Det började med en anstormning utan dess like. Wolves var hungriga, och dominerade stort i tjugo minuter. Inget ordnat spel från ett Arsenal som knappast fick fatt på bollen, utan istället jag istället för att var de jagade. Ingen utdelning för Wolves här. Och det kanske var tur. Man vet inte vad det blivit för matchbild då.
Ytterligare en skada i Diaby som fick linka ut med smärat i vaden. In kom Song, och man behöver inte vara lättare synskadadd för att notera scenförändringen. Att satsa på unge Ramsey var vågat. Och han imponerade stundtals. Men Diaby
+ Ramsey fungerade inte optimalt som mittfältspar mot ett attackerande Wolves.
"Wolvesbackar bakom Arsenals seger". Så heter det i Aftobladet. Och det står alla frott att tolka matchen som man vill. Men hade inte Eduardo varit på plats vid ena tillfället och skottat det andra så hade det inte blivit 0-2. Och att åka hem md tre poäng och vinst 4-1 får tala ett annat språk. Det var bud på fler mål.
Otroligt skön seger. Och plötsligt ligger nu Arsenal tvåa i tabellen på bättre målskillnad än Mancs. Återstår att se hur det går under kvällens möte mellan Chelsea-Mancs. Sitter (förhoppningsvis) 10,000 meter upp i luften när den matchen spelas, och lär få resultatet först sent under söndagskvällen. Jag lär inte vara den ende som hoppas på ett fett kryss. Helst en mållös tillställning. Tror dock att Chelsea vinner.
Noterar i övrigt med viss skadeglädje att Adebayor fortsätter visa sitt sanna väsen i Man City.
Bye-bye Sweden - for a while.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar