Hem från London

Åter hemma på svensk mark. Konstigt väder i London. Vinter /riktig råvinter på matchdagen), vår och så sedvanlig "Londohöst", läs regn och dimma. Allt på tre dagar. Missade tyvärr "sommaren". Hade den kommit om man stannat ytterligare en dag?

Redan känns matchen mot Bolton avlägsen. Men det var en orgie i missade målchanser. Eller snarare oskapade målchanser. Ett massivt bollinnehav och passande - men få avslut. Detta syntes sannolikt även väl hemma på TV:n misstänker jag. Men det slutade lyckligt, säsongens första ligaseger när PL hade nystart.

Trots press, inget mål. Allt på ett kort. In med Vela och så kom ju "dansken" in, han gjorde tförst vå rejäla felpass men fick sedan in en boll och ett nog så viktigt segermål.
Arkitekter: Clichy och RvP.

One-nil to the Arsenal,

One-nil to the Arsenal,

Oooone-nil too the Aaaaaaaarsenal.

Emiraten fullkomligt exploderade!

Så: några konstateranden efter denna tillställning:

- Adebayor syntes lat, närmast sanslöst slö. Inte ett steg för mycket, inte en uppoffring, inte en löpning. Han tycks vänta på att bli serverad smörbollar? Vad är det frågan om? Är karlns självförtroende så under isen att han bara går och lufsar på planen?

- Nasri mer centralt på banan. Ja. Han skapar. Han tar utrymme. Det är där han ska vara. Förstå det Wenger!

- Bolton - vilket praktfullt grisgäng. 4-5-1. Eller 10-1? Fotbollsmördare. En triumf för sporten att de inte fick några poäng med sådant mördande tråkigt "spel".

Det gnälls fortfarande en del om "Emiraten". Inga ståplatser (vilket man fullkomligt struntar i bakom mål!) och "bara kostymer och turister". Fel. Här finns "the old lads and gals" ännu. På pubarna utanför i Islington i god tid innan, och redo på plats därinne. Och när sångerna drar igång och runt i grytan blir det mäktigt. Riktigt mäktigt med rullande akustik.

Kanske har kulturskillnaden från flytten och det långt mer intima och klassiska Highbury kanske ändå börjat sätta sig. Äntligen.

Vad man kan förvånas litet över - är att man numera i matchprogrammet uppmanas sms:a matchvärdarna (!!) om någon skriker hånande. Sådana fåniga pekpinnar, och sådant "angiveri" kan vi alla leva utan.

Suger nu på retur nordöstra London 24/2 när Roma är på besök.

CL-avancemang efter 267 mållösa minuter

Efter 267 minuters spel utan målproduktion lyckades inbytte Bendtner ta Arsenal vidare i CL efter 1-0 på Emiraten mot Dynamo Kiev. En underlig match, där bollinehavet var Arsenals, liksom hörnorna, men där Dynamo Kiev hade de två riktigt farliga målchanserna.

Med en skadelista lika lång som ett marathonlopp fick Wenger använda delar av The Young Guns molt internationellt motstånd. Kul att se Vela, som har boll i blodet, men som dock var alldeles för osjälvisk/osäker när avslut bjöds. Fabregas -nyutnämnde lagkaptenen gjorde ett av sina bättre framträdanden på mycket länge i denna märkligt chanslösa match.

Vad Song gjorde på planen, och i Arsenaltröja förblir kvällens gåta. Han är nog inte riktigt den lösningen som efterlyses. Men inget gnäll ikväll. Det skulle kunna bli plenty åt många. Segern var förbannat viktig. Ännu en torsk och ett eventuellt avgörande möte i Lissabon hade inte varit att föredra.

Så åter ligan och Chelseamöte härnäst. Det finns inget av kvällens match som får mig att ens drömma om poäng där. Just det. Inga negga vibbar nu.

Wilshere fick också spela litet. Killen är Rock'n'Boll. Ramsey också. Men han försvann tyvärr varefter matchuret tickade på. Vi avrundar så. Over and out.

Tennissiffror och tonåringar

Tennissiffror mot ett etablerat lag i cola-ligan under.

Arsenals ungdomar: 6
(Klassiska) Sheffield United: 0

Vilken kväll och vilken match. Vilken Carlos Vela.
Vilken Bendtner.

Jag ler idag.
Jag låter världen fortsätta snurra.
Jag låter expertisen med allt sitt puder på nästipparna i sina TV-studios fortsätta dissa bygget.
"Arsenal är för ungt."
Och tabloidernas alla självutnämnda expeter får kåsera fritt om otillräcklighet och orutin.
Etern är fri. Liksom allt det som tycks och trycks via bläck och pressar.
Ibland kan siffror tala. Berätta vackra sagor.
Siffror kan vara en rent intellektuell upplevelse.

De här tonåringarna kanske inte mäktar ligasegrar eller står i CL-final.
Och Carling Cup är litet "Kalle Anka".
Men plötsligt ser framtiden väldigt ljus ut.
I skön kontrast mot den mörknande hösten.

* * *
Veckans clown heter Kevin Nolan
Årets eviga cirkussälskap heter FA

* * *
Fotbollens fetaste pajas heter Platini
Röcker de crack i UEFA:s styrelserum?

Adebayors sista camp med Gunners?

Same, smae.
Ronaldo stannar i Manchester United.
Drogba i Chelsea.
Men Adebayor kvar i Arsenal?
Detta trots Wengers försäkringar i saken.

Det är träningsläger i Österrike, och Adebayor som mest tänker på sin lön och sin pension, dök upp till samlingen. Men blir det hans sista träff med gänget innan han går vidare till ett mer högavlönat arbete i annan klubb?
Lönen i Arsenal duger som bekant inte, och klubben lär inte gå Adebayor till mötes med krav om £100 000 per vecka. Transferfönstret är öppet till den siste augusti. Sälj Ade - köp nytt!!

Vet inte för vilken gång i ordningen det upprepas här. Men killen har attitydproblem och kommer inte att göra mycket nytta i klubben när han går och hänger läpp för att han "bara" tjänar en normal svensk årslön i veckan numera...

Hleb sitter i Spanien och larvar sig. han inbillar sig att Fabregas ska bli lagkompis på nytt. I Barcelona. Vad håller han på med?

Kritiserad som lagkapten kan nu Gallas bli nästa man att lämna, spekulerar pressen. Franska PSG lär vara intresserade. Och van Persie lär attrahera Juventus. Flyttrykten fortsätter fylla spalterna. Allt enligt sommarhypotesen; "Arsenal - a selling club" ?

Har fortfarande lördagens träningsmatch mot Barnet i hjärnbarken. Jay Simpson. Kraftig som Baptista, snabb som Walcott. Han bör kunna utmana Bendnter. In med Simpson!s

Tottenham har lagt ett bud på Arsjavin.
Väntat och förutsägbart.
Spelar ryssen i England blir det i fulvitt.
Man upprepar sig.

När jag i övrigt läser att Denilson ska bli säsongens "mittfältsankare" blir jag rädd.
Någonstans får ändå gränser gå.

Efter Barnet: "We are in the market"

Vi börjar bakifrån. Wenger efter den tradionella försäsongspremiären mot Barnet på Underhill.
En osedvanligt uppsluppen Wenger med glimt i ögat och några rejäla rävar bakom ören om eventuella nyförvärv:
- Det kan man förvänta sig, blev svaret. Kort och tydligt.
Vem, eller vilka undrade reportrarna:
- We are in the market, sade Le Boss med ett stort snett leende.

Angående Adebayor (som också kom på tal i sin frånvaro) så sade Wenger något mer allvarsamt att han förväntade sig att han skulle vara på plats nu på måndag när träningssejouren i Österrike startar...

Matchen så. En match med två startelvor, en per halvlek, och med två helt olika ansikten!
Den första halvleken, med majoriteten av de etablerade spelarna i Arsenals startelva, blev en slö tillställning där Barnet kunde gå till pausvila med 1-o. Detta efter en frisparksvariant kvarten in i matchen endast metrarna utanför Arsenals straffområde och där Arsenal ställt en fullständigt orörlig mur. Barnet kunde dessutom rinna igenom både backlinje och mittfält litet efter vilja och behag, och framåt var det uddlöst värre.
[insert "mardrömsminnen a la säsongen 06/07" here]

Med Bendnter på topp och Denilson på mittfältet rynkades pannan djupare än när Eboué (som ej var med) springer runt och lullar och snubblar. Aj-aj-aj!!

Halvlekens STORA utropstecken stavas Aaron Ramsey.
Visst, detta var träningsmatch, och det var den första.
Det ska inte dras alltför stora växlar här... men det man såg - såg mycket bra ut. Egenskaperna var bollhållarens och speldirigentens. Moget. Jag blir inte förvånad om han syns i startelvan redan under det kommande halvåret.

Halvlek nummer två bestod av främst unga/reserver. Och här ville man mer samtidigt som Barnet fick tröttare huvud och ben. Mark Randall var speluppläggaren, och Nacer Barazite och Jay Simpson var avslutare. Simpson, som varit på utlån till Millwall imponerade rejält med sin fysik och kvickhet. Kändes sådär 100 gånger giftigare än Bendtner. Strikers på ingång finns i klubben! Supertalangen Jack Wilshere fick presentera sig, och det med råge. Det är bara att hoppas att detta är en talang som nu får fortsätta att mogna och blomstra.

Carlos Vela kom tyvärr aldrig till spel. Hade spetsat hårt på den.
Fick också en halvlek med Arsenals senaste nyförvärv, 17-årige Francis Coquelin som vare sig imponerade eller gjorde bort sig. I första halvlek även fjolårets norska nyförv, Havard Nordtveit. Fysisk och tuff, litet småful, men sjabblade till Barnet några gratiskontringar.

The game is on. Again.
Trots allt en underhållande eftermiddag med litet live-Gunners. Abstinensen något stillad.
För stunden. Så slapp man att sitta ute i klorofyllen i mitten av juli och njuta av grådaskig svensk sommar och vara social med familj och vänner...

Nu har jag tyckt klart. För idag. En "riktig" matchrapport finns här:
http://www.arsenal.com/matchreport.asp?thisNav=fixtures&fxid=338312

Felapterad dansk dynamit

Arsenal: 1
Liverpool: 1

Kvartsfinal mot Liverpool i Champions League. Hemmaplan och det borde varit upplagt för fest!

Istället bjöds en osannolikt tråkig förstaperiod helt utan nerv och helt utan puls.

Eboué på högeryttern var Wengers startval, och det sade något skumt om upplägget. Liverpool spelade som förväntat. Det kunde varit vilket italienskt lag som helst på besök. Tre eller fyra personer på Arsenals bollhållare. Sju man runt eget straffområde, Torres, Babel och Gerard var "kontringsspets". Ändå var det Arsenal som gjorde mål på fast situation (!) och Liverpool som skapade spelmål efter en tafflig backmiss. Det var konstigt och det var trist.

Med andra halvlek började Wenger att rätta till ett av de egna misstagen. Hleb flyttades in från vänsteryttern till mitten. Och.. Tada.. Vips såg man mer av Hleb under andra halvlekens första 5 minuter än vad man sett under de första 45. Det vet vi alla - var Hleb passar bäst. Walcott in på kanten med Hleb inne i banan. Bort med Robin van Persie som hellre letade svåra avslut än tog dem själv. Nu blev det plötsligt liiitet fart i spelet. Men att dyrka upp Liverpools defensiva köttmur kräver ett Arsenal i helt annan form än vad laget befinner sig i just nu.

En mycket "misstänkt straff" blev till en hörna när Hleb fälldes. Märkligt. Men inget förvånar vad gäller domslut längre. Vilket är illa i sig. Men så är det.

Bendtner heter killen som bör sova sämst inatt. Och nästa natt. Och nästa. Öppet mål och plötsligt virrvarr i Liverpools försvar borde gett Arsenal seger och 2-1. Istället lyckades Bendtner klacka UT bollen från mållinjen. En outstanding performance som han, och flera, sent lär glömma. Dansk dynamit med rejält felapterad tändhatt!

Ett SMS i mobilen efter match:
"Sälj dansken till tottenham. Alla bud över 1 pund bör beaktas"

Fördel vem i returen?
Liverpool. Självklart. Hemma på sitt Anfield är INTE Liverpool ett italienskt lag i Serie A, som man låtsades vara ikväll. Bäst i Arsenal (laget med ständigt nykomponerad backlinje) idag, då?Flamini och Walcott.

Trött. Gonatt.

Fullständigt ur form

Arsenal: 1 (Bendtner 94')
Aston Villa: 1 (Senderos 28')

Vi satt hemma hos "Mäklar'n" igår och led. Säsongens sämsta match av Arsenal, alla kategorier, enades vi surt kring. Uppenbarligen var laget fortfarande i någon form av chock efter den gångna helgen i Birmingham. Nu var rivaliserande Birminghamlaget Aston Villa på Londonbesök, och allt som kunde klicka i Arsenal klickade med råge. Egentligen fanns ingenting av, eller i, Arsenals spel som fungerade. Konstiga uppspel, idel felpass, och ett tempo som fick oss att slå hakorna i mäklar'ns ekbord. Att Senderos gav Villa ledningen var talande.

Sagna, Fabregas och Adebayor var så bleka att man undrade om det var deras spöken som lullade kring på planen.

Nu åker ligatitelt definitivt tyckte "Videoproducenten".
Ingen sade emot.
Någon undrade: Vad gör Diaby på planen?
Ingen hade något svar på den saken.

Agbonlahor var bäst på planen. Helt utan konkurrens, och alla undrade när 0-1 skulle bli 0-2.

När Wenger slängde in Bendtner med halvtimmen kvar att spela, suckades det. Jag suckade högst. Men något var Wenger tvungen att göra med tunn bänk. Och han gjorde rätt.

Kvittering i slutsekunderna, Adebayor till Bendnter -pang- in bakom Carson. Det jublades och skreks som om vi tagit en titel. Vuxna män. Om laget blev bestulen två poäng av Mike Dean förra helgen så kan man denna gång påstå att Arsenal egentligen inte var värda någon poäng alls, men ändå fick med sig en. Sådant kan vara "livsavgörande". Men nu ligger Mancs där i hasorna och flåsar. Fulham blev en enkel munsbit för de röda djävlarna. Och endast en poäng skiljer nu.

Wenger efter match, om titelracet efter Arsenals svaga insats:

"For the observers we will not be favourite and Manchester United will be but I believe that we are top, a point in front, have just one game all season and me maybe in a bad spell at the moment but we will bounce back and I am confident we will do it. That point today can make a big difference. The momentum is with Manchester United so people will say they are favourites but of course for me Arsenal are favourites."

Ska detta lag åka till San Siro på tisdag och vinna mot AC Milan? Det känns inte så. Och lika bra kanske det är. Då finns enkom ligaspel kvar att fokusera på. Det lär behövas.