Charmen med cupmatcher är att de tenderar bli...märkliga.
Söndagens fjärde omgång i FA-cupen 08/09 var inget undantag. Cardiff startade i rasande tempo, Gunners var inte vakna, inte ens med på planen, under de första 20 minuterna. Det var närmast ett mirakel att inte hemmalaget tog en rättvis ledning. Sakta växte sedan Arsenal in i matchen, eller åtminstone delar av laget.
Några vaknade inte till alls. Det blev knappast någon succéartad återkomst för unge Ramsey som inte slog många passningar rätt. Kanske var han skakad av stunden och allvaret. Vad Eboué har att skylla på vet jag inte. Han hann i alla fall med att tumla runt i straffområdet tre gånger (!). Någon straff fick han naturligtvis inte. Väl ett gult kort. Välförtjänt. He's such a cheat.
Robin van Persie, Bendtner och Gibbs var grabbarna som lyckades missa goda lägen under första halvlek.
Under andra halvlek var det 45 minuter Arsenal. Cardiff kom absolut ingenstans och Wenger spetsade till laget på bästa sätt. Ut med Ramsey, ut med Eboué. In med Diaby, in med Adebayor. Då hade Arsenal all den offensiva kraft man förfogar över just nu. Men INGEN kunde ta ett anständigt avslut, och Adebayor missade öppet mål.
Och så rullades bollen runt, runt och runt. Detta utan något annat resultat än att Cardiff fick titta på. Och helt utan någon egentlig farlighet till målchans. Att äga bollen sant ta över mittfältet var vad Arsenal mäktade med. Inte mer än så.
Omspel är att vänta på Emiraten om två veckor. Det känns som en onödig tillställning. Med litet "guts" och litet självförtroende skulle ett "Arsenal i normalläge" ha stängt matchen, med cirkus 2-3 mål i andra halvlek. Men ingen klev fram på Ninian Park. Ingen kunde. Eller vågade.
Stor behållningen i detta mållösa möte var trots allt den engagerade publiken. Självklart hemmapublikens liv och chants, men även de tillresta Arsenasupportrarna lät struparna ljuda. Det är bättre läktardrag i cuperna än i ligaspelet, av någon anledning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar