Håglösheten i November

Det är november. Inte någon personlig favoritmånad. Tillika en månad där det brukar gå tungt för Gunners.

Det satt långt inne med segern mot West Ham (då var det dock fortfarande oktober i kalendern...), det var segt och trötta ben som huvuden i förlusten borta mot Sjaktar Donetsk. Och det var fullkomligt...håglöst... när formstarka Newcastle kom på Londonbesök.

Förvisso två bollar i virket och en makalös målvaktsräddning. Men det var allt som Arsenal lyckades skapa under 94 minuter. (Hur många hörnor man inte lyckades förvalta tappade jag räkning på.)

Newcastle tog ledningen via en fast situation och ett märkligt ingripande där Fabianski sprang rätt ut i banan, lämnade buren, för att defacto förbättra läget åt Andrew Caroll. Nick i mål och 0-1.

Man hade hoppats på ett annat spel och en annan attityd av Arsenal i andra halvlek. En uppsträckning och en taktisk uppgradering. Men icke. Wenger gjorde de byten han kunde. Comeback för Robin van Persie. Ut med en för dagen bedrövligt seg Chamakh och in med Bendtner. Nasri mot Arsjavin. Det senare sannolikt som tyvärr på grund av skadekänningar
från den första halvleken.

Men tre byten gjorde ingen skillnad i spelet. Ingen som helst. Skatorna gjorde det bra. Stod högt på mittfältet, samlade försvaret, drog ut på tiden. Alles om Alles en sönderblåst och ryckig historia.

Arsenal försökte transportera bollen luftvägen centralt in mot Newcastles box, en metod som gav noll i utdelning. En metod som snarare uppskattades av gästernas backlinje där boll efter annan lätt nickades bort, bort och bort.

Arsenal vare sig fick, eller kunde, dra igång något snabbt passningsspel utmed kanterna eller på gräset. Man kom ingenvart. Kreativiteten lös med sin frånvaro på ett i övrigt soldränkt Emirates.

Att matchen avslutades med rött kort, säsongens andra, på Koscienly, när Nile Ranger skulle stoppas i ett friläge, kändes närmast bara trist som logiskt i denna typ av match.

Tre oerhört viktiga poäng förlorade på hemmaplan. Ett Arsenal på soppatorsk mäktade inte mer, såg oroväckande loja ut. På det stora hela ett rättvisande resultat.

* * *
Edit:
1. Ett engångstack till Torres som satte stopp för Chelsea

2. Åtvidabergs FF:s säsong i den svenska Allsvenskan blev bara ettårig. Trist. De små lagen med genuin fotbollskultur behövs här hemma.

Eduardo sänkte Arsenal på hemmaplan

Sjaktar Donetsk hemma på Donbass Arena, är inte samma lag som var på besök i London för fjorton dagar sedan. Det Ukrainska mästarlaget hade inte förlorat en match i sin hemmaborg på 48 spelade, och när ett lätt reservbetonat Arsenal kom besök, så bjöds inte något trendbrott.

Det började bra med sprintern Theo Walcott och 0-1 efter 10 minuter. Sedan var det Sjaktar som spelade ut. Snabba kontringar, giftiga avslut och ett tätt försvar fick Arsenal att halta.
November var månaden, för övrigt.

Efter en parad av livsfarliga chanser var det mest en fråga om när kvitteringen skulle komma, och den kom via höran där (i sammanhanget orutinerade) Eastmond var sist med huvudet på bollen. Fabianski chanslös.

Spelet klickade inte riktigt för kanonjärerna, där det var svårt med bolltransporter samtidigt som Sjaktar pressade hårt och var kvicka i brytningar som omställningar.

Eduardo Da Silva satte tvåan, tillika segermålet efter en slarvig, eller snarare missad rensning, från Clichy.

Gunners hämtade aldrig upp sig, tryckte på och tycktes få energi först i 70:e minuten, men lyckades aldrig få till ett kryss.

Fem raka segrar blev inte en sjätte. Arsenal kvar som gruppledare på bättre målskillnad. Kanske känns avancemaget lugnt. Men vem vet hur skador och andra oförutsedda händelser kan ställa till det. Resan till Portugal och bortamötet mot Braga blir ingen "walk in the park".

Ett batteri av viktiga spelare var hemma i England och vilade. Det signalerar att Wenger satsar på ligaspelet. Som tidigare nämnts; Newcastle i ligan på söndag är inte Newcastle i Carling Cup.

Hatten av för Nasri, återigen. Fransosen är i sitt livs form och underbar att skåda även i en förlustmatch. Återigen var Fabianski oklanderlig i målet. Walcott och Djourou får övriga hedersomnämnanden på sin resa i österled.

Några verkade trötta. Vi får hoppas att Bendnter är piggare på söndagen.

Fabianski och Martin Hansson

Två personer i huvudrollen i Lissabon. Reservkeeper Fabianski och svenske domaren Martin "Irland-Frankrike" Hansson. Snabbt mål efter elva minuter från hemmalaget sedan Clichy blivit fullständigt uppsnurrad och Fabianski tippat in bollen i eget mål på skottet som följde av Valera . En riktigt fet som präktig tavla.

Kvittering efter sju minuter på Arsenalhörna. Och det av Sol Campbell. På nick. Här var matchen öppen och offensiv från båda håll, men Fabregas fick vara fritt vilt för den svenska domartrion. Oj vilken legitim trampmatta spanjoren fick vara.

Andra halvlek fortsatte i rask takt, dock inte mindre ful som hård. När Rosicky så revs ned av Portoförsaret i straffområdet så blundade Hansson.

Spelvändning och fullkomlig påföljande mental kollaps när Campbell puttar bollen bakåt som Fabianski lyfter upp. Med nerverna kvar i London (eller kvar i Polen?) så lämnar Fabianski dessutom snabbt bollen åter till Hansson.
Indirekt frispark till Porto, Hansson släpper bollen mitt framför en hemåtbackande (!) Fabianski.

Bollen är fri att slå, och snabbt hamnar den i mål medan Arsenalspelarna går och funderar på vad som pågår.
Ridå!

Arsenal startar så en välkänd excess i ineffektivitet. Avslut som hörnor blir utan skärpa. Diaby och Bendtner orkar/vågar/vill inte ta avsluten i form av skott. Det blir ökänd pet-fotboll och långa inväntningar på bättre tider. Resultatet blev chanser som rann iväg likt vårfloder.
2-1 och hemmavinst blir resultatet som känns ytterst märkligt.

Att Arsenal darrade bakåt efter Fabianskis orutinerade agerande är inte underligt alls. Att Arsenal hemfaller åt att överarbeta situationer under press är tyvärr en välkänd syn. Att just svenska domare - återigen - hamnar i märkliga domslut när Arsenal spelar i Champions League är mestr bara sorgligt. En ignorerad straffsituation blev istället till ett märkligt, elller taffligt, segermål några sekunder senare.

Ett mål på bortaplan att ta med sig hem.
Om det är någon tröst inför returen?
Jag tror tyvärr inte att det kommer att räcka detta år.

Fortsatt tystnad från kanonernas land

Arsjavin är nöjd med sin lön, Rosicky får ett år till, och ny chans att bevisa att han kan hantera fotboll lika väl som rehabilitering, Fabregas lovar att inte "göra en Ronaldo" och flytta till Spanien, kontraktssamtal inleds med Robin van Persie i veckan och Fabianski har i veckan kritat på nytt.
Det har hänt en del den gångna kylslagna vecka, men ändå, tämligen tyst från kanonernas land.

Vecknas stora fotbollshändelse var inte att Sverige lyckades slå Malta i VM-kvalet med 4-0, utan att Manchester United cashar in EN MILJARD kronor på Ronaldo. Det är sannslösa pengar och jag är övertygad om sanningsahlterna i raporteringen om att Sir Alex haft detta i bakfickan en längre tid. Just nu känns det nästan mer "spännande"att se vilka spelare (pluralis) som kommer att köpas in som ersättare hos de röda djävlarna. De har ju sannerligen pengar att handla för.

Där ligger Arsenal "liiiitet risigare" till vad gäller storlek på börs och penningpung. Förslag om utrensning och försäljning av flera spelare som Adebayor, Eboue och Djourou förespråkas i media, och haussas nu ytterligare på diverse bloggar och i fotbollsforum fulla av Arsenasupporters.

Svårt att ta ställning till när man inte vet
a) vilka pengar det skulle kunna ge, samt
b) vad alternativen skulle kunna heta.

En spelare som sannolikt kommer att säljas, men inte ge några astronomiska summor är Phillipe Senderos. AC Milan vill inte lösa "den utlånade" backen för en summa runt 6-7 miljoner pund, och Senderos vill inte tillbaka till Arsenal.

Kolo Touré till Manchester City? Gallas till Italien (Juventus) Frågorna är återigen uppe i pressen och skvalpar. Recycling återigen, som sagt, det ÄR tyst just nu från kanonernas land.

Kanske blir Ajax centrale mittbnack Thomas Vermaelen klar i veckan. Kanske inte. Han uppges förövrigt vara på semester på Mauritius just nu, alltså ett stycke från London.

Det som sker på transferfronten sker - även i år - bland de yngre. För dagliga uppdatering följs världes bästa Arsenalblogg med ständigt eget som uppdaterat material:
http://youngguns.wordpress.com/

Nytt utspel från Walcott att han helst vill spela som anfallare, inte som yttermittfältare. Mycket intresant! Vad säger (hur tänker) Wenger? Har tidigare föreslagit Walcott och Arsjavin på topp i ett 4-4-2 uppställ. Kan funka om Rosicky är åter på kanten. Inväntar så fortfarande den starka kraften på mittfältet och drömmer fortfarande om Lorik Cana. Vissa rykten bara fastnar hjärnan för - oavsett hur orealistiska de än må vara...
(ska understrykas: om denne bulldoozer-man har det inte skrivits mycket, ens som rykte)

På med vinterjackan - det är svensk sommar och midsommarafton nalkas.
Den "firas" för egen del i trakten av medelhavet.
Och nu bara tre arbetsdagar kvar till årets semester.

Bollek på Pride park – Flamini lämnar?

Säsongens mer märkliga tillställningar utspelade sig på Pride Park där avsågade, och tillfällige PL-besökaren Derby tog emot ett Arsenal som inte har någon titel att aspirera på. Med en lång skadelista reste Wenger med en ny lagkomposition där Fabianski fick vakta buren. Det hela slutade med tennissiffror och ett hat-trick av Adebayor som mest log. Stundtals parodi på fotboll då Derbys försvar var i paritet med ett svenskt division 4 gängs.

Det kunde blivit tvåsiffrigt. För Arsenal. Trots allt mäktade Derby med att slå in två mål. Det var litet förvirrat även i Arsenals backlinje. Och samspelet mellan Song (åter mittback) och Fabianski var inte det tightaste som skådats. Kul i all sin märklighet. Arsenal rullade boll, passade boll, och hade kul. Lättare att spela utan press?
Utan titeljakt.

Att det är tomt i troféskåpet får tydligen vissa spelare att tänka i nya banor. Hleb och Flamini, exempelvis. Enligt brittiska Independent så har Flamini beslutat sig för att lämna Arsenal 1:e juli för Milan. Och Hleb överväger Inter efter tre år utan "framgång":
http://www.independent.co.uk/sport/football/premier-league/arsenals-flamini-set-for-milan-as-hleb-mulls-inter-move-816695.html

Bör få Wenger att fundera.
Och agera.

I övrigt anser jag att Eboué ska skänkas bort. Till spurs.

Diarra & Merida

Diarra, Le Garcon De Gnäll, kan vara på väg till Newcastle. Det står i princip överallt idag.
Alla skriver av varandra. Lycka till i nordost, tänker hjärnan.
Men det kan bli rena kustlivet för Diarra. Pompey, som brukar köpa gamla Arsenalspelare på löpande band, har också visat intresse. Blir hemlängtan för svår, kan han alltid blicka ut över kanalen!
(Spelar inte Diarra imorgon i Carling så kan man inte tolka in något annat än att han är på väg till ny adress. Vi väntar och ser)

Fran Merida lånas sannolikt ut till Real Sociedad våren ut. besked inom kort:

"I am waiting for a call from my agent to tell me the deal with la Real is 100 per cent finalised and that I can go to San Sebastian tomorrow or Thursday at the latest"

Fabianski är het. Vill väkta buren i Carling Cup mot Spurs imorgon.
Värsta draget kring cupmötet på de engelska bloggarna.
Tottenham kan inte vinna!

Om detta är framtiden...

Revansch på Bramall Lane och avancemang till kvartsfinal i Carling Cup. Hemmalaget Sheffield Utd fick knappast låna boll när Arsenals juniorlag, snittålder 20 år, rullade boll, passade boll, bröt boll och sköt boll. Tre bollar i mål. Eduardo Da Silva tvåmålsskytt.

En annan Silva, "åldermannen" Gilberto, kom så till spel, fast annat rappoerterats i media. Dock: berövad kaptensbindeln i ett cupspel på den nivå Carling Cup utgör. Det sänder budskap.

Istället bars bindeln av unge keepern Lukasz Fabianski, som inte gjorde några misstag vid de få tillfällen som Blades kom i anfallsläge. Denilson fick sätta spiken med sitt 3-0 mål, men Walcott var stolpskottet fån större siffror. Otroligt kul att se detta unga Arsenal leka likt kattens retsamhet med råttan. Hade gärna sett litet mer av Fran Merida som nu bara fick spela i drygt 5 minuter av slutet av matchen. Diarra strålande på högeryttern. Song stabil (!)som mittback. Kieran Gibbs är inte Clichy, men här finns potential. Finns något att kritisera?
Nja, Bendtner känns litet yxig. Litet för kantig och omständlig i den speltstil som är Arsenals varumärke.
Men: om detta är framtiden så känns den onekligen god.
Mycket god!

Gilberto nobbar Carlingspel

Gilberto Silva synes /tyvärr/ nu verkligen att vara på utgång från Arsenal. Sannolikt redan under det kommande transferfönstret om dagens tidningsuppgifter i Storbritannien är korrekta. Le Boss ville ha Silva, som fått snålt med speltid, i onsdagskvällens bortamöte mot Sheffield United i Carling Cup. Men Gilberto tackade nej. Så nu får han inte spela alls. Inte några muntra signaler. Silva som så sent som under våren bar kaptensbindeln för laget i Henrys frånvaro. Beslutet späder med rätta på tidigare signaler om att Silva sannolikt lämnar klubben. En annan "old timer" som inte ens får sitta bänk i mötet mot "Blades" är Jens Lehmann. I mål ställs nyförvärvet Lukasz Fabianski, och på bänken sitter 19-årige Vito Mannone.

Händer i december/januari:
Lehmann ut?
Silva ut?
Sannolikt!

Viasat sänder för övrigt mötet Blades-Gunners. Live. Kors i taket...