Visar inlägg med etikett 1-1. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett 1-1. Visa alla inlägg

tisdag 20 oktober 2009

Slitet Arsenal på kryss i Holland

Så var säsongens sömningaste CL-match, kvalet inkluderat, avverkad på Holländsk mark mot vårens ligamästare AZ Alkmaar. Ett märbart slitet Arsenalkollektiv, där de flesta spelare matchats hårt i liga, cupspel och för sina nationer i VM-kval, kom något uddlösa till ett höstlikt Holland där Alkmaars taktik bestod i att låsa mittfältet i allmänhet och punktmarkera Fabregas i synnerhet.

Tillknäppt och småtrist. Ett misstag i trettiosjätte minuten kostade AZ Alkmaar ett mål när trion Arsjavin->van Persie->Fabregas samarbetade och lagkaptenen fick rulla in 0-1.

Efter pausvila var matchbilden fortsatt densamma. Arsenal hade svårt att ta sig framåt då AZ Alkmaars defensiva spelstrategi höll i sig.

När hemmalaget kom, så kom man på högerkanten, och Clichy hade (återigen) vissa problem att hålla såväl kanten som motsåndaren stången. Några egentliga farligheter bjöds dock inte. Undantaget så en hörna där Diaby var nära att upprepa säongens misstag i Manchester... Men med minimal marginal blev det tack och lov inget självmål denna kväll.

Wenger valde plocka ut Robin van Persie, sannolikt för att spara på kraft och energi inför det kommande Londonderbyt mot West Ham i ligan på söndag. In så med Carlos Vela, som sparkades ned i straffområdet. Dommartrion var svensk,
så "självklart" renderade situationen inte i någon straff. (Traditionens makt?)

I slutet, tre minuter in på stopptid, dömdes istället en märklig frispark i kamp på mittfältet. Bollen slogs in i boxen och en i stunden obevakad Mendes Da Silva fick slå kvitteringen i mål bakom en chanslös Mannone.

Surt och irriterande!
Här blev tre poäng en.
Bör sannolikt inte avgöra gruppspelets utgång, men tre poäng hade självklart varit bättre.


Om det varit mer rättvist vet i tusan. Det saknades kraft och energi hos Arsenal, och AZ Alkmaars taktik gick vägen för kvällen. Jag tror på en annan matchbild i returen på Emiraten om två veckor.

En kväll som denna hade de flesta mer än gärna sett att skadebänken varit glesare. Walcott, Bendtner, Rosicky och Nasri hade behövts, friska och krya, för att avlasta dagens startelva, främst anfall och vingar.

Kan ändå inte annat än att imopneras av främst två spelare denna kväll:
Arsjavin som sliter nåhot kopiöst, även om kraften, eller kanske var det skärpan, i avsluten inte var hundraprocentiga för dagen. Men vilken furie det är. Framåt som bakåt.

Vermaelen som gör en fullständigt felfri match. Inte en passning eller brytning fel, och man kan banne mig inte vara annat än barnsligt glad över det tillskottet i truppen!

Olypiakos tog full pott mot Standard Liege och flåsar Arsenal i hasorna om en gruppseger. AZ Alkmaars sena kvittering till trots, men de går inte vidare, och det gör heller inte belgarna.

Intressanta resultat i övrigt denna afton; Liverpool fick pisk hemma mot Lyon, och ligger nu i litet pressat läge. Av expertisen så överhaussade regerande mästarna Barcelona föll också hemma - och det mot Rubin. Kvällens skräll.

tisdag 7 april 2009

Kung Cesc och en bicakleta

Champions League - kvartsfinal 1
Villareal: 1

Arsenal: 1

En kväll att minnas. Men det startade med omen om en kväll att snarast glömma. Racerpress på högsta varvtal av Villareal, 1-0 av Marcos Senna efter knappt tio minuter. En rejäl markeringsmiss av Song och ett praktskott bakom en chanslös Almunia. Kvartsfinal i Champions League och det var svettigt värre i Spanien. Läget förbättrades knappast av två tunga skadeavbräck: Först Almunia av (fot), sedan Gallas (knä).

Skulle Fabianski, som förvisso spelat stabilt i FA-cupen, palla den här sortens cupspel?
Och skulle, den ibland något valpige Djourou fylla ut för långt mer rutinerade Gallas?


Det såg ut att vara Villareals match helt och hållet de första fyrtiofem minuterna. Skador och byten fick om intet annat Arsenals spel att bli ryckigt, hamna ur egen balans. Kvicka djupledsstick gjorde Villareal ständigt farliga. Livsfarliga. Och 2-0 hade inte varit något lyckoläge för en retur.

Men Gunners nötte på, Fabregas dominerade mittfältet som en kung och hänförare i andra halvlek, och plötsligt var pressen rödvit. Och utdelningren kom som ett påskägg av skimrande guld. Fabregas (förstås) till Adebayor som tar ned bollen på bröstet med ryggen mot Villareals Diego López, för att sedan vända i luften och slå in kvittering via en klassisk bicakleta!

Ett cirkusnummer i en kvartsfinal.

Villareal tog åter kommandot under de sista 10 minutrarna, där bland andra Robert Pires dirigerade från sin vänsterflank. Men 1-1 stod sig.

Fördel Arsenal i returen?
Tja, inte kan det ha varit en nackdel att ta med sig ett mål från Spanien...
Och till returen önksar vi alla att Nasri vågar mer (och tänker mindre)!

onsdag 28 januari 2009

Bedrövligt på Goodison

Orkar inte negga mer. Bedrövligt på Goodison Park. Everton, som Arsenal lekt med under Wenger-eran, skapade intet och intet.

När passningsspelet klickar så pass illa att det slås hejdlöst desperata tjongabollar helt utan adress, när Diaby och Denilson springer in i varandra, när Adebayor lullar runt på kanten som en zombie, när Nasri är fullkomligt osynlig, isolerad ute på vänsterkanten (istället för att få ta sin plats på nitten), när Sagna får bytas ut mot Eboué, när till och med Clichy spelar R*V, då kvittar det nästan lika att Robin van Persie drar in en kvittering i 92:a minuten.

Om inte Wenger ser hur huvudlöst laget spelar, hur tafatt och helt utan självförtroende, då är inte ens påven katolik längre.

Det är bara att härda ut. Det känns inget vidare att med den största av sannolikheter missa CL-spel i höst. Femma, kanske sexa som bäst.

Jag funderar på vad styrelsen tänker om uteblivna CL-pengar värda hundratals miljoner. Vad det innebär att klubben inte exponeras i Europaspel på högsta nivå. Vad det ytterst även får för konsekvenser för truppen.

Godnatt!

söndag 21 december 2008

Dyrköpt kryss


1-1 jag sa', 1-1 det va'...
Det blev ett dyrköpt kryss på Emiraten när serieledande Liverpool kom på besök. Fabregas skadad, och hur lyckligt är det när mittfältet redan är så sargat?

Howard Webb som älskar att stå i centrum, och alltid delar ut fett med kort som en pokerdealer på en sjaskig sylta, samt blåser i sin domarpipa varannan minut, såg dessutom till att ge Adebayor två gula kort. Ut och hejdå. Lysande inför nästa bortamöte mot Villa.

Matchens första 45 minuter spelades i ett hyfsat tempo. Det var fart och attack, från båda håll. Inte avvaktande och segt som befarats. Robin van Persies ledningsmål, ett skott med högern, en delikatess. Men frågan var nu bara exakt NÄR Keane, som varit urusel i Liverpool, skulle få göra mål för Liverpool mot just Gunners. Det fick han innan halvtidsvilan, och "assist" bör tilldelas Djourou och Gallas som låg högt uppe i banan och inte hann ikapp den ständigt väntande Keane.

Andra halvlek linkade. Tack vare Webb. Märkligt nog lyckades inte Liverpool forcera fram något matchavgörande eller några nämnvärda farligheter, detta trots fördelen av en man mer på planen. Och trots Fabregas frånvaro på mittfältet där Liverpool stundtals även tog kommandot.

Fabregas mot Diaby var inget önskebyte, och då har vi ändå inte sett Fabregas i form denna höst/vinter. Diaby är en skicklig dribblare, men håller alldeles för länge i bollen innan han spelar den vidare. Inga farligheter därifrån, trots chans att poassa en friställd Robon van Persie som var onside.

Summa sumarum: Ett rättvist resultat utifrån de förutsättningar och den prägel matchen gavs. Snart får Wenger enbart köra reserver, då ordinarie manskap är skadade / avstängda.

Det blev inget "ryck" idag. För något av lagen. Läge: Status Quo. Gladast ikväll är sannolikt Chelsea, Manchester United och Aston Villa. Där gick ännu en match i serielunken, och vare sig Arsenal eller Liverpool fick ta hem den fulla potten.

För övrigt var det trivsamt att se Nasri åter. Men han syntes dock mest under första halvlek.

lördag 4 oktober 2008

I'm not singing anymore...

Fabregas må ha räddat "hedern" från ännu en pinsam förlust. 1-1 mot Sunderland på stopptid, och det såg länge ut som om att Sunderland skulle vara i samma fina klass som Hull och Fulham. Och Arsenal i samma klass, eller sämre, som sina grannar i vitt från norra London.

Vilken plågsamt misserabel tillställning även denna lördag så bjöd.

Tänker inte ta den lättaste vägen och skriva upp debaclet på den pajas till assisterande domare som förnekade Arsenal ett regelrätt mål när Walcott serverade den i övrigt totalt zombieliknande van Persie bollen som egentilgen skulle ha givit 0-1 i målprotokollet.

Har skrivit det förr: Arsenals spel är så sönderläst, att varje lag nu kan nöta ned Gunners genom att ställa nio spelare i och runt egen box. Det gjorde nu förvisso inte Hull, men Sunderland definitivt! (Cissé ensam på topp) Och så här kommer det att se ut framöver denna säsong. Mark my words!

Det är en riktig pina att se hur omständligt, och sjabbligt laget staplar fram i ligan. Men det är inte oväntat. Det är grym obalans på mittfältet, som mellan mittfältet och kanterna. Inget omedelbart recept tycks finnas för att riva sönder motståndare i år. Framåt är det trögt som torkad tjära. Adebayor och van Persie sover när det är dags för ligan. Det kanske är bättre exponering i Champions League som kan ge fetare anbud kommande sommar?

Får hoppas att Arsenal säljer ut de som inte orkar arbeta för miljonerna i vardagen.
Dessvärre, när tankarna nu blir mörkare än en ändlös brunn, så är väl risken överhängande att det är de äkta vinnarskallarna som lämnar. Höstpyssel: Tänk ut kommande sommars transfersåpa redan nu...

I nuet väntar två veckor av "vila" och landskampskvals-koma.
Det kunde blivit ett trevligare ligaavslut inför uppehållet.
Men utan Fabregas envisa skalle -så länge den nu finns kvar -ett ännu dystrare.

onsdag 2 april 2008

Felapterad dansk dynamit

Arsenal: 1
Liverpool: 1

Kvartsfinal mot Liverpool i Champions League. Hemmaplan och det borde varit upplagt för fest!

Istället bjöds en osannolikt tråkig förstaperiod helt utan nerv och helt utan puls.

Eboué på högeryttern var Wengers startval, och det sade något skumt om upplägget. Liverpool spelade som förväntat. Det kunde varit vilket italienskt lag som helst på besök. Tre eller fyra personer på Arsenals bollhållare. Sju man runt eget straffområde, Torres, Babel och Gerard var "kontringsspets". Ändå var det Arsenal som gjorde mål på fast situation (!) och Liverpool som skapade spelmål efter en tafflig backmiss. Det var konstigt och det var trist.

Med andra halvlek började Wenger att rätta till ett av de egna misstagen. Hleb flyttades in från vänsteryttern till mitten. Och.. Tada.. Vips såg man mer av Hleb under andra halvlekens första 5 minuter än vad man sett under de första 45. Det vet vi alla - var Hleb passar bäst. Walcott in på kanten med Hleb inne i banan. Bort med Robin van Persie som hellre letade svåra avslut än tog dem själv. Nu blev det plötsligt liiitet fart i spelet. Men att dyrka upp Liverpools defensiva köttmur kräver ett Arsenal i helt annan form än vad laget befinner sig i just nu.

En mycket "misstänkt straff" blev till en hörna när Hleb fälldes. Märkligt. Men inget förvånar vad gäller domslut längre. Vilket är illa i sig. Men så är det.

Bendtner heter killen som bör sova sämst inatt. Och nästa natt. Och nästa. Öppet mål och plötsligt virrvarr i Liverpools försvar borde gett Arsenal seger och 2-1. Istället lyckades Bendtner klacka UT bollen från mållinjen. En outstanding performance som han, och flera, sent lär glömma. Dansk dynamit med rejält felapterad tändhatt!

Ett SMS i mobilen efter match:
"Sälj dansken till tottenham. Alla bud över 1 pund bör beaktas"

Fördel vem i returen?
Liverpool. Självklart. Hemma på sitt Anfield är INTE Liverpool ett italienskt lag i Serie A, som man låtsades vara ikväll. Bäst i Arsenal (laget med ständigt nykomponerad backlinje) idag, då?Flamini och Walcott.

Trött. Gonatt.

söndag 2 mars 2008

Fullständigt ur form

Arsenal: 1 (Bendtner 94')
Aston Villa: 1 (Senderos 28')

Vi satt hemma hos "Mäklar'n" igår och led. Säsongens sämsta match av Arsenal, alla kategorier, enades vi surt kring. Uppenbarligen var laget fortfarande i någon form av chock efter den gångna helgen i Birmingham. Nu var rivaliserande Birminghamlaget Aston Villa på Londonbesök, och allt som kunde klicka i Arsenal klickade med råge. Egentligen fanns ingenting av, eller i, Arsenals spel som fungerade. Konstiga uppspel, idel felpass, och ett tempo som fick oss att slå hakorna i mäklar'ns ekbord. Att Senderos gav Villa ledningen var talande.

Sagna, Fabregas och Adebayor var så bleka att man undrade om det var deras spöken som lullade kring på planen.

Nu åker ligatitelt definitivt tyckte "Videoproducenten".
Ingen sade emot.
Någon undrade: Vad gör Diaby på planen?
Ingen hade något svar på den saken.

Agbonlahor var bäst på planen. Helt utan konkurrens, och alla undrade när 0-1 skulle bli 0-2.

När Wenger slängde in Bendtner med halvtimmen kvar att spela, suckades det. Jag suckade högst. Men något var Wenger tvungen att göra med tunn bänk. Och han gjorde rätt.

Kvittering i slutsekunderna, Adebayor till Bendnter -pang- in bakom Carson. Det jublades och skreks som om vi tagit en titel. Vuxna män. Om laget blev bestulen två poäng av Mike Dean förra helgen så kan man denna gång påstå att Arsenal egentligen inte var värda någon poäng alls, men ändå fick med sig en. Sådant kan vara "livsavgörande". Men nu ligger Mancs där i hasorna och flåsar. Fulham blev en enkel munsbit för de röda djävlarna. Och endast en poäng skiljer nu.

Wenger efter match, om titelracet efter Arsenals svaga insats:

"For the observers we will not be favourite and Manchester United will be but I believe that we are top, a point in front, have just one game all season and me maybe in a bad spell at the moment but we will bounce back and I am confident we will do it. That point today can make a big difference. The momentum is with Manchester United so people will say they are favourites but of course for me Arsenal are favourites."

Ska detta lag åka till San Siro på tisdag och vinna mot AC Milan? Det känns inte så. Och lika bra kanske det är. Då finns enkom ligaspel kvar att fokusera på. Det lär behövas.

onsdag 5 december 2007

En skitmatch är en skitmatch är en...

…skitmatch!
Inte för att dramatiken saknades på St Jame’s Park, för det bjöds det rikligt av. Men spelet var varken vackert, smart, eller underhållande. Det var fysiskt, men inte "klassiskt fysikt tufft", utan mest småfult och surt. Inte minst inom det egna laget i Arsenal. Vi hann se såväl Almunia skälla ut lagkapten Gallas som Adebayor gestikulera åt Rosicky.

1-1.

Kanske har Canal+ kommentator Petter Johansson, helt rätt i att det var ett resultat som båda lagen sannolikt är nöjda med. Får vara nöjda med. Att Arsenal saknade tre fjärdedelar av sitt ordinarie mittfält märktes mer än väl. Någon speldirigent fanns inte på plats vilket resulterade i att det blev virrigt och stirrigt både framåt som bakåt. Inte sällan hamnade passen på en spelare i svartvitrandig mundering.

Adebayors 0-1 mål var matchens delikatess. Sedan såg det stundtals ut som under andra halvleken mot Aston Villa. Det innebär lågt betyg. För andra gången på en vecka såg jag dessutom Eduardo lysa och sedan försvinna varefter matchuret tickade mot en plats på avbytarbänken. När gamle "Arsenaldödaren" Viduka äntrade planen började jag tro att säsongens första PL-förlust skulle inkasseras, men australiensaren har åldrats och det var försvararen Steven Taylor (för övrigt ruggigt lik en viss Tony Adams i sin spelstil...) som var och förblev Newcastles stjärna för kvällen.

Bäst i Gunners idag: Almunia
Sämst i Gunners idag: Rosicky

Gladast denna kväll sannolikt två konkurrerande lag i rött och ett i blått (när de inte bär neonfärg)

Av rent egoistiska skäl förväntas en gruvlig revansch på i princip allt när lagen möts igen i januari. Avser se mötet på plats.

Matchen lämnar några obesvarade frågor som kräver svar:
1. Vad går Sam Allardyce på?
2. Skulle Mike Dean få döma korpfotboll?

Sov på dem!

söndag 28 oktober 2007

Toppmatch som haltade


Det blev så kryss på Anfield. Ett resultat som låg i luften. En fartfylld match tyckte Niklas Holmgren på Canal+. Jag håller inte med. Spännande, då?
Ja, definitivt. Betydligt mera av varan "klassisk nagelbitare" än den fotbollsavrättning som förbigick när Arsenal demolerade Slavia Prag.

Liverpool spelar just nu riktigt tråkig fotboll. Långa bollar. Och så långa bollar. Livsfarliga på fasta situationer, som också gav dem just 1-0 (varför flyttade Flamini på sig i muren?) Men i övrigt så har jag svårt att se "liret och drivet" i Liverpools spel numera. Arsenal var, som befarades, inte alls i helform. Många underpresterade rejält: Eboué, Adebayor, Rosicky och stundtals även Hleb. Det halkades och drälldes. Nonchalanta skarvklackningar ersatte snäva eller omöjligt branta passningar. Ibland syntes otäcka tendenser till fjolårets flipperboll nland motståndarnas backlinje.
Det fanns de som glänste också! Gallas framför andra. Gjorde årets bästa match i Arsenaltröjan. Tog kaptensrollen på allvar, och sökte visa vägen när spelet haltade. Clichy, Kolo och Sagna får också väl godkänt. Övriga var på plan och plats, men inte så mycket mer.
Och, jo; Almunia

Han bör för övrigt ha täppt till käften på Lehmann för gott nu. Fabregas kvittering i 80:e minuten var kyligt likt en frysbox. Och även logiskt att målet kom. Kryss mellan två lag som ännu inte förlorat sedan våren. Detta blir söndagskvällens korta fotbollsresumé här på GFF. Och kring en match som inväntats och funderats kring så länge.
När den tog slut, rann även litet av min energi ut.
Kan ha med nattens tidsomställning att skaffa.

Bild länkad till Getty Images © 2007

söndag 19 augusti 2007

Gult och rött i en riktig skitmatch


Det finns två lag som utmärker sig genom sitt genomgående fula spel. Bolton, och dagens motståndare, Blackburn Rovers. Unga Arsenal på besök på "Evil Park" i en match som blev just en riktig skitmatch. Fult, grinigt och fullständigt söndertrasad av domare Wileys vissla och bläddrande bland korten. Nio gula kort, varav ett som blev rött när Blackburns Ryan Nelton skickades av planen i slutminuterna.

Redan i första halvlek, efter endast 18 minuter lyckades dock Van Persie lura in 0-1 bakom Brad Friedel. Och trots osämja och idel avblåsningar kändes det som om Gunners kontrollerade matchen.

Första halvlek, där nu även kapten Gallas hann med att bli den senaste i raden att hamna på Arsenals sjukbänk, bjöd så på inte mindre än FEM minuters tilläggstid på grund av allt tjafs.

I andra halvlek lyckades så rugbylaget Blackburn äta sig in allt mer mellan avblåsningar, frisparkar och kortviftande. Kvitteringen hängde i luften. Och visst kom den!

Lehmann lyckades återigen med en synnerligen märklig tavla. Detta då han tippade in boll i eget mål efter skott av David Dunn i 71:a minuten.

1-1

Frustrerat och tjurigt, och inget av värde inträffade sedan fram till den 94:e minuten.
Bendnter, som kom in för en fullständigt osynlig Theo Walcott (somhar lååååångt kvar till PL-klass, må han inte stanna som ett evigt "löfte") drog iväg några vinda skott. Dock ett stycke från målramen. Han arbetade fram en uppsnurrning av Friedel som fick lämna kassen. En chans, som rätt förvaltad, gott kunde gett Gunners segern. Men det hela blev endast ett resultatlöst misch-masch där kommunikationen mellan Fabregas, Hleb och Denilson var obefintlig.

Finns det överhuvudtaget några ljusglimtar efter en sådan här riktigt bedrövlig skitmatch?
Ja!
Tre stycken:
Sagna. Matchens Arsenalspelare. Helt utan konkurrens.
Eduardo Da Silva som gjorde premiär. Visade vilja. En egoist av det slag som Arsenal behöver. En slitande egoist som gör det oförväntade, drar iväg otippade skott, och som kämpade för bollen. En egoist som inte enbart ville bli serverad.
Fabregas börjar komma i form. Gott.

Men Arsenals testosteronstinna ungtuppar, inkluderat Cesc, bör alla jobba litet med humörshantering när man möter en Savage på planen.

Killar som i övrigt har ett stycke kvar innan de växt in i PL: Walcott, Bendtner och Denilson.

Lehmann är en gåta. Räddningar i världsklass och kostbara tavlor. (Minns 04/05)

Dagens match visar tyvärr tydligt att Arsenal (som tippats) inte utmanar om titeln i år. Det materialet finns inte, inte tyngden, rutinen eller mognaden heller.

Men det blir ändå extra farligt, eller direkt dumdristigt, att skänka bort poäng via målvaktsslarv som Lehmann bjuder. Varför inte prova Almunia härnäst?

Man City hemma kommande helg blir ingen dans på rosor.
Elano kan f.ö vara ligans, och årets, nyförvärv.