onsdag 4 november 2009

Champagnefotboll på Emirates


Så fick Wenger och hans Arsenal dra det längsta stråt mot Koemans och hans nuvarande lag AZ Alkmaar. De holländska gästerna avfärdades med 4-1. Lagkapten Cesc Fabregas i strålande, lysande, skinande, ja fullständigt formidabel form.

Öppnade målskyttet med distinkt skott som blev mål tack vare svagt målvaktsingripande. Samir Nasri åter. Och visst passade han på att presentera sig och sin comeback. Frispelad, snabb rush, och så slalom mellan två backar och 2-0 inklippt i nätet - innan lagen gick till halvtidsvila.

Almaar bjöds inget, gjorde heller inget väsen i form av några rejäla farligheter. Arsenal kunde till och med spela på halvfart de första tio minuterna efter paus, sedan var det dags för Fabregas att slå bollen i nät igen. Här var det lekstuga för firma Fabregas-van Persie-Nasri-Diaby-Arsjavin. Song tog det defensiva ansvaret i dagens 4-1-4-1 uppställ. Så fick även Diaby näta efter att Wenger bytt in Eduardo och låtit van Persie vila.

Det var champagnen. Det var det glada. Det är nära nu. En poäng från avancemang sedan Standard Liege blandat sig i leken på allvar och slagit Olympiakos hemma.

Något för offensiva Gunners att förbättra?
Ja. Defensiven.

Jermaine Lens fick trycka in en reducering i slutminuterna. och såg jag inte månne fel, eller var det unge offensive Gibbs som snubblade och tappade sin markering?
(vill inte mninas semifinalreturen i våras...)
Och Almunia... nej!
Ingripandet i den situationen borde varit betydligt bättre.

* * *
Såg matchen på SKY SPORTS 2 (detta efter att CDon's tjänst strulat ihop helt, men debitera kunde de) Mycket intressant eftersnack med något "märkliga trion" Tony Adamas, Henke Larsson (!) och Graeme Souness. Här hyllades anfallsfotbollen. Men också några mer allvarsamma funderingar om Gunners akilleshäl i den svaga defensiven.

Gamle backhjälten Adams var inte nöjd. Och som Souness, den gamle spusaren/poolaren, summerade saken:
En backk måste vara fysisk, en back måste ta kropp!
Arsenals ytterbackar har som främsta mål att springa före sina moståndare. Korrekt noterat.


* * *
Så för femtioelfte gången:
Det är provocerande att se halvtomma långsidor i 80:e matchminuten. Jag vet av egen erfarenhet att London är en stad med sina knepiga avstånd. Att pendling kan vara ett rent helvete i vardagen. Att det gott kan ta upp mot 2 timmar en kväll att komma hem när T-bana och bussar är i total osynk i det våta höstmörkret.

Men man går inte från en match innan den är färdigspelad. Aldrig. Det har blivit en sjuk kultur på Emiraten.
Tamigfan!

Inga kommentarer: