Visar inlägg med etikett Champions League 10/11. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Champions League 10/11. Visa alla inlägg

tisdag 8 mars 2011

CL-slut i Spanien

"Robin van Persie hade synpunkter på domarinsatserna i barcelona. Det kan han komma att straffas för. Domare Busacca följde regelboken strikt och straffade efter densamma"

Så var Europaspelet slut för säsongen. Champions League tog slut i Barcelona och i åttondelen.

Mentalt var jag inställd på saken, inte minst på grund av andra märkliga resultat som olika händelser som skuggat laget under säsongen. Trots en fördel med ett mål tillgodo från första mötet i London väntade onekligen en tuff uppgift. Det var inte omspel mot Ipswich eller Leyton Orient på schemat.

Wengers gameplan var tydlig från start. En hyfsat defensiv startelva med uppgift att främst söka hindra som få Barcelona ur balans. Problemet var att Arsenal absolut inte är Inter och Wenger definitivt inte är Mourinho.

Det blev inte Arsenals spel på något sätt, och i ärlighetens namn så tilläts de heller inte att komma någon vart framåt av Barcelona. Hemmalaget höll helt och hämningslöst i taktpinnen från start. Arsenal parkerades lågt på egen planhalva.

Ännu ett säsongstypiskt omen att Szczeny fick kliva av redan efter knappt tjugo minuter spelade. Wenger tvingades till ett tidigt byte med en numera ovan Almunia som ersättare.
Exakt vad Szczeny skadade uppfattade jag inte, men det såg ut som om något finger, kanske en handled, stukades vid en skotträddning.

Robin van Persie på topp från start var kvällens stora överraskning. Nu blev holländaren i centrum på helt annat sätt än vad man månne önskat.

Då Arsenal knappt kom vidare från egen planhalva fanns inte mycket att jobba på framåt.

0-0 var ett ur Arsenalperspektiv hyfsat resultat när matchuret började närma sig halvtidsvila. Men Barcelona fick ett så psykologiskt 1-0 mål precis innan paus via Messi. Och som att verkligen göra skadan maximalt smärtsam så var det en fullkomligt nonchalant klackning av Fabregas som bäddade upp för det viktiga målet.

Vad det betydde för matchen och de båda lagen behövdes ingen tyngre psykologutbildning i CV:t för att förstå.

Barcelona som ägnat viss energi åt att ramla och snubbla när bollen inte gick helt enligt skiss fick andra krafter och ny växel.

Orkar inte fördjupa mig mer i kapitlet "märkliga domslut" kring Arsenal, det börjar bli tjatigt. Men: nämnde van Persie fick sitt andra gula kort, som blev rött, och åkte av planen för obstruktion. Detta sedan han sparkat iväg bollen i offsideläge. Ett domslut i en åttondelsfinal i Champions League. UEFA måste vara stolta över hur domarkåren följer regelboken ned till punkt och komma.

Intressant var att detta kom minuterna efter när Arsenal fått kvittering via Barcelonasjälvmål på egen hörna. Alltså i en situation då Arsenal hade benet i kvartsfinalen.

Och om inte 10 man mot 11 hjälpte för en Barcaseger på ordinarie tid så skulle väl domaren förr eller senare kunna hitta en straff åt hemmalaget. Så skedde också i 71:a minuten. En situation som kändes billig. Koscienlys ben var i spel på boll, blev ett hinder som Messi dök över, och då att bestraffa.

Och fotbollsvärldens gullegris numero uno, Messi fick chansen att slå in bollen som vore det en regisserad Hollywoodfilm. 3-1. Ridå. Tack och adjö.

Det var så dags att söka ställa om för Arsenal...
Arsjavin och Bendtner in, men så mycket mer framåt mäktade man inte mot ett nu helt avslappnat Barcelona som kunde rulla runt, runt och runt.

Arsenal närmast förnedrade av eget spel och medicin av motståndarna.

Det kom så en chans till 3-2 vilket kunde givit avancemang. Detta när Wilshere fick prick på Bendtner som kom fri. Dansken som inte är den störste teknikern stressade och plockades bryskt. Sedan hände inte så mycket mer.

Kvällens behållning var ändå Robin van Persies frispråkighet efter matchen. Trots allt tjafs om Twittrande och spelares outtalade förbud att använda det fria ordet så var van Persie mänsklig när han gav ord åt domarinsatsen. Sannolikt blir han väl bestraffad på något sätt efter någon klausul som finns hos UEFA.

Facit: På dryga veckan har Arsenal förlorar den inhemska ligacupen som trillat ur Chanpions League. Två så olika världar, två så olika titelchanser som nu gått om intet.

Och även den tidiga marskvällens tapp blev kostsamt på fler sätt med ännu en skada på Szczesny.

Ska Almunia kliva in och åter och söka rädda vad som räddas kan?

Och hur känner sig individerna i laget upptill i huvuden efter de senaste tio dagarna?

Under onsdagen kommer sannolikt Spurs spela ut Milan ur CL. I London.
Det känns märkligt. Eller om man hellre vill, logiskt 2010/11.


Det drar ihop sig...

Det drar ihop sig till returmötet i Champions Leagues åttondelsfinal säsongen 2010-11. Förutsättningarna är glasklara. Om Arsenal ska avancera vidare i det europeiska cupspelet så krävs att man håller nollan på Camp Nou, eller att man gör fler mål än Barcelona.

Alla har fjolårets möte, då lagen möttes ett steg senare, i färskt minne. 2-2 inför returen där Bendnter öppnade med 0-1, men sedan så rann det iväg till 4-1, och totalt 6-3 till Barcelona.

Det var förvisso ett annat lag då. Med Silvestre i backlinjen och Almunia i mål. Om Djourou-Koscienly sköter jobbet bättre återstår att se. Vem Messi är har ingen missat. Men räkna med hög press från fler spelare än just Messi, den kvicka vesslan. Villa (målskytt senast) och Pedro är inga duvungar som försitter chanser. Bakom den finns Iniesta, Xavi och Busquets som vet hur snabbt slå precisa bollar som varit i rull på minimala ytor. Arsenal kan alltså inte lämna en fri kvadratdecimeter under en mikrosekund när matchuret tickar.

Arsenals eget lag då?
Robin van Persie något otippat med i truppen. Jag gissar att det är mer psykologiskt spel än allvar från Wengers sida. Skulle bli direkt förvånad om RvP får spela alls, om inte läget är ytterst dramatiskt, exempelvis att Barcelona håller en ledning om 1-0 med 85 minuter på matchuret.

I vilken form Fabregas är vet ingen mer än han själv, Weger och laget.
Wilshere som först hade litet svårt mot Barscas kvicka rullande på Emiraten blev plötsligt respektlös i andra halvlek. Mer av sådant är ett måste under tisdagens kväll. Walcott är den stora förlusten. Killen som nu är skadad hade annars varit mannen att riva upp djupa ytor och använda dem mot en backlinje som dras med skador i Puyol och en avstängd Piqué.


Jag tror att det blir tufft och kommer inte att deppa ihop av en respass i och mot Barcelona.
Eftersom Arsenal aldrig riktigt spelar som förväntat, så kanske laget kan höja sig till helt andra nivåer än när man möter Birmingham...?

* * *
Jag har förklarat att drömmen om ligatiteln sannolikt är död. Vi får väl se. (ingen blir gladare än undertecknad om det är uppåt väggarna fel!)

Att Liverpool slog ett ManUtd ur form gynnar självklart Arsenal. Men då gäller det att ta chanserna när de bjuds. Det är fortfarande en gåta hur man kunde ha sådan loj attityd mot Sunderland hemma. Jag tror dessutom att det är läge att blicka bakåt nu. De båda ljusblå lagen under tycks ha hittat formen på upploppet till slutspurten.

onsdag 16 februari 2011

Mållös efter tre mål

Phu!
Skulle kunna skriva av mig en roman.
"Någon gång ska väl Arsenal lyckas att klå fotbollsvärldens kelgrisar Barcelona?"
"Kan det bli denna gång?"

Så har tankarna virvlat några dagar. Det kändes större än en final när lagen tågade in i en underbar inramning på Emiraten, f'låt Arsenal Stadium.
Förväntning och spänning, som ett barn på julafton. Risk för besvikelse om tomten inte dyker upp, men hopp om paketet överst från önskelistan.

Så kom 0-1. Och Barcelona rullade boll på ett nesligt sätt. Gunners sjönk ihop. Man kände inombords hur det tänktes på planen. Nervöst, kanske uppgivet, "inte ännu en gång".

Men vilken vändning. Och här skulle romanförfattandet kunna ta vid. Men icke. Vilket balsam, vilken glädje. Eller, fel, frid. Frid är ordet inombords. Ikväll. Det på förhand uträknade liket lever!

Koscienly - vilken match!
Vår tjugo år "gamla" polske keeper. Wojciech Tomasz Szczęsny.
Insatser som imponerar stort.

Det enda som får mig att fundera är hur inbytte segermålsskytt, lille tsar Arsjavin, lämnar planen med resoluta steg direkt efter match. Detta samtidigt som efterfesten började ute på gräset.

2-1.
Spöket dödat. Retur väntar.
Gunners For The Win!


fredag 17 december 2010

Snabba tankar efter CL-lottningen

...det finns åtmintsone "revansch" att utkräva, men...

Så var UEFA:s CL-lottning i Nyon, Schweiz avklarad, och inte blev det "önskemotstånedet" i Schalke 04. Det blev Barcelona. Igen.
Ser vi något mönster här?


Final 2006 - och förlust. Kvartsfinal 2010 - och förlust. Nu "nere på" åttondelsfinal 2011. Arsenal - Barcelona.
Personligen fruktade jag Real Madrid värst. Inte för att laget synes mig vara så mycket bättre än Barcelona (eller Bayern München, för den delen) utan enbart för att de nu har den utpräglade super-taktikern i "The Special One", mr. Mourinho.

Vill hävda att Inters CL-vinst i våras var lika mycket Mourinhos egna triumf som Inters samlade spelartrupps.

Om man kunde tänka positivt som logiskt så borde varje förlust vara ett steg närmare en seger. Ungefär som varje Tottenhamsupporter gick och tänkte i sjutton års tid...

Men det finns något oroande här, som jag tar med i huvudet från ligaspelet mot Manchester United i måndags. Återigen förlorade Arsenal mot Manchester United.

Inte för att Manchester United spelade i en annan form av fotbollsdivision.
Utan enbart för att de spelade så mycket mer taktiskt och smart.
Och nu har lagen mötts så många gånger att Wenger borde ha lärt sig Fergusons taktik utan och innan. Men uppenbarligen gör han inte det. Någonsin.

Wengers filosofi är att "det egna laget sak spela det egna spelet". Det kan vara underhållande. Men det är också riskabelt och inte alls särskilt strategiskt.
Wenger kan Barcelona. Han vet hur de spelar, vilka de är. Han har fått känna på det nu. Med litet olika spelarmaterial. Men har han något att lära? Något att ändra?

Tveksamt.
Jag tror att han förlitar sig helt på vad Arsenal gör eller inte gör. Inte hur man möter ett lag som Barcelona. Därmed blir Champions League sannolikt en kortvarig historia för Arsenal kommande vinter. Tyvärr.

Cesc Fabregas möter "sitt" katalanska lag. Igen. Om han är frisk. Eller inte alls. Om han är såld.
Vilket jag förvisso betvivlar.

* * *
Noteras i övrigt vad gäller de Engelska konkurrenterna att Man Utd och Chelsea fick två lätta resor vidare. Åttondelar blir bara ett hopp på väg mot fortsatt avancemang. Kanske rättvist då de i alla fall mäktade bli gruppsegrare.

Ärkerivalen no 1, Tottenham fick dock AC Milan av lotten! Jag är inte säker på att vare sig Bale eller van der Vaart mäktar med den uppgiften. Men fotboll är fotboll.


onsdag 8 december 2010

Mot Åttondelen - Schalke 04 tack!

Helvete!
Vad svettigt. Trots rådande yttertemperatur.

Magknipen inför onsdagkvällens sista - och för Arsenal, helt avgörande - gruppspelsmatch i Champions League, satt i. Det blev inte lugnare när Arsenal spelade "gå-fotboll" i ett kylslaget London där Partizan Belgrad gästade.

Gunners hade kniven på strupen, vinna eller försvinna, och ett avancemang i egna händer (fötter). Att försvinna ur Chanpions League direkt efter gruppspelsslutet hade varit en grymt smärtsam förlust efter en tioårig svit.

Uppenbarligen var Wengers mannar lika nervösa. Någon tight anfallsfotboll bjöds inte mot ett redan avsågat Partizan. Gästerna höll en tät defensiv och pressade varje Arsenalsspelare helt enligt strategiboken.

En förlösande straff, slagen av en fälld Robin van Persie, som själv slog bollen i mål kändes förlösande. Dessvärre tycktes inte målet tända laget ytterligare.

När drygt fem minuter av andra halvlek gått, och Squillaci gick bort sig helt mot Partizans Cleo som tryckte in 1-1, blev det riktigt tungt att andas. Samtidigt stod det 0-0 i Ukraina mellan Sjaktar Donetsk och Braga...

Viktiga byten gjorde skillnad. Arsjavin, som är mister "berg-och-dal-bana" var inte med i matchen alls, och in kom Walcott. Med speed revs nya ytor upp och engelsmannen fick själv göra viktiga 2-1. Mer tempo i Arsenal och Nasri kunde fastställa resultatet till 3-1.

Sjaktar vann sin hemmamatch, och därmed gruppen på 15 poäng framför Arsenals 12.

Det innebär ett tuffare utgångsläge när lotten ska dras om åttondelsmotståndet fredag den 17:e december. Om det inte vore för Mourinho, så hade jag gärna sett Real Madrid. Nu känns det som sämsta tänkbara lottning. Värre än Barcelona, och värre än Bayern München.

Man hoppas på att lotten visar Schalke 04, som är formsvaga i Bundesliga just nu.
* * *
Nästa stora som viktiga match infaller redan när vi firar Lucia här hemma i Sverige.
Old Trafford nästa.

måndag 6 december 2010

Top Of The Table - tuffaste veckan väntar

Top Of The Table. Underbart att få skriva det. Nasri, bäst i Arsenal denna säsong säkrade segern med dubbla mål (och vilka mål) i Londonderbyt mot Fulham. 2-1.
samtidigt som Chelsea spelade nytt kryss. Och Man Utd spelade inte alls, så månne att tabellen ljuger litet.

Men just Man Utd väntar borta - när vi firar Lucia här hemma. Vill varna för man Utd. Trots att de inte upplevts ha haft någon kometsäsong, so far. Mycket fokus på skador och Rooney. Men observera att laget är obesegrat. Det enda i ligan som är det.

En annan hård nöt som väntar är kvalet till Champions League. Allt hänger på en match. Partizan Belgran hemma under tisdagskvällen. Seger är ett måste. Tuffaste veckan väntar.

tisdag 23 november 2010

En ny svit att bryta efter Braga?

Wenger möblerade om rejält i laget efter den första Tottenhamförlusten i ligan på 17 år. Begav sig mot Portugal för att byta liga mot cup, spela mot Braga i
CL-gruppspelets näst sista match.

Det kostade 3 poäng och innebar förlust med 2-0. Bendnter fick chansen från start och bevisade snart att det råder viss skillnad mellan den egna självuppfattningen - och de egna prestationerna.

Övrigt matchfacit: Fabregas, skadad. Återigen. Eboué ut på bår och Jack Wilshere får tacka sin lyckliga stjärna att även inte han hamnade som ännu en i lagets eviga skadeträsk. Detta efter en regelvidrig "behandling" av Bragas Miguel Garcia. Ett vansinnesdåd som skulle fått en normalbegåvad domare att lyfta det röda kortet.

Nu hade matchen inte förärats en sådan domare alls, utan en ungrare vid namn Viktor Kassai. Kassai hittade kort emellanåt. Bland annat det gula när Carlos Vela klipptes ned i Bragas straffområde, en klassisk saxning utförd av Bragas Rodriguez i 77:e minuten.

Så mycket mer klockren kan inte en straff bli. Utan för Kassai, då. som dömde Vela för filmning och berövade Arsenal en straff.

Nu skapade inte Arsenal mycket av värde i övrigt. Det var en sömnig, sönderryckt och fullständigt sönderblåst tillställning. Arsenal lyckades/mäktade inte skapa vare sig mycket till spel eller några som helst farligheter framåt - överhuvudtaget.
Ett kryss och 0-0 hade ändå räckt för att säkra avancemang från gruppspelet. Det blev istället en riktig stjärsmäll där Matheus kom fri i såväl 83:e som 92:a minuten. Ridå Arsenal!

* * *
Då har vi följande scenario:
Sjaktar Donetsk - som nu är klara för avancemang, och som då har absolut INGET att spela för i den allra sista omgången när Braga kommer på besök. Samtidigt som Braga, med vittring och hopp, har precis ALLT att spela för.

På andra hållet har vi Partizan Belgrad som kommer til London. De är så avkapade att de kan åka dit och spela ut helt helt utan någon som helst press. Och Arsenal, som varit långt ifrån tighta och övertygande på hemmaplanen denna säsong, har all press på sig.
Är det helt omöjligt att tänka sig att Braga tar chansen, och tar samtliga poäng borta i Ukraina?
Är det fulständigt omöjligt att Partizan, om inte tar samtliga tre poäng, så åtminstone kniper ett poäng i London?
En ny svit har då brutits.
Arsenals säsong i Champions League tar slut i och med gruppspelet.

Tabellen skulle kunna sluta;

1. Sjaktar Donetsk - 12 poäng
2. Braga - 12 poäng
- - - - - - - - - - - - - -
3. Arsenal - 10 poäng
4. Partizan Belgrad - 1 poäng.
Smaka på den i vinterkylan när snön och nordanvinden smeker husknuten!

måndag 22 november 2010

Fokus Champions League kval

Näst sista omgången i höstens CL-kval för Gunners i Portugal. Vinst och klubben är definitivt vidare. Trots stabil målskilnad (+11), bland annat byggd på just första CL-mötet för hösten mot Braga, med en hemmavinst 6-0, så vet ingen vilken match som väntar på bortaplan. Inte heller i vilket mentalt skick laget är efter helgens råsop.

Med på resan är vare sig van Persie, Clichy eller Arsjavin.
Samtliga i trion "hemma" i London och vårdar mindre skador.

Om Arsenal åker på däng, samtidigt som Sjaktar Donetsk bortaslår Partizan Belgrad blir tabellen onödigt intressant. Efter tisdagskvällen skulle det kunna innebära:
Sjaktar 12 p,
Arsenal 9p,

...och Braga 9p

Jag kan räkna. Jag vet att Braga har en hel del måpl att äta in på de två återstående matcherna för att det ska kännas riktigt, riktigt, risky.

Men konstigare händelser har inträffat förr. Som att tappa 17 åriga vinstsviter mot Tottenham genom att slarva bort 2-0 till 2-3 efter en kvarts paus.
Jo.
Den är svårsmält, som märks!

Dagens rekomenderade läsning; Arseblog, med krönikan
"This Team Is Not Right In The Head".

http://bit.ly/9ReDmr

onsdag 3 november 2010

Eduardo sänkte Arsenal på hemmaplan

Sjaktar Donetsk hemma på Donbass Arena, är inte samma lag som var på besök i London för fjorton dagar sedan. Det Ukrainska mästarlaget hade inte förlorat en match i sin hemmaborg på 48 spelade, och när ett lätt reservbetonat Arsenal kom besök, så bjöds inte något trendbrott.

Det började bra med sprintern Theo Walcott och 0-1 efter 10 minuter. Sedan var det Sjaktar som spelade ut. Snabba kontringar, giftiga avslut och ett tätt försvar fick Arsenal att halta.
November var månaden, för övrigt.

Efter en parad av livsfarliga chanser var det mest en fråga om när kvitteringen skulle komma, och den kom via höran där (i sammanhanget orutinerade) Eastmond var sist med huvudet på bollen. Fabianski chanslös.

Spelet klickade inte riktigt för kanonjärerna, där det var svårt med bolltransporter samtidigt som Sjaktar pressade hårt och var kvicka i brytningar som omställningar.

Eduardo Da Silva satte tvåan, tillika segermålet efter en slarvig, eller snarare missad rensning, från Clichy.

Gunners hämtade aldrig upp sig, tryckte på och tycktes få energi först i 70:e minuten, men lyckades aldrig få till ett kryss.

Fem raka segrar blev inte en sjätte. Arsenal kvar som gruppledare på bättre målskillnad. Kanske känns avancemaget lugnt. Men vem vet hur skador och andra oförutsedda händelser kan ställa till det. Resan till Portugal och bortamötet mot Braga blir ingen "walk in the park".

Ett batteri av viktiga spelare var hemma i England och vilade. Det signalerar att Wenger satsar på ligaspelet. Som tidigare nämnts; Newcastle i ligan på söndag är inte Newcastle i Carling Cup.

Hatten av för Nasri, återigen. Fransosen är i sitt livs form och underbar att skåda även i en förlustmatch. Återigen var Fabianski oklanderlig i målet. Walcott och Djourou får övriga hedersomnämnanden på sin resa i österled.

Några verkade trötta. Vi får hoppas att Bendnter är piggare på söndagen.

måndag 1 november 2010

Efter en makalös tid


Efter en makalös tid, oktober 2010, kanske den starkaste som mest betydelsefulla på länge, med viktiga segrar i PL, CL som Ligacupen, rekomenderas litet kloka rader. Krönika signerad Piers Morgan:

http://bit.ly/aXmrB8

Blytung seger mot West Ham, som satt 88 minuter långt inne fick Emirates att fullkomligt explodera. Clichy till Song som kastade sig raklång gav 1-0. Många hade nog redan bitit av nagelbanden och inkasserat ett kryss.

Målfesten borta mot Newcastle bevisade att Wenger tar Carling Cup på allvar. Nu väntar Wigan i cupspelet den siste november. Hemma. kan Arsenal klara "förbannelsen" kring den fente omgången?

November brukar inte vara Arsenals lyckomånad och spelprogrammet är fortsatt tight. Hur är det fatt med Fabregas?
Inte följer han med till Ukraina för onsdagens retur mot Sjaktar Donetsk. Fler spelare lär vilas, och yngre få chansen. Avancemanget i Champions League kan klaras med en bortaförlust.

Tuffare att möta Newcastle borta på söndag. De lär inte ställa samma lag på planen som i Carling Cup. Att skatorna fullkomligt pulveriserade ärkerivalerna Sunderland den gångna helgen bör tas som ett styrkebesked.

Att Jack Wilshere skrivit på nytt kontrakt för Arsenal är veckans gladaste nyhet.
Det skriker "framtid" om den killen. Nutid också. Förvisso.

torsdag 30 september 2010

Jag har alltid sagt att Arsenal är ett av mina favoritlag

En märklig match i Belgrad. En skön seger. Tre viktiga poäng i Chanpions League. Gibbs gjorde det mesta rätt, innan han orsakade en av de tre straffarna. Och Fabianski - plockade straff och växte 100,000 megaton. Mentalt. Får man hoppas.
Arsjavin var grym. Trots en missad straff. Det bjöds litet godis i veckan.

På söndag väntar... vad?
Didier Drogba.
Arsenals värsta spöke.
"Jag har alltid sagt att Arsenal är ett av mina favoritlag" säger Drogba inför söndagens derby.

Klart att han gör. Han brukar ju aldrig glänsa så mycket som när han får runda Arsenals backar.
Kan en kille som Sébastien Squillaci ändra på onda traditioner?

Vi avslutar september mest med övervägabde glädje och ett rejält bottennapp. i hemmamötet mot West Brom.Oktober bjuder ett tuffare spelschema. Chelsea, Shakhtar Donetsk, Manchester City och Newcastle borta.

Det måste bli friskare snabbare i Arsenal.