söndag 24 augusti 2008

Ja, jag hänger på doom-trenden!

Är man plötsligt en misserablel och illojal "medgångsupporter" (efter decennier) om man inte kan ta en förlust mot Fulham?

-Om man inte ser den ljusaste av framtid i ett mittfält med paret Denilson och Eboué?
-Om man undrar vad fan som står på när lagkaptenen står och sover i backlinjen?
-Om man summerar de senaste årens spelarförluster/försäljningar - och väger det mot vad som har köpts in, och konstaterar att kvaliteten inte ersatts där man tappat och sålt?

Kalla mig doomer. Gooner-doomer.
Diaby, ständigt skadad, som så många andra, blir aldrig vad Flamini var i fjol.
Vi hade en makalös start ifjol. För vi hade ett starkt mittfältspar i Cesc och Flamini.
Det paret finns ej mer.

Vi var uträknade då.
Men tillskillnad mot andra var jag inte en dystrer gnällspik då.
Men jag känner mig verkligen och fullt ärligt som en sådan nu.

Problemet måste vara pengar. Inte ens Wengers fascination kring att göra män av pojkar och stjärnor av talanger, kan förklara årets trupp. Wengers vinnarskalle måste självklart se - genomskåda - denna tunna trupp - och dess svagheter.

Det kostar på att ha en fin arena. Om några år ska intäkterna överstiga kostnaderna. Har Arsenal råd att förfalla till ett mittenlag ungefär fram till OS i London år 2012?

Det behövs minst TRE värvningar: centralt i backlinjen, central defemsiv playmaker på mittfältet, och en avslutare och matchvinnare på topp. Alla positioner kräver TOP NOTCH.

Men därtill finns inga pengar.
Trots år av försäljningar, Vieira, Reyes, Henry, Hleb m.fl.
Tough shit.
Nästa år lär Fabregas dra. Om inget radikalt inträffar.
Fabregas vill ha Xabi Alonso som partner. Han talar nu till och med öppet om det i media.

Varför inte glädja honom åtminstone i år?
Bit i det sura öpplet och hosta upp vad Liverpool vill ha. Åtminstone till EN rutinerad PL-spelare bör finnas casch även om Emiratens kostnader tycks få kassakistan att blöda.

Inga kommentarer: