglömliga, glada, ilskna tillrop i skriftform som kommit ut här. Spontana, ogenomtänkta, ibland välplanerade. Sammanställda eller nedklottrade från en mängd olika platser, PC:s och Macar, och skrivna i en mängd av olika sinnesstämningar.

Det trodde jag inte själv när allt startade, mest på grund av regn och mycket tillfällig tristess 2007. Den som lever får se när man når 1 000.

Imorgon om varför Adebayor bör lära sig hålla käft, och om spekulationerna som startade sedan Patrick Vieira inte hann till Emiraten i lördags och istället dök upp på Stamford Bridge. Och apropå gamla bekanta: Sol Campbell tränar med Arsenal?

Det får bli i inlägg no 501.

söndag 4 oktober 2009

Målfest med tennissiffror


Från 0-1 till 6-2.
Det blev en riktigt målfest på Emiraten när Blackburn Rovers, som chockstartade med snabbt mål, var på Londonbesök.
Åtta mål och åtta målskyttar. Med tanke på att Arsenal gjorde sex av dem var det sällsynt trevligt att målskörden fördelades på spelare i halva laget.

Alla poäng så viktiga, och Blackburn lyckades ta ledningen inte bara en, utan två gånger. Sedan blev det målfrossa och en slutgiltig hänsynslös kross av Arsenal. Och planens störste för dagen var lagkapten Cesc Fabregas. Fyra assist och ett eget mål.

Ett mål som firades med att rusa mot Arsenaklackens mer högljuda supportar i kurvan och peka på klubbnäreket för att även kyssa detsamma.
Vad var det för signal?
Förhoppningsvis: Tro inte all skit ni läser i tidningarna om att jag ska till Barcelona i januari.


Premiär för Walcott, som nämnde Fabregas bjussade en genrös pass vilket resuterade i att Engelsmannen fick en smakstart. Detta när han denna oktoberhelg gjorde sitt första ligaframträdande för säsongen och direkt hamnade i målprotokollet.

Flexibelt och vackert mellan Arsjavin, Fabregas och Robin van Persie.
Mycket vill gärna ha mer sägs det. Men jag hade gärna unnat Rosicky ett mål.

* * *
Thierry Henry på plats aplåderade sitt gamla lag. Gott att se. Många rader i pressen senaste dagarna om just Henry och en återkomst till norra London, i någon form, i någon framtid.
Jag blir alltid glad av attt se Henry.

* * *
På Stamford Bridge och prestigemötet Chelsea-Liverpool (2-0) fanns, av någon anledning, en annan gammal hjälte i Patrick Vieira. Det hävdas att han kommer till Gunners januari. Detta då Song spelar i afrikanska mästerskapen.

* * *
Tabellen börjar äntligen ser hyffsad ut. Fjärde platsen i ligan idag. Och då har Arsenal en match mindre spelad än Tottenham.

* * *
...och så väntar tretton dagar utan Arsenal i ligaspel och cupspel. Det ska VM-kvalas.
Inga skador tack!
Alla behövs, friska och krya, när det är dags att möta Birmingham som AZ Alkmaar.

onsdag 30 september 2009

Vem ska äga Arsenal?

Svaret på frågan, som varit aktuell i snart två år av styrelsebråk och aktieturbulens, tycks alltmer närma sig ett svar:
Stanley Kroenke, god för cirkus 30 miljarder i svenska kronor.

Ända sedan en av Arsenals riktiga "ägar-elefanter", Lady Nina Bracewell-Smith, aviserade att hon avsåg sälja sitt nästan 16 procentiga innehav i klubben har oro och spekulationer eskalerat som gått hand i hand.

På ena sidan, oligarken Alisher Usmanov, som knutit till sig forne viceordföranden David Dein och bolaget Red And White Holdings Ltd. På andra sidan amerikanske sport- och fastighetsägaren Stanley Kroenke.

Båda först skydda som pesten av Arsenals styrelse, då de damsugit marknaden på aktier. Så, under 2008 föll plötsligt amerikanen Kroenke till nåder. Kroenke är en man som sällan syns i medialjuset, än mer sällan i London. Så, vid hemmamötet mot Wigan i september, så sitter Kroenke tillsammans med självaste ordförande Peter Hill-Wood på Emiratens mer bekvämma lädersäten...

Och nu tycks Kroenke dra det länsta strået om Lady Ninas aktier. Det innebär att han blir den enskilt största aktieägaren OCH att han därmed har att lägga bud på hela klubben.
Att Kroenkes bekant, Ivan Gazidis, var mannen som tog över rollerna efter David Dein och Keith Edelman som ny sportchef i Arsenal var förstås ingen slump.

Det har slipats på detta länge. Så oavsett vad konservativa fallanger anser, så kan Arsenal FC få amerikanskt ägarskap.

Till skillnad från de evigt inbördes trätande amerikanska ägarna Tom Hicks och George Gillett i Liverpool (som nu talar om att släppa taget för att låta ännu en oljeshejk ta över) eller Manchester Uniteds amerikanska ägare Malcolm Glazer, så har Kroenke en hyfsat genuin bakgrund inom sportens värld. Han är drivande inom basket, NHL-hockey, amerikansk fotboll, och "soccer".

Några tokmiljarder a la "galen / utttråkad oljeshejk" lär inte regna över klubben om Kroenke tar greppet. man får anta att Hill-Wood och Kroenke redan diskuterat en moderat strategi där planen att bygga på klubbens framtid via egen arena och stora fastighetsinnehav även blir den fortsatta inriktningen.

Den misstänksamma ser sannolikt snabbt paralleller med Glazers, som använder en storklubb för att belåna annan verksamhet.

But that's not the Arsenal Way...

tisdag 29 september 2009

Makalös Minnesvärd Match

Att Olympiakos skulle bli en tuff nöt hade jag tippat. Men aldrig på så sått att just gästernas lagkapten och burväktare Antonis Nikopolidis skulle vara så omänsklig, så omutlig, så stor i målet.

Men även den bäste gick att knäcka. Tillslut. Det tog 78 minuter. Efter 45 minuter kunde/borde det stått sådär 3-0 till Arsenal. Spel mot ett mål. Och VILKET spel. Det var furiöst, det var spel i 110 km/h, det var ett spel som fick de få grå cellerna att fundera på hur vissa matcher kan se ut som tuggummi på valium...

Speedball. Allt satt. Mer eller mindre. Så var det där med avsluten. Markboll efter annan. Inga skott på distans, och absolut inga på höjden. Men hur lätt är det att få rätt träff på kulan när den slussas fram som via ett höghastighetståg?

Olympiakos spelade lågt. Oerhört lågt, tio man på egen planhalva nästan hela matchen. Sådant motstånd har Arsenal mött förr. Blivit frustrerade och förlorat. Nu blev det inte så. lagetfortsatte att slita och riva, riva och slita. När Wenger fått in såväl Eduardo som Vela på planen höll jag på att sätta i halsen:

Aldrig tidigare har jag väl sett en sådan offensiv.
(Wenger kan vara en försiktig general)
Och detta gav utdelning tämligen omgående.
Robin van Persie via Eduardo till 1-0.
Fabregas till en idag fullkomligt makalöst arbetande Arsjavin 2-0.


Ridå Athen!

Chanserna från motståndarna var få. Men en giftig dök upp via en hörna som Vito Mannone avstyrde. Killen fick så hålla sin tredje nolla. Stort.

En sådan match lär man inte glömma. Arsenal har försett sig med en smakstart i CL:s gruppspel. Men sättet de gjort det på värmer ett Arsenalhjärta.
Bastuvarmt.


Litet skott på höjd kan man ändå gott unna sig slipa litet på.
Eller hörnor.
Men det må vara glömt en kväll och timme som denna.

* * *
Mycket "gnäll" om Fabregas form runtikring senaste tiden.
Såg någon passningarna ikväll?

* * *
Noterat 1:
Wenger kör med fransk tid på armbandsuret.
Eehh...?
There's time, and there's Wenger-time.
(Wenger är även just ett klockmärke - överkurs)

Noterat 2:
Rangers-Sevilla på Viasat MOTOR.
He-he-he. Så Silly.
Blir det Motorcross på någon av fotbollskanalerna framöver?

Konsten att skjuta

Fick mig tillsänt en (av otaliga) klipp på tuben idag.

Ren fotbollsporr.
Mål efter mål efter mål.
Men tanken slår mig: Det skadar aldrig att skjuta på mål.

Slår jag in öppna dörrar?
Njaee!
De senare åren ska ju bollen gärna passas in i box och rullas över mållinjen. Det är inte länge sedan Arsenal skottade in målen. En liten tidsodyssé i väntan på Olympiakos. Hoppas på några vackra skottmål. Hoppas att Rosicky startar på mittfältet. Använder sin tjeckiska slägga.