Ny käftsmäll, Plan B, Någon?

Det är den andra oktober 2011 och Arsenal har nu spelat 7 matcher av ligans 38. Laget ligger på femtonde plats och har lika många poäng som matcher spelade. Målskillnaden ligger på minus sex. Inte något lag någonsin har hamnat topp fyra med 7 poäng efter 7 matcher. Det är där vi är idag. Dagen då "The North London Derby" avgjorts.

Det är söndagskväll efter att Arsenal ånyo fått stryk av ärkerivalen Tottenham. Borta på White Hart Lane. Sådant som inte hände förr. I alla fall inte under 16 års tid. Det händer nu.

Ett derby har sin karaktär, sin spänning och sin högst egna regi. Och det kräver extra energi. Motivation kan slå klass. Men den 2:e oktober 2011 så slog klass avsaknads av motivation.
2-1 till Tottenham Hotspur. De lär fira i veckor. Jag befarar att det kan bli en vana.

Jag skiter just nu fullkomligt i om Rafael van der Vaart plockade ned bollen med handen i 40:e matchminuten när han skottade in 1-0
http://t.co/OgrEbrsE
...lyckas man göra mål när man har både Sagna och Mertesacker på eftersläp, så ska det väl vara mål, eller?

Orkar inte ens gå igenom matchen i detalj. Det finns hundratalet subjektiva matchreporter något klick bort. Med fakta och statistik kan konstateras att Tottenham hade flest av det mesta. Avslut på mål, frisparkar, hörnor och brytningar. (via Arsenalrreport)
Då är chanserna stora att man vinner en match.

Den surmulna må säga att det var ett mål som borde blivit bortdömt och en ovanlig men präktig målvaktstavla av Szczesny som råkade ge konkurrenterna vinsten. Att Arsenal pressade på bra under stora delar av första perioden och rejält i början av andra halvlek.

Men när ARsenal har bollinnehav och tryck så är det enda som skapas numera just "tryck". Det är inga ryck som ger mål. Ingen orkar, eller vill, eller kan, eller törs, eller... fylla på i boxen. Vara besvärliga. Stöka runt. Det var EN sådan situation i hela matchen, och då lyckades man få in 1-1.

Men sedan var det rull, rull, inte titta upp, och ett fellpass. De rödvita slog boll efter annan till Tottenhams spelare. Illa.

Inget försvar, möjligtvis någon form av förklaring. Har man en ny startelva varje match (Arsenal har redan använt t j u g o s j u olika spelare i ligan) på grund av skador, skador, några avstängningar och så nya skador, då blir det inte bara svårt, då blir det närmast omöjligt att spela ihop ett lag. Arsenal kör just nu med en mittfältare i backlinjen. Detta trots inköp av två nya backar vid det förra månadsskiftet.

Och The North London Derby bjöd på ytterligare nya skador i backlinjen. Sagna - av alla - på sjukhus när detta skrivs. Såg ut att vrida till ankeln riktigt, riktigt illa när han blev tacklad in i en reklamskylt.

Ska vi gissa att beskedet blir kolsvart?
Operation och frånvaro sex månader?

Francis Coquelin på mittfältet var det enda "roliga" utropstecknet denna söndag. Annars finns tyvärr oerhört litet att höja mungiporna kring vad gäller Arsenal just nu.

I publiken satt Wengers gamle vapendragare David Dein. Jag undrar vad han tänkte?
Wenger inte bara tänkte, han talade också, efter match.
"Vi spelade med handbroms i".
Det var en bra summering i en mening.

Adebayor fick inte göra mål, men väl passa fram till ett. han höll en förhållandevis låg profil och utmärkte sig mest genom att springa offside. Som vanligt.

Annars noteras att Fulham bombade sönder QPR med 6-0 denna söndag. Och att helgen bjöd målfrossa på andra håll. Man City gjorde fyra mål och Chelsea fem.
Det känns som de spelar i en annan liga.

Hur det här ska gå?
Vet ej. Tionde plats?
Någon som har en "Plan-B"?
Och sjukläget blir inte ljusare.

http://twitter.com/swede_Arse

Fokus FA-Cupen

Jaha. Dags att ställa om fokus framåt. Manchester United borta på lördag. Behöver man skriva hur viktig den här matchen är?

Jag tänker då inte främst på möjligheterna till avancemang och semifinalspel på Wembley främst, även om det är vad som ligger i potten vid vinst.

Jag tänker mest på den kraftmätning mötet i sig innebär. Detta kan vara chansen att återhämta självförtroendet efter en kort och turbulent tid. Detta kan vara det viktigaste trendbrottet på säsongen. Något som sätter tonen för det fortsatta ligaspelet.

Räkna med att Sir Alex Ferguson tänker i linande banor. Här finns chansen att riktigt knäcka det som i stunden ser ut att vara den främsta titelutmanaren. Det lär inte bli några reserver eller "oprövade kort", utan "all in".

Lkafullt är det två skadeskjutna lag som ska drabba samman. Man Utd har två nyckelspelare borta i Vidic och Nani som blev brutalt omhändertagen av Liverpools Jamie Carragher i en match som dessutom måste varit oerhört svidande för Manchestrlaget som kläddes av med 3-0.

Arsenal saknar Fabregas (som enligt uppgift bara kände sig pigg 15 minuter av matchen i Barcelona...) Song, Szczesny och självklar Vermaelen som sannolikt inte blir i spelbart skick denna säsong.

Arsenal kallar hem 19-årige målvakten, tillika den egna produkten, James Shea från Southampton för att vara extrakeeper när nu Almunia tar över i målet igen. Tål att påtalas att spanjoren gjorde en grym insats i Barcelona, men jämnhet är inte Almunias signum.

Det blir en clash mellan två lag som har mycket att revanschera. Manchester United lär inte vara nöjda med sina prestationer i ligan där de förlorat två raka matcher mot Chelsea och Liverpool. Arsenals senaste resultat, Leyton Orient undantaget, behöver väl inte någon närmare presentation. Ut ur Champions League utan ett skott på mål, och förlust i Ligacupens final.

Räkna med mind-games och med "rävar bakom öron" och framförallt ett tufft spel. Ofta brukar dessa möten haussas upp, och så blir matcherna rätt avvaktande. Jag tror inte att det blir någon försiktig tillställning.

Vinst på Old Trafford skulle behövas, men kryss och omspel fungerar. En förlust kan sannolikt påverka resterande del av Premier League. Det vore oerhört kostsamt.

* * *

Varför log Fabregas? - Det var gårdagens fråga.

Några mail har upplyst mig om att det inte alls var ett leende.

Det var en grimasch.

Okey. Då vet jag.

* * *

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Eftersom jag inte är bosatt i London, eller är uppväxt i dess norra delar, så lever jag inte med hatet mot Tottenham som en inföding. Men decennier av "Arsenalism" med några tillfälliga månadsvisa bo-nedslag i staden, gör att jag inte hyser några varmare känslor för vad som är våra närmaste konkurrenter.

När hela White Hart Lane efter att ha slagit ut Milan unisont sjunger "Are you watching Arsenal?" så förstår jag hur oerhört stort komplexet är hos den blå kycklingens skara. Istället för att hedra sitt lag så ska Arsenal hånas främst. Det bör få varje Gooner att sträcka på sig!

Någon skribent tyckte det var "extra kul" att just William Gallas fick en avgörande roll i matchen och CL-avancemanget för spurs. Personligen kunde jag inte bry mig mindre. Gallas är en legoknekt.

Han var arrogant mot lagkamrater i Arsenal, satte sig själv främst med ett barn-likt ego. Jag kommer aldrig minnas honom som annat än en parantes i lagets historia. Att Wenger tråcklade på honom kaptensbindeln under en period var ett av de mer märkliga besluten från Le Boss.

Wenger går mot egna principer?

Starkast möjliga lag ska ställas på planen i kvällens match i Carlig Cup borta mot Tottenham.
Detta med "ett par" yngre spelare i truppen. Det låter lovande. Tror inte att Wenger vill ha en ny "supporterstorm", att tvingas försvara on laget åker ut mot just ärkerivalen Tottenham med ett rent ungdomslag.

"We want to win the game because we feel since the start that we are on a strong run", säger Wenger

Kritiken vid en (stor) förlust kommer annars att bli massiv från de egna leden.
Detta tidigt på säsongen.

Samtidigt är några av de mer etablerade spelarna, som inte finns på skadelistan, litet slitna.
Men spelschemat har varit exakt detsamma för Spurs.
Spel i Champions League och Premier League den gångna veckan och helgen.

Jay Emmanuel-Thomas, är en av "de unga" vi kommer att få se ikväll. Och Gibbs på vänsteryttern. Den sistnämnda förhoppningsvis inget dåligt val, då det fortfarande finns vissa frågetecken kring Clichys form. Bänknötare från Sunderlandsmötet lär också ingå i startelvan, som Eboué och äntligen plötsligt hyfsat heta Carlos Vela

Att Wenger låter Fabianski vakta målburen ger litet fjärilar i magen.
Killen gör mig nervös. Via TV-ruten sprutar vibbarna. Scary.
Att vakta buren på White Hart Lane kräver sin man.
Är Fabianski verkligen "rätt person på rätt plats" ikväll?

Harry Redknap gnäller i pressen inför mötet på den sedvanliga valsen om hur få Engelsmän det finns i Arsenals lag. Bäste Redknap, vi såg alla hur bra det gick på ett Tottenhambaserat Engelskt landslag under sommarens VM.

* * *
Fabregas aviseras nu som skadad / frånvarande i upp till tre veckor. Det skulle innebära att vår lagkapten missar Londonderbyt mot Chelsea. Jag tror att han är i spelbart skick till dess.

Detta är besked med ett avsiktligt syfte, adress Londons sydvästra delar, och en del av fotbollens alldeles särskilda psykologi.

Spåkulan ljuger inte?

Det är ett obehag i form av fysiskt illamående som tilltar efter onsdagskvällen. Scenariot om Arsenal som fjärdeplacerade i ligan, som det kvalande laget till Champions League känns långt ifrån som någon utopi. Lagets likgiltiga som bleka insats mot Blackburn sitter fortfarande etsat hårt i hjärnbarken.

Det är inte optimisten som ockuperat sinnet.

Manchester Citeh, den miljardsatsande klubben, mäktade inte ta något poäng mot Spurs på hemmaplanen. Det är illa nog. Jag känner ingen större emapti för Mancini, för Adebayor eller Bellamy. Dock inte heller för Kolo Touré eller en gammal "hjälte" som Patrick Vieira.

Manchester C lär köpa mer, fler och nytt, rusta likt en paranoid supermakt inför kommande säsong. De lär se till att bidraga med att sätta den sjuka fotbollsekonomin och dess transfermarknad mot nya hsitoriska vansinnesrekord.

Vad jag ser nu är vad jag skrev för en månad sedan. Värsta tänkbara scenario. Arsenal som ligafyra. Arsenal som blir laget som får kvala sig till Champions League.

Smaka på den. Arsenal efter Tottenham. Rulla runt den i munnen. Det smakar skit.

Läste av något riktigt pucko, en Arsenalsupporter, som uttryckte sitt önskemål det vore en välgärning om Gunners kom efter Spurs!

Det skulle vara den enda "medicin" som skulle få styrelse, Wenger, spelare, supportrar, gud och hans moster, med flera, att "vakna till". Det mest befängda resonemang jag slösat energi och tid att läsa.

Det finns inte, kommer aldrig att finnas, på den mentala kompassen att sluta BAKOM eller EFTER spurs.

Så, det kryper i skallen. Optimisten tänker att "ett kryss räcker" på söndag, eller "vi avslutar med vinst". Det finns inget av det vi sett under en månads tid som talar för att ett skadedrabbat, mentalt slutkört som håglöst Arsenal plöstligt kliver in och spelar brallorna av ett Fulham, som förvisso tappade poäng ikväll.

Det finns tyvärr däremot mycket som talar för att spurs nu så uppblåsta av självförtroende attde avslutar, som om de vore gående på vatten, med full pott. Ligaresultatet kan man då räkna på. (Vem som sedan tar hem själva ligaguldet är nu fullkomligt egalt)

Må min über-pessimism slå fel.
Må spåkulan ljuga.

Att blicka nedåt - matematik

Edit efter matchen mot wigan. Eller, "Att blicka nedåt - matematik"
Arsenal kan nu få max 9 poäng till.
(71 + 9 = 80 poäng)

Men lek med tanken att Arsenal tappar tre raka matcher nu. Man City blir erkänt tufft, Blackburn borta är ingen lek (jämfört med Wigan), och i ett avslutande derby räcker vi inte till. Fulham har slagt oss förr.
Gunners slutar då ligan med poängen man har idag, 71 poäng.

Manchester City vinner sina matcher mot Arsenal (3p), samt mot Aston Villa (3p) och West Ham (3p)
De spelar kryss mot Tottenham (1p) +10p.
De slutar då på 72 poäng.

Tottenham kryssar mot Man Utd (1p), vinner mot Bolton (3p), Kryssar mot Man City
(1p) och vinner mot Burnley (3p). +8p
De slutar då också på 72 poäng. (Tar de tre poäng mot ManUtd slutar de på 74 poäng)

Smaka på den!

Ett trendbrott att ogilla

Förlust med 2-1 hos hönsen på The Lane. Fy fan! Första ligaförlusten mot spurs på 11 år. En fin svit bruten, knäckt likt Ramseys ben, mot grannpacket.
Ett trendbrott att trycka på "ogilla knappen" för, samtidigt som vi nu högt och definitivt kan säga "over and out" för även denna säsong.

En säsong där nu inget längre finns att vinna för The Gunners som laddat inför kvällens derby med riktigt blött och surt krut.

Det var utnötta och synligen slitna kanoner som uppenbarligen inte hade någon kraft eller fart kvar i ben eller huvud. Att tidigt i matchen få ytterligare en skada på Vermaelen signalerade mest bara om ett elakt grin kring hur kvällen skulle sluta.

Att gå runt på nya startelvor med en ständig sjuktuga har sitt pris. Tyvärr blottades allt i detta "avgörande derby" mot just ärkerivalen. Detta i något som under stora delar av matchen liknade en mindre kollektiv kollaps.

Jag skulle i detta upprörda tillstånd lätt kunna excersera i sågningar av enskilda spelare från min slitna bekväma fåtölj. Men jag nöjer mig med en stilla, stilla önskan om att Almunia och Silvestre må ha gjort sitt i rött och vitt när säsongen slår igen.

Även om hönorna höll i taktpinnen så var det upprepade enkla idiotmistag som bjöds bort av Arsenal. Det smärtade att se hur avsaknaden av ett lagspel gav de vita oceaner av utrymmen, eller hur diverse individuella utflykter resulterade i återkommande "ingenting".

Man skule kunna klia bort litet navelludd och drömma OM hur det KUNDE ha blivit denna säsong när van Persie så äntligen äntrade planen och gjorde comeback. För lötsligt glimrade små strålar av ljus. Men tyvärr inte så att det räckte för kvällen eller säsongen.

Den typen av drömmar, de som bygger på diverse "OM" och "MEN" , får tillhöra spurssuporterns vardag även fortsättningsvis. Den avser jag inte att anamma eller adoptera till eget sinne.

Med litet galghumor får man nu tänka sig hur de utsvultna som komplexfyllda grannarna nu går man ur huse för att få köpa matchen på DVD. Den får titeln "Glorious Derby League Victories In North London" och innehåller en match.

Kvällens.

Sist det begav sig var VHS på modet. Sannolikt släpps den även på Blu-Ray och USB.

* * *
Vi vet att Canal Plus är i fritt (för)fall sedan TV4 köpte upp dem. Och de vet att de inte kommer att sända så mycket mer av Premier League under översådlig tid. Är det ändå acceptabelt mot den ännu betalande, men snart lämnande abonnenten, att dra igång detta Londonderby sju minuter in i match?

Mot avgörande på flera fronter

Då var det dags för en av ligans återkommande höjdpunkter. Det är sällan så sött vid seger, och surt vid förlust. Prestigederby mellan de mest rivaliserande Londonlagen i Premier League.

Tottenham vs Arsenal!

Optimismen tycks vara hög bland de flesta gooners. Robin van Persie åter i truppen. Om han får spela är tveksamt. Men kanske kan det ge laget en moralisk boast.

Tottenham utan en radda nyckelspelare ibland andra Palacios, Krancjar och Jenas. Sannolik omeback för Ledley King.

Även Arsenal saknar å andar sidan som bekant en del tungt som rutinerat manskap i Fabregas, Arsjavin, Galls, och under tisdagen aviserades även Song.

Det finns inga lätta derbyn, och detta absolut ett av de tuffare. Startelvor och spelarnamn får liksom en underordnad betydelse. Det blir ofta känsla, energi och motståndarens misstag som avgör ett derby.

Båda lagen har kniven på strupen. Arsenal i att söka jaga det som nu jagas kan i loppet mot slutfinish. Chelsea ser onekligen ut att ha nära till ligatiteln nu. (De bör för övrigt tacka domarkåren för de tre poängen hemma på Stamford Bridge mot Bolton, som borde haft minst en straff.)

Tottenham kommer att göra allt som står i deras makt för att söka greppa den åtråvärda fjärdeplatsen som innebär kvalspel till Champions League. Laget nu hårt pressat av Manchester City om platsen.

Det är också två revanschsugna lag som möts under onsdagskvällen. Arsenal efter utskåpingen i Barcelona, och Tottenham efter helgens semifinalförlust mot Pompey i FA-Cupen.

Tottenham kommer inte att bjuda på något, att se Arsenal ha minsta chans på ligatitelns kan inte tillåtas. Arsenal (och dess supportrar) vill fira St Totteringham's day så snart möjligt, vilket kan bli ikväll.

Det är variabler av alla de slag som bäddar för en mycket sevärd drabbning.

Om Arsenal får däng ikväll så är titeldrömmen definitivt borta. Den känns litet avlägsen redan. Var ska Chelsea tappa? Inte mot Liverpool, som de spelar. Sannolikt inte mot Tottenham. Dessutom har Chelsea en målskillnad som inte är helt lätt att äta in på det matchantal som återstår av ligan 2009/10.

* * *
En slag av helt annat slag pågår nu bakom kulisserna. Och det handlar återigen om Arsenals framtida ägarskap. Sakteligen har den tysta jänkaren, Stan Kroenke, köpt in sig i klubben. Med 29.9 procent av aktierna var det mest en formalitet kring när han skulle knipa de sista 0.1% och därmed kunna lägga ett bud på hela klubben.

Men scenariot kan nu ändras drastiskt. Detta sedan forna storägarinnan, Lady Nina Bracewell-Smith, nu gjort sig redo att sälja av sitt ansenliga innehav om 15.9% av sitt aktieinnehav.Gissa om oligarken Usmanov lurar runt hörnet med våta läppar. Detta trots att han under tisdagen lät deklarera att han är nöjd med de 26% han just nu besitter.

Kronke har samtidigt fullt upp på annat håll hemma i USA. Han håller just nu på att slåss i liknande affär om att ta över det amerikanska NFL-laget St Louis Rams.

Var ligger hans fokus och energi?
Hur mycket pengar har Kroenke till dessa köp?
Är det en medveten plan att bli storklubbsägare på båda sidor Atlanten?

En spännande framtid väntar.
Otäckt spännande, vill jag hävda.

* * *
Det babblas och tuggas om Fabregas och Barcelona. Har nästan slagit dövörat till. Men av någon anledning har Wenger tagit till orda. Le Bos, som brukar köra med attityden att spelare som vill flytta bör få göra det, viftar plötsligt med kontraktet som säger 2014 och säger att Fabregas inte är till salu.

Frågan är om Fabregas ens gör klokt i att flytta kommande sommar, även om det blir ännu ett titellöst år. Jag kan inte se vems plats han ska ta i Barcelona just nu. Och kanske vill han verkligen vinna något med Arsenal innan han slutligen flyttar hem.

Övriga rykten handlar mest om Arsjavins framtid i Arsenal. Ryssen anses snacka för mycket och för öppet och producera för litet. Skitsnack tycker jag. Ryssen, som inte kommer att spela sönder sig i Sydafrika, ska vara kvar.

Kanske bör Wenger däremot ta sig en funderare om Eduardo. En utmärkt fotbollsspelare som kanske skulle lyfta i ny miljö. Inte försvinna, sm många som lämnat Arsenal senare gjort.

* * *
Come On You Reds!

Måndagshumor inför onsdagen

Come On You Reds!

* * *
Knepiga rykten om Arsjavin... Går i sommar?

Bra eller Anus ?

Så åkte även Manchester United ut ur Champions League. På hemmaplan mot Bayern München. Inga engelska lag kvar. Decennier av rivalitet och en viss portion av skadeglädje för ständigt skränande "supporters" till Manure borde medföra att Robbens dräpare på Old Trafford var "bra".

Men nu kan de röda djävlarna som Arsenal och som Chelsea lägga all återstående kraft på ligan. Det är som bekant tätt där. Med femton poäng kvar att spela om. Rooney tillbaka. Det sorterar under kategorin "anus".

* * *
Wenger hintar om förstärkningar efter gårdagens utskåpning (4-1).
"We have to add something, for sure, but we have some time to think about that."
Är "something" EN spelare?
Är "something" Marouane Chamakh?
Sedan är det stopp?

Börja med att rekrytera en ny fysioterapeut. Något är sjukt i upplägget med säsong efter säsong erfter säsong md dessa eviga långtidsskador. Eller fyll på med flera (pluralis) rutinerade spelare, så att det finns kraft och power när olyckorna är framme kommande säsong.

* * *
Läk och hela nu - you reds!
Om en vecka väntar Spurs borta. Det kan vara årets sista stora godbit som återstår.
Eller mardröm.
Att vara torsk på boll är en farlig drog. En tuff berg och dalbana.

Domedagsfrossa

Åh, vilket eländes elände det varit sedan den synnerligen onödiga förlusten mot Sunderland.
Litet axplock över allt elände som sysselsätter domedagsprofeterna just nu:

- Arsenal är tillbaka i gamla spår, slår man inte Sunderland så är säsongen körd!
- Nu väntar var stryk mot Chelsea också, så skiljer 11 poäng och säsongen är körd!
- Titta vad som inträffar när van Persie skadas, ingen gör mål. Det är kört!
- Värvar inte Wenger nya stjärnspelare i vinter, då är det kört!
- Kroenke är nu på väg att verkligen köpa upp Arsenal, han ska pantsätta alla skulder. Kört!

Och som lök på laxen så vinner Tottenham med hela 9-1 mot Wigan. Äter nästan upp all målskillnad mellan de bittra rivalerna, tillika konkurrerande Londonlagen i en match.

Tänka sig att Erik Edman gjorde så mycket för att hjälpa sin gamla klubb. Jag gissar att det jublas på skumma spelbolag, och att Tottenhams styrelse firar fram till jul över alla intäkter man nu ska få genom att ge ut en särskild DVD-box med matchen om sådär 12-discar.

Och som grädde på moset så går Kolo Touré, denne "hederslirare" ut i pressen och berättar om hur han blev BORTTVINGAD från Arsenal, och att någon (som han inte vill namnge, men som alla och envar ändå v-e-t är Gallas) var stygg mot honom.

Gråt och tandagnisslan.
Domedagsfrossan har hitatt sin platys i novembermörker och svininfluensatider.

* * *
Ikväll blir Arsenal klara för fortsatt spel i Champiosn League. Ikväll har förhoppningsvis alla vaknat till sans och förstått att några glidarmatcher inte finns. Inte ens mot Standard Liege.
Hur är tongångarna ikväll runt 22:45?

Från ligacup till klassiskt känslomöte

Hat haft strul med bredband, routerers, och gud vet allt som gäller datorer i veckan. Ett äkta "I-landsproblem", men lik förbannt nog så irriterande.

Veckan bjöd en av de mest underhållande matcher jag sett på länge. Och det var inte det faktum att Arsenal gick vidare med seger när de spelade bort Liverpool med 2-1.

Det gjorde självklart inte känslan och upplevelsen från matchen sämre. Men nöjet bestod främst i att se hungriga och taggade spelare ur det yngre ledet. Då tänker jag inte på Silvestre, eller Senderos, som utgjorde mittbackslås. Att få se kalasmål är heller inte skadligt. Här bjöds vi på tre - av tre gjorda.

Detta var sannolikt det mest rutinerade laget Wenger ställt så tidigt i Carling Cup på mången år. Nasri, Eduardo och Bendtner kan gå in i A-laget sju dagar i veckan om de är friska. Nu fick de litet match i ben, kropp och hjärna efter tider av konvalescens.

Oerhört glädjande att se energiknippt Nasri åter. Litet ringrostig, men ett kapital och en lagspelare som (tyvärr) inte använts denna säsong och som kan bli just hur nyttig som helst.

Utropstecknen som förgyllde kvällen bar namn som Fran Merida och Craig Eastmond. Det kunde sett sämre ut. Är detat säsongen då det ska lossna på allvar för Merida?


Fabianski åter som burväktare.
Kändes tryggare och mognare än Mannone i sina ingrepp.

* * *
I Liverpool gjorde så den omtalade sommarvärmningen från Roma entré: Alberto Aquilani. När han kom in på planen fick Liverpool ett helt nytt spel. Här en dirigent. Apropå sparkapital som ännu inte använts. Om han är bättre än Alonso?
Tveksamt, men omöjligt att döma utifrån speltiden som gavs, dessutom i en ligacup.

* * *
Klassiskt "hatmöte" väntar denna lördag som är röd som en söndag. Det blir inte kyrkogård och ljussättning idag. Det är många mils resor när man har de kära men framlidna på annat håll i landet. Det blir Londonderby i hemmet efter en slitig höstvecka.

Vad att vänta?

Full gas från båda håll. Här lär alla spela snäppet ovanför den egna maxkapaciteten. Prestigen är enorm. Men denna gång är faktiskt även tabelläget direkt hårfint mellan lagen. Matchen gäller mer än gammalt fiendeskap.

Se upp för Peter "Storkträdet" Crouch som kommer att slänga sig fram mellan Gallas och Vermaelen, med huvudet som slagträ mot bollar i luften.

Robbie Keane ska man alltid se upp med. I veckan har han gapat och hojtat om att Tottenham är det bättre laget. Varning före att han får truppen att inbilla sig det.

En smäll idag känns tuffare än idiottappet mot West Ham.
Jag hoppas att Wenger drillat sina mannar. Taggtråd till frukost.

* * *
Vem som står i målet för The Gunners?
Blir detta Almunias återkomst?
Sannolikt.

Läxor att lära efter Manchester

Det finns förluster och det finns förluster.
Att uppleva en där Arsenal blivit utspelade är en sak och ger en känsla. Besvikelsen faller då ofta tungt på det egna lagets agerande/ickeagearndee.

Att uppleva en förlust där laget spelade som den bättre av två parter, men ändå förlorar känns trippelt tung. Blytungt. Blygrått. Ilsket. Tjurigt.

Uppenbarligen inte enbart känslor som svallar hos en vanlig simpel Gooner. Idag såg vi även Wenger vara mänsklig och helt tappa fattningen.
Utvisad av fjärdedomaren efter att ha sparkat på en vattenflaska fick han avsluta matchen bespottad och hånad bland pöblarnas pöbel.

Bland de osköna på Old Trafford.

Det var alltså match på Old Trafford och där bestämer domaren oftare än annars hur matcher ska avgöras. Som av en slump var det dessutom Mike Dean som dömde. Dean, ökänd, med rätta, sedan århundranden, bland just Arsenals supportar.
(Dean - som för övrigt varnade Patrick "män mot pojkar" Evra att se upp i returspelet av semifinalen i Champions League på Emiraten i våras.
Dean "visste" nämligen att Arsenalspelarna var ute efter att skada Evra)

Dean lät så de gula korten hagla mot ett och samma lag idag, men tittade bort när Fletcher stämplade Arsenalspelare i eget straffområde. Han var snabb på pipan när Rooney gjorde en hederlig patenterad united ala Nistlerooy. Detta efter en i sig klantig utrusning av en (återigen) märkligt positionerad Almunia.

Men straff eller inte?
Avgör efter eget behag.
Sök upp någon video på nätet och studera exakt NÄR Rooney börjar att falla.
Och VAR den sena Amunias armar då är.

Efter dagar av idel "dykdiskussoner" där UEFA med Platini i speten nu tar nya hårda grepp efter skotsk inrådan för att stänga av Eduardo, så är det nästan en sjuk logik i att Dean i den Engelska ligan dömmer som han dömer. Och självklart utan att FA någonsin kommer att reagera när det återigen blåsts till straff uppe i Manchester.

Arsenal var det bättre laget i det stora. Men förlorar presigemöte och tre poäng på en straff och ett självmål. Det blir inte ens kryss och en poäng efter turliga reflexräddning, ribbskott, och en tveksam offside.

Det finns bara läxor att lära efter en förlust som känns långt mer orättvis än när Mancs vann i CL-returen på Emirates. För då var de klasser bättre. Idag - på hemmaplanen - klasser sämre.

Men bakom irriterande domslut finns läxor om självrannsakan som förändring att arbeta på.

1. Arsenal har uppenbarligen inte fortfarande förmågan att stänga en match,
trots spelövertag.

2. Laget tappar (fortfarande) energi som spel när frustrationen växer.
Vinnarskallar har inte råd att stressa - eller hänga huvud.

3. Det är nu två dygn kvar till dess att transferfönstret stänger.
I motgång saknar laget enad slagkraft.
En effekt av den låga medelåldern?

Arsenals bäste man var så, återigen, Gallas.
Arsenals olyckligaste man måste sannolikt vara van Persie.
Så nära - så långt borta.
Arsenals ojämnaste man är Diaby.

Kommer sannolikt alltid så vara.

Tre ligamatcher spelade för Gunners och det är så långt och så mycket kvar.
Men om några ögonbryn som varnande fingrar bör höjas, så är det mot grannarna i nordöstra London.

Tottenham.

Ruggig start.

De har hunnit med fyra.

Vunnit alla.
Det hade jag inte ens spelat 50-öringen på.

Slaget om PL kan bli tuffare, tightare och med långt fler aktörer som pretenderar kring att knipa någon av de fyra högsta platserna - än någonsin tidigare.

Skön start där allvaret väntar

Det vore tämligen förmätet att klaga på inledningen av säsongen. Två målrka ligavinster och en viktig seger borta mot Celtic i kvalet till Champions League.

Och Gallas, hur gör han det härnäst?
En dagen mål med ryggen, nästa med hakan (!)

Inramnningen under säsongspremiren hemma på Emiraten var lika röd-vit och böljande som förväntat. Ändå var det inte helt utsålt.
Strålande solsken och ett Portsmouth som med största sanbolikhet lär husera på den nedre halvan av tabellen gav goda förutsättningar till tre viktiga och nya sköna poäng. Och så blev det.

Resultatet 4-1 i underkant. Med ytterligare skärpa hade siffrorna mycket väl blivit större. Och Almunia kunde nekat ett Pompey deras enda mål, ett märkligt nickmål. Diaby gjorde förövrigt sin livs match i Arsenaltröja som iskall tvåmålsskytt.

Läget så komfortabelt att Wenger kunde spela av andra halvlek med andra nman och nummer än de allra bästa han har till förfogande just nu. Litet oroande att Fabregas linkade ut i halvtidsvilan för att inte spela mer. För snart väntar allvar.

Celtics retur bör bli en lugn tillställning om alla håller nerverna i schack. Däremot så väntar säsongens första riktiga prövning redan kommande helg i bortamötet mot ett Manchester United som redan har gjort sin plattmatch men därefter tycks ha trampat igång igen.

Det är London i topp denna augustisöndag och utan att bläddra i diverse fotbollstrivia och statistik från bokhylla eller via googlande så funderar jag på när Tottenham ledde ligan senast?
Ärkerivalerna från norra London har också rivstartat 2009/10.

Redan nu konstateras att det kan bli en rikigt spännande säsong. Men ännu omöjlig att förutspå. Den 2:e septemnber vet vi alla bättre. Vilka värvar, vad värvars, vad som var förstärks?

Arsjavin ska enligt uppgifter i skräpblaskan Dail Mail ha sagt att Arsenal måste värva mer. Laget är bräckligt och saknar bredd. Oavsett om ryssen sagt det eller ej, och oavsett om säsongen startat i dur - så är detta ett viktigt faktum.

Några långdragna skador i mittbackslinjen som på mittfältet kan vara direkt avgörande kring hurivida det blir några titlar eller inte några alls för Arsenal 2009/10.

Endast risken i sig är allvarlig nog att inte söka lösa innan transferfönstret slår igen om åtta dagar.

Clichy vågar tala sanning

Gaël Clichy säger det ingen annan får eller törs. AdeBUYor drog till Manchester City på grund av den wunderbara lukten av pengar, cash, stålers. Ingen teamspirit och ingen lagkänsla. Bara deg. Alla vet. Ingen säger något i laget. Men Clichy kliver fram. Vågar tala sanning.

"I really believe if you are a player who thinks only about money then you could end up at Manchester City."

Japp. För några år sedan var Chelski ensamma på den engelska arenan om att köpa ihop lag av "kända namn". Någon Miljard lade oligarken upp första året, sedan har det rullat på.
Och numera har vi Man City. Och får vänja oss vid det faktumet.
Abu Dhabi Rock'n' Roll!

Ska egentligen inte uppehålla mig mer vid vare sig "Greedy-bye-or", eller vid ett gammalt lag från som jag brytt nig mindre om i decennier. Ett lag som nu förvandlats till ännu en lattjo shoppingklubb i fotbollsvärldens globala nöjesindustri. Men konstaterar i farten att "Europas (Abu Dhabis?) nya storlag" fick stryk på sin försäsongsturné i Sydafrika.
Man City förlorade 1-0 mot Kaizer Chiefs.
Adebayor gjorde således inget mål för klubben han "alltid drömt om" (s.i.c!) att få spela i.

En sista "Greedy bastard", bara.
Okey, eller två, då:

1. Ade har sådan finansiell koll och unik insyn i Arsenals bokföring att han numera VET att Arsenal var t-v-i-n-g-a-d-e att sälja honom. Adebayor - lagets stora stjärna!
Detta för att kanonerna överhuvudtaget skulle ha några pence kvar i kassaskrinet.

2. Ade har dessutom på någon vecka fått sådan järnkoll på sitt hjärtas nya klubb att han VET vad klubben behöver!
Under "åtgärder att snarast fixa" har fotbollsoraklet Ade tipsat manager Hughes om att en ny mittback ska inhandlas. Och det ska bli Arsenals Kolo Touré.

Nu är det inte första gången Kolos namn nämns tillsammans med de bäbyblå. Blir intressant att se hur det hela slutar. Kolos bror, Yaya i Barca, har dock förstånd nog att offentligt dissa ett sådant klubbyte.

Det om det.

* * *
Rykten om Eboué och en franmtid i Italienska Fiorentina fortsätter valsa runt i media som på bloggar. Inte mig emot.
Finns det någonstans man samtidigt kan sälja av lagets mest ojämne lovande spelare, Diaby också?

* * *
Tottenham firar att de spelade jämnt skägg med Barcelona i går. Hallelujah! Och de vassa som analytiska engelska tabloid-reportrarna ser nu Spurs som ett riktigt storlag inför den kommande säsongen.
Var ingen informerad om att Barca ställde upp med såväl andra som tredjeformationer?

* * *
Så avslutningsvis, apropå laget med den sorgligt blå kycklingen på bröstet. Patrick Vieira till Tottenham?
Det vore inte tråkigt.
Det vore bara tragiskt.
PV4 - inte förnedrar du dig så?

Därför MÅSTE Gunners slå Spuds

Därför MÅSTE Gunners slå Spuds:

1 Man United 23 16 5 2 40-10 53
2 Liverpool 24 14 9 1 39-15 51
3 Aston Villa 25 15 6 4 40-24 51
4 Chelsea 25 14 7 4 44-15 49
5 Arsenal 24 12 7 5 38-25 43
6 Everton 25 11 7 7 34-28 40

Villa gör sin bästa säsong någonsin i mannaminne utan Olof Mellberg. Och Everton flåsar Arsenal envist i nacken, eller, naffsar och hugger i bakhasorna.

Londonderby mot Spuds väntasr. Det är aldrig några simpla eller logiska tillställningar, oavsett det faktum att placeringen i ligan brukar skilja lagen rejält åt. Borta på Shite Hart Lane är det tufft. Punkt. Och nu i februari 2009 är "the yids" pånyttfödda och frälsta, kan gå på vatten när deras egen helige gud, "mr spurs" a.k.a Robbie Keane, sålts åter till laget.
Phu!

Det får trots sådant banne mig inte bli förlust.
Får inte.
No. No Please.
Åtta poäng upp till Villa...
Men från och med idag, lördag 7/2, är det väl kanske CSKA London som ska jagas...

Söndagen: dessvärre tror jag på 2-1 till gänget med sin fula tupp. Hoppas dock på sådär 0-4. Att Adebayor vaknar ur sin Zombiedvala är kanske myckety önskat men van Persie bör hitta mål. Kanske även en snabb debut som inkluderar mål av vår nye ryss...?

Kollaps i Londderby

Det brukar bli målrikt mot Spurs. Och Almunia brukar vara som sämst om motståndarna heter Tottenham eller Manchester United. Onsdagen bjöd självklart inget undantag. Åtta mål, 4-4, och två poäng förlorade för The Gunners i en liga där nu bara en dåre överdoserad på crack på allvar överhuvudtaget kan leva i tron att någon titel hägrar.

En verklig "smaskstart" med 0-1 av Arsenalfostrade Tottenhamsupportern Bentley som nu äntligen "kommit hem" till rätt sida gatan. Ett märkligt mål från halva plan där bollen gick i båge in över Almunia som - stod och sov. Att sedan just en gammal Mancs-försvarare i nyförvärvet och mittbacken Silvestre kvitterade för Arsenal via en nick gjorde derbykänslan än mer bisarr.

Sedan såg det ut att bli fason på spelet mot ett fullkomligt tandlöst Spurs. Robin van Persie gjorde sannolikt årets bästa ligamatch då han innan sin kanon till 4-2 varit delaktiga i de övriga tre hemmamålen.

Men till vilken nytta?

Det som stundtals kändes likt en stabil derbyseger som skulle kröna derbykvällen var en simpel illusion. Eller kanske snarare en fet kalkon. En kollaps av ett lag som inte förmådde knyta ihop säcken eller döda matchen.

Nye Spurstränaren Harry Redknapp gjorde alla sina byten rätt och Wenger gjorde alla sina byten fel. Ut plockades matchens energiknippen: Walcott, Nasri och van Persie. In kom Eboué, Diaby och Song. Här skulle säjfas och säkras...
Tjenamoss!

Clichy gjorde ETT misstag på hela matchen, och det kostade 4-3. Almunia var inte direkt på tå när Jenas skruvade in bollen i 89:e minuten. Att Aaron Lennon fick kvittera i 93:e minuten försatte väl så inte någon i chock. Möjligtvis i raseri alternativt glädjechock beroende på var sympatierna ligger.

Det finns pinsamma förluster, och detta kändes som en, även om poängen delades. En titt i tabellen visar redan Arsenal SEX poäng efter ligaettan Liverpool. Detta alltså innan månaden november ens startat. Aston Villa och Hull på 20 poäng, men med något sämre målskillnad. Mancs femma med 18 poäng och en match mindre spelad.

Kommer Arsenal topp-fyra i PL denna säsong?
Svaret är med stor sannolikhet: NEJ.

Om man så räknar bort förluster mot storheter som Fulham och Hull så konstateras att det inte håller att skänka bort poäng i slutminuterna. Tabellen ljuger inte, och Wenger bör fundera litet på varför 2006 års säsong ser ut att upprepa sig 08/09 - eller - riskerar bli resultatmässigt än sämre.

Sjuka tankar

Tittade litet på konkurrenterna igår via TV:n. Såg samtliga tre mål i de två matcher som jag zappade mellan. Såg de skälvande slutsekunderna från Upton Park där Ljungberg slogs omkull av en stressad Carragher och påföljande straff på övertid som gav West Ham en seger och med största sannolikhet Liverpool det beska beskedet att de sannolikt helt är borta från ligatiteln denna säsong.

Såg Man Utd fullständigt spela sönder ett något åderlåtet Portsmouth. Nu ska inte förlusten för Pompey skyllas på tunn trupp. Manchester United totaldominerade, och av de "tvåminutersstötar" jag såg så fanns egentligen endast ett lag på plan. Hemmalaget. Och de ser ruggigt starka ut, även när spelare som Rooney och Ronaldo (tar emot att skriva men vilken frispark; 2-0) på bänken i andra halvlek. Kunde blivit tennissiffror på Old Trafford.

Mancs blir ingen lek, vare sig i FA-Cupen eller ligan. Slogs då av följande fullständigt sjuka mardrömstankar:

1. Mancs spelar bort Arsenal ur FA-Cupen. Förlorar dock densamma i final mot Chelsea a.k.a CSKA London, som står där med bucklan på Wembley i maj. Abramovich, Grant och Terry kramas, CSKA Londons Headhunters gråter rörda av den fina och ömma stunden.

2. Man Utd pumpar på likt under onsdagskvällen, slår lag efter annat, och går mot ligaguld. Detta samtidigt som Arsenal tappar några "skitmatcher". Fergusons otäcka flin och röda näsa glänser i PL-pokalen i maj. Ronaldo dansar balett och Tevez suger på en rosa jättenapp.

3. Sp*rs – som inte vunnit något sedan ”anno dazumal” och satsar allt, och åter allt för en pokal OCH en chans att så spela i Europa. De sliter som rovdjur på amfetamin, och slår Chelski i Londonfinalen av Carling Cup. Lyfter pokal. Juande Ramos och Robbie Keane vrålar och eldar delar av befolkningen i norra London att gå bärsärk.

4. Liverpool, som insett att ligan är körd, men som har viss rutin på att ta sig fram i Champions Leaugespel väljer att satsa allt på det internationella kortet, de går hela vägen och lyfter CL-pokal i Moskva. Benitez och Gerard får "halva jorden" inklusive alla Asiens samlade pirattröjeförsäljare att sjunga i kör: "You'll never walk alone"...

Kan det ens hända?
Ja, i fotboll kan allt hända.
Händer det?
Hoppas jag verkligen inte!
Det skulle vara en än grymmare värld och verklighet än allt annat elände och vidhängande misär som redan existerar.

I natt stängs transferfönstret. Har Wenger har ett ess i rockärmen? Minns Diarra, i somras, blev klar vid midnatt. Hur mycket "ess" nu det egentligen var utöver att han såldes vidare med noterbar profit för AFC.

Man vet aldrig, men det synes som att Luke Freeman blev vårt ända nyförvärv. Att Diaby förlängt till år 2012 kanske bossen räknar som nyförvärv? Wenger har tidigare sagt att Van Persies återkomst efter skadorna är som att få in en ny spelare i laget.
Sedan är (och ska) Flamini prioriteras!
Och det jobbas på den saken vad jag förstår.

Dagen efter: Baksmälla!

Vardag. Arbetsresa. Kväll. Slänger in sakerna på ett hotell i Uppsala. Måste ha något magen snart.
Först en tillbakablick:

Har svårt att smälta gårdagen. Har svårt att köpa alla dessa ursäktanden om att det ändå bara var en skitcup.Vinnarskallar vill vinna.
Vinnarskallar släpper inte in fem mål.
Om nu laget klassas som det yngre gardet, med viss rätt, vore inte final – om än i en "skitcup" – på ett fullsatt nyrestaurerat Wembley något att kämpa för?
Och hur mycket "yngre gardet" var laget?
Visst. Här saknades: Almunia, Kolo, Eboué, Clichy (vår gud), Flamini, Senderos, van Persie och Rosicky (jag tar inte upp Song här)
Men på planen fanns Sagna, Fabregas, Gilberto och lagkapten Gallas.

Lagkapten Gallas, ja...
Spana in denna video och avgör själv exakt vad lagkamrat Bendnter får sig serverat i ansiktet av Arsenals lagkpaten:
http://www.dailymotion.com/video/x450cz_gallas-spitting-at-bendtner_sport

Jag tycker mig se något jag absolut inte vill se. Aldrig. Känslorna blev heta varefter frustrationen växte. Under dagen har tjafset mellan Adebayor och Bendtner kablats ut över världen. Adebayor uppges ha givit Bendnter en smäll. Jag såg matchen på TV, men inte den incidenten. Nu ska /självklart/ FA granska saken...
(Av någon anledning påminns jag om när Vieira och Laurenn kom i mindre handgemäng i Norge efter 1-1 mot Rosenborg för några år sedan)

Adebayor tycks inte ha varit helt oskyldig efter som han känt sig manad att be om ursäkt.

"I think that we should have been more calm during the game and although I was pleased to get a goal back for the team when I came on, I am sorry for the disagreement with my team-mate Nicklas."

Och

"We are both passionate about this club and sometimes that can be projected in the wrong way."

Mm...det får man väl påstå. Sådan energi kunde med all rätt lagts åt annat. Spelet exempelvis. Le Boss har litet att bita i, inför FA-Cupen och det förestående mötet mot Newcastle. Månne kan årets fiasko resultera i något konstruktivt, i en enorm revanschlusta och i ett möte där Skatorna från nordost får betala. Och där internt gruff och tjafs lagts åt sidan, där energin läggs på spelet.

Nu off, ut och se vad staden bjuder.
Blodig biff känns okey.

Det största som kan hända Spurs...

...är att få slå Arsenal i semifinalens retur på hemmaplan imorgon kväll. Semifinalretur i Carling Cup. Gus Poyet, assisterande tränare i Tottenham:

"I won't have to say anything to the players, everyone will be desperate to play."
eller:
"We are convinced we can win and reach the final, it doesn't matter how."

Så: Räkna med att Tottenham kommer att ställa sitt A-lag på planen imorgon kväll!
Cupspel mot ärkerivaler är något extra. Och även Wenger, som låter Gallas leda laget, kryddar med litet åldermän. Men det lär bli "ynglingarnas turnering."
Och det skulle vara så sockersött om detta gäng mäktar slå ut ett hysteriskt satsande Sp*rs. Dessutom på deras hemmaplan.

Tippad startelva:

Fabianski
Sagna-Gallas-Gilberto-Justin Hoyte
Walcott-Denilson-Diaby-Rosicky
Bendtner-Eduardo

Tippad bänk:
Mannone
Traore
Gavin Hoyte
Randall
Gibbs
Lansbury

Skadeläget i övrigt - här:
http://www.physioroom.com/news/english_premier_league/clubs/1/arsenal_injuries.html

BBC om Arse vs Sp*rs och cupkamper genom historien här:
http://news.bbc.co.uk/sport2/hi/football/league_cup/7200817.stm

Inga ryska nyförvärv till Arsenal, Adebayor vill ta minst två titlar med Arsenal i år, och Wenger fortsätter att tro på Theo Walcott. Lehmann ska flytta till Tyskland, Kolo och Eboué i Africans Nations Cup...

Idel sömniga "nyheter" dagen innan cup-matchen.